Annica odlar och lagar

Har dragit vidare...

2010-08-25T23:23:00.001+02:00

... till ny blogg. Häng med!

Kryddig lammfärslimpa

2009-12-09T20:25:00.002+01:00

Som så ofta utgår min middagsplanering från vad som är mest i behov av uppätning i kylen. Idag fanns lite rester av kokt ris, som fick åka ner i en köttfärslimpa på lammfärs tillsammans med aprikoser och lite sköna kryddor. För att maximera smaken fräste jag kryddorna tillsammans med lök och tomatpuré innan de åkte ner i färsen. Resultatet blev en annorlunda men väldigt god köttfärslimpa, som vi åt tillsammans med kålfräs och Bodarpsgårdens hallonketchup. Har man inte hallonketchup, så blir det säkert väldigt bra med chutney av något slag.

Lammfärslimpa med aprikoser och varma kryddor
4 port

8 torkade aprikoser
1 dl vatten
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk smör
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk kanel
1/2 tsk koriander
några drag med svartpepparkvarnen
1/2 dl tomatpuré
rivet skal av 1/2 citron
500 g lammfärs
1/2 tsk salt
1 ägg
2 dl kokt ris

Börja med att klippa aprikoserna i strimlor och blötlägga dem i vattnet. Hacka löken och vitlöken och fräs dem i medelsvag värme tills de blir gyllene och mjuka. Tillsätt sedan kryddor, tomatpuré och citronskal, och fräs någon minut till. Häll över tomat- och lökfräset på en tallrik och låt svalna en stund. Blanda lammfärs och salt. Rör sedan ner ägg och ris, och aprikoserna tillsammans med blötläggningsvattnet. Blanda till sist i tomat- och lökfräset. Forma en köttfärslimpa i en smord ugnsform, och grädda i 175 grader i 60 minuter.

Godis!

2009-12-08T18:27:00.002+01:00

I helgen började julförberedelserna på allvar hemma hos oss! Pepparkakorna och lussekatterna är klara, och dessutom har jag gjort två sorters julgodisar till en glöggbjudning hemma hos goda vänner i lördags. Den ena sorten var en skapelse av vit choklad och kondenserad mjölk som skulle stelna i kylen för att sedan skäras i rutor. Det receptet är fortfarande under utveckling, kan man säga, för rutorna blev ohyggligt kladdiga, och fick tryckas ner i knäckformar för att kunna hanteras alls. Den andra sorten däremot, blev riktigt bra! Eftersom det var en hel hög med barn som skulle äta, så blev det en barnvänlig variant. Annars hade lite sprit i inte varit fel... 4-åringen har döpt dem.

Marsipanisar
ca 45 st

250 g ljus choklad
100 g mandelmassa
50 g valnötskärnor
2 msk honung
1 krm ekologiskt vaniljpulver
knäckformar

Blanda mandelmassan med valnötter, honung och vaniljpulver i matberedaren. Eller för hand, riv i så fall mandelmassan först och hacka valnötterna ganska fint. Smält chokladen i mikron eller över vattenbad. Smeta ut ca 1/2 tsk choklad i varje knäckform, på botten och upp längs kanterna med baksidan av en tesked. Forma små kulor av mandelmassesmeten (använd två teskedar, det är kladdigt!) och lägg en i varje form. Skeda sedan över choklad och bred försiktigt ut den så att mandelmassesmeten täcks. Låt stelna.

Päronbröd

2009-11-29T22:06:00.006+01:00

Att blanda mesost i bröd blev ju väldigt lyckat häromveckan, och därför tänkte jag baka på den sista biten också. Största anledningen till att det blev brödbak var däremot de kanststötta päron som inte skulle hålla sig fräscha många timmar till i fruktskålen. Saftiga mogna päron kan mycket väl utgöra degvätska i bröd, skulle det visa sig. Nötter är ju aldrig fel heller. Att påstå att brödet sedan smakar päron vore väl att ta i, men ett väldigt trevligt resultat blev det, och jag slapp tvinga barnen äta päron när de hellre vill ha clementiner ;-)!

Päronbröd med mesost och paranötter
2 limpor

4-5 saftiga päron
vatten
1/3 pkt jäst
1 dl paranötter, malda
5 dl grahamsmjöl
6 dl vetemjöl special
45 g mesost, riven
1 msk salt

Riv päronen på fina sidan av rivjärnet. Häll i fruktkött och päronsaft i ett litermått och fyll upp med vatten till totalt 6 dl. Häll i päronen/vattnet i assistentens degbunke, och smula ner jäst. Tillsätt malda nötter, mjöl och riven mesost och kör assistenten på medelhastighet i ca 10 min. Tillsätt saltet mot slutet. Kör tills degen bildar en "boll". Det blir en ganska lös deg, men det är helt i sin ordning. Det blir saftigare bröd så. Låt degen jäsa till ca dubbel storlek, det tar 2-3 timmar med så lite jäst och kall degvätska (blir bättre så också). Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den i två. Forma degen till två limpor utan att knåda för mycket, spänn bara ytan på degbiten och lägg skarvarna nedåt. Lägg på bakpappersklädd plåt och låt jäsa i ca 30 min. Sätt in mitt i ugnen i 250 grader och sänk genast värmen till 225 grader. Grädda i 30 min. Lägg på ett bakplåtspapper mot slutet om ytan börjar brännas.

Här är cirkeln sluten. Päronbröd med mogen brie de meaux och päron- och limemarmelad!

Helg rimmar på älg

2009-11-27T21:36:00.002+01:00

Igår knatade jag omkring på ICA Maxi i lugn och ro medan barnen hade skoj i den förträffliga inrättningen Minihuset (hurra!). Ett paket älgfärs propsade på att följa med hem och bli till fredagsbiffar, och jag protesterade inte. Vilt är gott och klimatsmart, och när det finns till bra pris ser jag ingen anledning att inte slå till. Sedan har jag läst både här och där att det kan vara lämpligt att blanda älgen med lite fläskfärs, så ett sådant paket fick också följa med hem. Enbär kändes som en given smaksättning. Jag mortlade dem och brynte dem tillsammans med löken för att få ut maximalt med smak. Lite rivet citronskal fick också hänga med och fräscha upp smaken. Mesosten har jag fortfarande inte tagit slut på, så den fick bli fyllning i biffarna. Som tillbehör lagade rare maken potatis- och rotsellerimos. Den röda klicken på tallriken är hallonketchup från Bodarpsgården. Mer som chutney smakmässigt, men konsistensmässigt som ketchup. Gott i vilket fall. Tada - fredagsmys!

Älgfärsbiffar med mesostfyllning
6 port, kanske mer

500 g älgfärs
500 g fläskfärs
1,5 tsk salt
1 gul lök
8 enbär
rivet skal av 1/2 citron
smör
2 dl vispgrädde
2 kokta potatisar
1/2 tsk kryddpeppar
1 tsk torkad timjan
vitpeppar
mesost, kanske 80 g
mer smör

Blanda älg- och fläskfärsen med salt. Hacka löken fint och stek på medelsvag värme i smör tills den är mjuk. Mortla enbären och blanda ner dem i löken tillsammans med citronskalet. Låt fräsa i någon minut till. Låt svalna medan du blandar ner övriga ingredienser i färsen (utom mesosten), och tillsätt till sist lökblandningen. Dela färsen i 12 delar, och gör 12 skivor av mesosten. Forma biffar med mesost i, se till att "försluta" dem ordentligt så att inte osten rinner ut under stekningen. Stek biffarna i omgångar i smör, 3 min per sida, och låt dem sedan gå klart i ugn i 100 grader medan du lagar potatis eller vad du nu vill ha till.

Novembersöndag

2009-11-15T20:57:00.008+01:00

Härliga lediga söndag! Jag (OK vi, i vissa fall..) har långkokat köttgryta, bakat bröd, blötlagt och kokat bönor, städat upp i trädgård och uterum, krattat löv, planterat ljung och satt upp ljusslingor i buskarna kring entrén. Nu är det bara att sätta i sladden till första advent om två veckor. Två veckor!!

Stora ljungplantor inramar entrén. Idegransbuskarna bakom är nu alltså även inklädda i ljusnät...

Liten kruka med cyklamen och bärljung (?) på trappan.

Julrosen blommar?!

Orange-röda höstplanteringar är inte riktigt min grej ;-)

Lax och lök, bullar och glass

2009-11-14T21:12:00.004+01:00

Idag blev det fisk igen. Den blev OK, men inte wow. Jag funderade därför lite på om jag skulle blogga om den, men kom fram till att göra det ändå eftersom en ohyggligt trevligt liten lökanrättning även finns på tallriken. Hur man gör kan man läsa här. Som genom trolleri blir löken mild och fin, och funkar som grönsakstillbehör eller varför inte som ingrediens i en sallad eller på leverpastejmackan.

Men löken är inte det enda tipset jag har att dela med mig av idag. Vi hade mammagruppsträff här idag, och då är det ju aldrig fel att bjuda på lite nybakat. (Mammagrupp och mammagrupp förresten, idag var vi tre mammor och två pappor och en hög ungar...) Kanelbullar, tänkte jag, inte minst för att jag har spanat in det här inlägget i ett par dagar. Bullarna blev jättegoda, och dessutom riktigt snygga tack vare Martins pedagogiska lilla instruktionsfilm om hur man snurrar ihop dem. Nybakade bullar smakar väl i och för sig gott oavsett recept, men den här degen var exeptionellt lättarbetad. Lär funka fint till lussebullarna också, skulle jag tro.

Sist men inte minst vill jag gärna tipsa om att om man gör en vaniljglass enligt det här receptet och dessutom blandar ner en sås på 300 g plommon, 3/4 dl råsocker och 1/2 tsk kanel, så har man gjort sig en väldigt god efterrätt.

OK, fisken då. Ett stycke laxfilé är det, som fick ett spenattäcke. Jag hade några blad kvar i en sådan där myntakruka som man köper i affären, så de blandade jag i. Vet faktiskt inte om det hade jättestor inverkan på slutresultatet, men man kan ju inte slänga mat, eller hur?

Lax under spenat- och osttäcke
4 port

600 g laxfilé
smör till formen
salt
250 g fryst hackad spenat
1 dl creme fraiche
örtsalt
vitpeppar
1/3 kruka mynta, finstrimlade blad
150 g riven ost

Lägg laxen i en smord form som precis rymmer den. Salta. Tina spenaten på svag värme i en kastrull under lock, blanda sedan ner creme fraiche och låt koka ihop någon minut. Krydda med örtsalt och vitpeppar, och blanda ner finstrimlad mynta och ost. Häll spenatblandningen över fisken, och kör i ugn, 200 grader i 30 minuter.

Farmors fiskgratäng

2009-11-09T20:28:00.003+01:00

Min farmor lagade fantastiskt god mat. Pannkakor, gulaschsoppa, revbensspjäll, våfflor och brunkål är de rätter jag minns bäst - och så fiskgratängen, som det här inlägget ska handla om. Min lillebror gillar inte fisk, men den här gratängen åt han, vilket säger en del om hur god den var. Flera gånger frågade jag farmor om receptet, men hon menade att det behövdes minsann inget recept, det var bara att göra lite si och lite så. Jag fick iaktta och memorera istället, ändå är jag inte säker på att det var exakt såhär hon gjorde. Gott blir det i allafall, och jag blir sisådär 20 år yngre av doften och smaken...

Farmors fiskgratäng - som jag minns och tolkar den
4 port

2 gula lökar
smör till stekning
400 g torsk-, sej- eller koljafilé
1 kg mjölig potatis
smör och mjölk till potatismoset
1 äggula
2 msk smör till currysåsen
2 tsk curry
1,5 msk vetemjöl
3 dl mjölk
2 dl vispgrädde
0,5 fiskbuljongtärning
salt, vitpeppar

Skala och hacka lökarna. Mjukstek löken på medelvärme, minst 10 min, och lägg dem sedan underst i en ugnsfast form. Koka upp duktigt saltat vatten i en kastrull, lägg i fiskfilébitarna, stäng av värmen och låt stå under lock i 5 min. Lägg sedan fisken på löken. Koka potatisen mjuk i bitar och mosa sedan till mos med smör, mjölk och en äggula. Krydda moset med salt och vitpeppar. Klicka ut moset längs kanterna på ugnsformen. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt curry och vetemjöl, och vispa sedan ner mjölk (vispa bort klumparna med någon dl först, häll sedan i resten) och grädde. Smula ner fiskbuljongtärningen, låt koka upp och koka på svag värme under omrörning i några minuter. Smaka av med salt och vitpeppar. Häll såsen över fisken i formen. Grädda mitt i ugnen, 200 grader i 15 minuter.

Paj till far

2009-11-09T20:23:00.002+01:00

För ett par veckor sedan skapade och lagade jag den här äppelpajen när vi hade goda vänner på besök. Jag blev väldigt nöjd med såväl utseende som smak, men glömde alldeles bort att fotografera skönheten. Läge att laga den igen alltså, och det blev till Fars dag igår när både min och mina barns far satt kring bordet tillsammans med sina samlade avkommor :-)

Det här är ett bra recept om man: a) har gott om äpplen och vill göra paj, men är trött på äpple-kanel-grejen; b) har frysen full av äggvitor efter att ha använt en massa äggulor till glass; eller c) vill använda sin fånigt dyra, grymt fula men väldigt praktiska spritsgrej som man "råkade" köpa på ett Tupperware-party..

Äppelpaj med gröna russin och kardemumma

pajskal:
100 g smör
2,5 dl vetemjöl (byt gärna ut 0,5 dl mot skrädmjöl, havregryn eller något annat kul)
1 msk socker
1 msk psylliumfrön (inte nödvändigt alls, men skalet blir skojigt prickigt och GI-värdet sänks marginellt)
3 msk vatten

äppelfyllning:
3-4 ganska stora äpplen
1,5 dl äppeljuice
1 dl råsocker
0,5 tsk malen kardemumma
0,5 dl gröna russin
rivet skal av 1/2 citron
0,5 msk potatismjöl + någon msk vatten

marängtopping:
3 äggvitor
0,75 dl socker

Kör smör, mjöl, socker och psylliumfrön i matberedare till en deg. Häll i vattnet medan maskinen går. Tryck ut degen i en pajform (har du "råkat" köpa en sådan här så kan du ju använda den, men räkna inte med många sekunder i tidsvinst..) Låt formen med degen kallna i kylen en halvtimme, eller tio minuter i frysen. Förgrädda i 200 grader, 10 min.

Skala och skär äpplena i små bitar. Koka dem mjuka i äppeljuicen tillsammans med socker, kardemumma, russin och citronskal, det tar 5-15 min beroende på äppelsort och bitarnas storlek. Blanda potatismjöl med lite kallt vatten, häll i äppelkoket och låt koka upp.

Hit går det jättebra att förbereda. När det är dags att grädda av pajen, häll i äppelkrämen i pajskalet. Vispa äggvitor och socker tills det är fast nog att spritsa, och gör sedan små toppar över hela pajen. Det går förstås bra att bre ut marängsmeten också. Grädda pajen i 150 grader i 15 minuter, eller tills marängen har fin färg på topparna.

Pajen är god som den är, men glass till gör absolut ingen skada.

Oreganofyllda järpar

2009-11-05T20:06:00.003+01:00

I frysen har jag gott och väl ett par deciliter oreganoblad, skördade i min gamla trädgård förra sommaren, om inte tidigare. Egentligen är de kanske inte i sådär prima skick eftersom burken har öppnats och stängts ganska många gånger, men så blir det ju när man bara ska ha lite åt gången. Jag har därför funderat lite över hur man skulle kunna använda lite mer vid samma tillfälle. (Slänga mat förekommer ju inte i det här hushållet. Kanske skulle jag baka ett oreganobröd också förresten!) Fyllning i järpar lät som en bra idé, och se det var inte dumt alls!

Oreganofyllda järpar i tomatsky
4 port

600 g nöt- eller blandfärs
salt
svartpeppar
1 ägg
1/2 dl vatten
3 soltorkade tomater i olja + någon msk av oljan
1 dl oregano (färsk eller frusen)
1 vitlöksklyfta
olivolja till stekning
1 burk körsbärstomater

Salta och peppra färsen, och blanda ner ägg och vatten. Hacka ihop tomater, oregano och vitlök till en geggamoja, blanda ner lite av tomatoljan för att få det att hålla ihop. Dela färsen i 8 delar, platta ut varje bit lite i handen och lägg i en liten klick av fyllningen. Forma till järpar och se till att smeten blir "tät" runt fyllningen. Stek järparna fyra i taget i en traktörpanna ett par minuter per sida. Lägg sedan alla järparna i pannan och häll på tomaterna. Låt koka under lock i 20-30 minuter. Mosa tomaterna lite med en träslev, och smaka av såsen med salt och svartpeppar. Servera förslagsvis med quinoa.

Kass bild, jag vet. Synd, för maten var rätt snygg med den svarta quinoan och tomatskyn... Jag behöver dagsljus!!

Laxgryta

2009-10-30T22:31:00.003+01:00

Ikväll har jag lagat en laxgryta, av den trygga typen. En sådan där gryta som man vet kommer att smaka bra, inget experimentellt inslag överhuvudtaget. Perfekt, om man som jag, har svärföräldrarna på besök. Nog för att de har fått uppleva experimentell matlagning av såväl första som andra graden i mitt kök, förresten. Men såhär en fredagkväll när det känns som om hela världen utom jag har haft höstlov en vecka, var det läge för ett säkert kort. Hade jag haft konjak hemma, så hade det nog kunnat hamna en tesked eller två i grytan, men det blev förstås gott utan också. Mjuka fina smaker i grytan, och så sätter man maken på att pressa potatis. Klagar barnen på att det är för mycket lök i grytan, så påminner man dem om att det blir hemlagad glass till efterrätt för dem som äter upp.

Laxgryta med purjo och tomat
8 port

1 stor purjo
2 rödlökar
en rejäl klick smör
2 msk tomatpure
2 dl vatten
2 burkar körsbärstomater (konserv alltså)
4 dl creme fraiche
2 msk hummerfond
1 tsk röksalt
vitpeppar
(1/2 msk konjak)
800 g laxfile
400 g räkor med skal
dill

Ansa, klyv och skiva purjon tunt. Skala och halvera rödlöken och skär den i tunna båtar. Smält smörklicken i en stor gryta och fräs löken på svag värme tills den är mjuk och medgörlig. Tillsätt tomatpure, öka värmen något, och låt fräsa någon minut till. Tillsätt vatten, burktomater, creme fraiche, hummerfond, röksalt och peppar. Låt koka under lock i ca 20 minuter. Skala under tiden räkorna och skär laxen i kuber, ca 2x2 cm. OK, 2x2x2 då, om man ska vara petig. Häll i konjaken, om du vill och har någon, låt puttra någon minut. Dra sedan i laxen, blanda runt försiktigt och stäng av värmen, låt grytan stå kvar på plattan i 5-6 minuter. Hacka dillen, och rör sedan i den och räkorna. Klart! Servera med pressad potatis och ärtor. Ta ett glas vitt vin till, om det är fredag. Och det är det ju.

Allvarligt...

2009-10-29T20:29:00.002+01:00

... den här fänkålen kom med dagens Mossagårdslåda. Aldrig i mitt liv har jag sett en så stor fänkål. Man undrar liksom om det är vi som ska äta fänkålen eller fänkålen som ska äta oss... Jag fick lägga den bredvid katten för att ni ska se hur stor den är, tändsticksasken kändes lite fjuttig.

Fänkålssoppa kanske?

Inbakade rester

2009-10-25T19:50:00.004+01:00

Jag hatar att slänga mat. Eller rättare sagt - jag slänger aldrig mat. Det som är närmast att förfaras avgör vad som ska lagas, om det så är en klick gräddfil som håller på att gå ut i datum. Nu har vi haft ett stycke mesost i kylen ett par veckor, och trots att den inte verkar bli dålig så är det ändå uppenbart att det inte blev någon favorit på mackan för någon av oss i familjen. Då får man hitta på något annat med den istället. Baka bröd, till exempel. Mesosten är ganska söt, det är mycket laktos i den. Men för att vara säker på att jästen skulle bli riktigt glad så tillsatte jag även lite socker och valde ljust muscovado eftersom det har en kolaton som även finns i mesosten. Nötter är supergott i bröd, och gör det dessutom nyttigare. Jag brukar mala dem för att barnen inte ska behöva fundera över märkliga bitar i mackan...

Dinkelbröd med mesost

1/3 pkt jäst
5 dl kallt vatten
1,5 msk ljust muscovadosocker
1 dl malda hasselnötter
2 dl dinkelflingor
5 dl dinkelmjöl, fullkorn
5 dl vetemjöl special
70 g riven mesost
1/2 msk salt

Blanda ut jästen med vatten, och tillsätt socker, nötter, dinkelflingor, mjöl och ost. Kör på medelhastighet i assistent i ca 10 min, häll i saltet och kör några minuter till, tills degen bildar en boll. Låt jäsa i 2-3 timmar. Tag upp degen på mjölat bakbord, vik ihop den ett par gånger, och forma sedan två limpor och lägg på en plåt för att jäsa ytterligare 30 minuter. Snitta ytan, och ställ sedan in bröden i 250 grader. Sänk genast värmen till 200 grader, och grädda ca 30 minuter.

Jag har förresten bakat på fler rester i helgen. Idag åt vi soppa till lunch, och till den bakade jag långpannerutor med en klick vardera av tahini och jordnötssmör i. Kylskåpstömning i degen, helt enkelt.

Pastasås utan pasta

2009-10-24T19:24:00.003+02:00

Idag har jag lagat en supersmarrig pastasås, men ätit den utan pasta. Inspirationen kommer från Smaskens-Annika, även om recepten inte är särskilt lika. Det blir ofta så - jag läser ett recept någonstans och får inspiration, men när jag väl ska laga det själv så kollar jag inte receptet igen, utan lagar något eget med utgångspunkt från den där bra idén. Då kan det bli såhär bra!

Köttfärsssås på fläskfärs med fänkål
ca 8 port

1 silverlök
1 fänkålsstånd
1 gul liten chilifrukt (eller annan chili förstås)
3 vitlöksklyftor
olivolja
4 sardellfiléer
1 kg fläskfärs
3 msk tomatpure
örtsalt
svartpeppar
2 dl creme fraiche
1 burk körsbärstomater
1/2 dl hackad persilja

Dela löken och skär den i smala skivor, strimla fänkål, chili och vitlök. Fräs i olivolja i en traktörpanna, på medeltemperatur tills grönsakerna mjuknar men utan att få färg. Hacka sardellerna och lägg i pannan, låt dem smälta. Tillsätt fläskfärsen och höj värmen, finfördela med träslev och låt steka tills den är genomstekt. Koka bort eventuell vätska. Blanda i tomatpure och låt den fräsa med någon minut. Krydda med örtsalt och svartpeppar. Tillsätt creme fraiche och tomater, och låt sedan såsen puttra under lock på svag värme i 20 minuter. Ta av locket mot slutet om den behöver bli tjockare. Blanda till sist i hackad persilja. Servera med pasta om du inte är kolhydratskyende, annars förslagsvis med stekt portabellosvamp, parmesan och oliver, som jag gjorde idag. Drick ett glas vitt vin till, och njut av att det är en hel dag kvar av helgen!

Nostalgimat

2009-10-21T21:29:00.001+02:00

Häromveckan hade en kollega med sig kålpudding i lunchlådan, och då mindes jag ju liksom hur gott det var och undrade varför jag inte hade lagat det på så länge. Eller hade jag lagat det alls? Jag vet faktiskt inte, kanske är det bara mammas kålpudding som ger mig så positiva minnen? I allafall, kålpudding skulle jag ju förstås laga, men någonstans visste jag att det skulle vara kokt ris i, och det tillåter inte mitt GI-medvetande. I Vår Kokbok hittade jag ett recept som innehöll risgrynsgröt, och högre GI finns väl inte.. Istället blötlade jag och kokade hel dinkel, och ökade på vätskan för att få en lös smet. Enligt Vår Kokbok skulle det vara örtkryddor i, men jag ville ha kryddpeppar istället. Hur helst, det blev en jättebra kålpudding och barnen gillade den också (minus kålen..)

Kålpudding GI-style
ca 10 port

1 dl hel dinkel
1,5 kg vitkål
2 liter vatten + 2 tsk salt
2 msk sirap
1,5 msk mörk soja
800 g fläskfärs
2 tsk salt
3 ägg
1,5 tsk kryddpeppar
några drag med vitpepparkvarnen
3 dl mjölk
2 dl creme fraiche

Koka dinkeln. Beroende på vilket märke du använder ska den eventuellt blötläggas först (t ex Saltå Kvarn). Friggs har en sort som man bara kokar direkt. Koktiden är också väldigt olika, läs på förpackningen. Kolla i god tid, kan vara bra att veta om man ska börja redan dagen innan. En genväg som förmodligen funkar hur bra som helst är att använda Zetas kokta matvete på burk, ta 2-3 dl.

Skär kålen i små bitar. Koka upp vatten och salt, lägg i kålen och låt den koka 5 min. Häll av vattnet. Blanda den varma kålen med sirap och soja.

Blanda färsen först med salt och sedan med dinkel, ägg, kryddor, mjölk och creme fraiche. Smeten ska bli ganska lös.

Bred ut hälften av kålen i en stor ugnsform, lägg på färsen i ett jämnt lager och därefter resten av kålen. Sätt in formen mitt i ugnen i 250 grader, och sänk värmen direkt till 200 grader. Grädda ca 1 timme. Servera med lingonsylt, och potatis om du vill.

Berusad högrev

2009-10-19T21:26:00.003+02:00

Idag åt vi grytan på högrev med öl som jag lagade igår kväll. Vid avsmakningarna tyckte jag mest att buljongen smakade öl (inte så himla konstigt, eftersom den i princip bara bestod av öl..), och tänkte att det var ju trist, då kommer inte barnen att gilla den något vidare. Men sedan fick ju grytan stå i kyl över natten, och minsann om inte smakerna verkar ha mognat lite på något sätt, och buljongen smakade fortfarande lite av ölen, men mycket mjukare och rundare. Ännu mer förvånad blev jag när barnen åt som små hästar - 6-åringen tog om 3 gånger, det är väldigt ovanligt. Att middagen serverades en timme senare än vanligt, och föregicks av två timmar hockeyträning kan i och för sig ha med saken att göra. Men strunt samma, riktigt bra blev det, så här kommer receptet:

Ölkokt högrev med rotsaker
ca 6 port

900 g högrev
3 gula lökar
rejäl klick smör
1/2 dl tomatpure
2 burkar (á 33 cl) öl, ljus
2 msk dijonsenap (+ 1/2 - 1 msk om du vill piffa till smaken vid uppvärmning dagen efter)
2-3 msk kalvfond
6 morötter
6 persiljerötter
7-10 hela kryddpepparkorn
2 msk herbes de provence (torkad)
1 msk paprikapulver
salt
ev persilja

Skär ner högreven i mindre bitar (ca 5x5 cm), och skala och klyfta löken. Bryn lök och kött i smör i en stor gryta, men släng inte ner allt på en gång, då blir det ingen stekyta. När allt kött är brynt runtom och löken börjar mjukna, tillsätt tomatpure och låt bryna med någon minut. Häll sedan på ölen, och tillsätt senap och kalvfond. Lägg på ett lock och låt puttra på svag värme i minst 1,5 timme, gärna 2. Skala morötter och persiljerötter, dela dem i stora bitar, och lägg ner dem i grytan tillsammans med kryddor. Låt koka 30-40 minuter till, och smaka sedan av med salt om det behövs. Jag lät sedan grytan stå över natten, och tillsatte en klick senap till när den fick stå och småputtra medan jag kokade matvete att äta till. Barnen fick ris. Klippt persilja över blir både snyggt och gott, men absolut inte nödvändigt.

Det blev en del sås över, kanske 3-4 dl, men det hamnade i frysen för framtida användning, förmodligen i en sjömansbiff-look-a-like-variant.

Bild bidde det ingen, eftersom jag inte trodde att det här skulle bli något att blogga om...

Dags igen..

2009-10-18T20:15:00.002+02:00

Jahapp... då var det dags att återigen skriva något om att det var längesen sist, men att jag inte har lagt av.. Min matbloggsinspiration är definitivt tillbaka, jämfört med i somras då jag mest tyckte det var jobbigt att tänka i bloggbarhetsgrad så fort jag skulle laga mat. Däremot har vi haft en mentalt omvälvande tid här hemma, och blivit påminda om livets sårbarhet. Vi är inte personligt drabbade, men för en familj som står oss nära blir livet aldrig detsamma igen.

Nu ska jag försöka återuppta tempot, och försöka skriva läsvärd blogg (igen?). Jag har lagat riktigt god GI-anpassad kålpudding, men skrev inte ner receptet när jag höll på, så jag får se om jag kan få ihop det ur minnet. Sedan gjorde jag en klart bloggmässig äppelpaj igår, den ska jag också lägga upp receptet på inom kort. Nu långkokar jag högrev i öl, den ska bli middag någon dag i veckan. Dags att ploppa ner lite persiljerötter och morötter nu, tror jag.

Återkommer inom kort, promise ;-)!

Höstpyssel i köket

2009-10-03T21:41:00.006+02:00

Ruskväder, och ingen som helst anledning att gå ut - då händer det grejer i Annicas kök! Inspirerad av det här receptet har jag lagat en snarlik variant av ett stycke fläskkarré i låg temperatur i 2,5 timme, jösses så gott det blev. Sedan har jag och 4-åringen (vi är "ensamma" hemma sedan i onsdags) mixat smoothie på fikon och nektariner, som började se tråkiga ut i kylen. Vi har också gjort egen rostad müsli på havre, dinkel, råg, linfrön, pumpafrön, solrosfrön, amarant-frön, psylliumfrön, rapsolja, honung, russin, hasselnötter, sötmandel, aprikoser och torkade vinbär. Sedan har vi och glassmaskinen fixat en apelsin- och ananas-sorbet som ska avnjutas imorgon kväll, när familjen är samlad igen. Men först ska vi på barnloppis och därefter knytkalas hos en av världens bästa kollegor och kompisar, därför ska jag göra en stor pumpapaj senare ikväll, om bara den där 4-åringen behagar somna snart. Han tycker att det är lite läskigt med störtregn mot fönstret när man ska sova. Inte så konstigt, faktiskt.

Är man van glassmakare så kan man läsa Bamse samtidigt som man har koll på maskinen.

Fredagsmys deluxe

2009-10-02T20:07:00.000+02:00

Plättar med körsbärssylt och creme fraiche. Fredagsmys för en mamma och en 4-åring!

Lax och kål

2009-09-27T20:05:00.003+02:00

Idag blir det lowcarb-tallrik igen. På Willys kan man köpa Eldorados frysta lax i "ojämna bitar", eller vad det nu står på förpackningen. 400 g kostar ca 30 kr, och det kilopriset kan man ju inte klaga på. Men då får man också stå ut med att bitarna kan vara rejält ojämna i storlek, allt från långa strimlor till rejäla chunkar. Ska man göra soppa eller gryta, eller kanske en gratäng, så spelar det ju ingen roll alls. Idag hade jag tur, det var riktigt fina bitar, som synes på den i övrigt inte särskilt vackra bilden..

Ärtorna är ärtor, helt enkelt. Laxen är snabbmarinerad i ljus japansk soja och sedan panerad med oskalade sesamfrön och stekt. Kålfräset längst bak innehåller just vitkål, en liten halvdassig rättika, gul lök, chili, och vitlök, strimlade och mjukstekta i lite olja. Mot slutet stänkte jag över lite fisksås och pressade ur saften ur en stump riven ingefära. Lite rivet limeskal också. Såsen är ca 1/2 dl majjo, 2 msk gräddfil, saften av 1/2 lime, salt och peppar. Helt ok middag! Öl hade varit gott till, men då hade det ju inte varit såvärst lowcarb..

Idag blir det recept!

2009-09-26T21:36:00.002+02:00

Kylen flödar över av grönsaker från Bondens egen marknad och Mossagården, samtidigt som tiden flyger iväg och jag jobbar en massa och hinner aldrig laga någon mat, i allafall inte någon som är värd att blogga om... Men ikväll har det blivit en smarrig grönsaksgratäng som definitivt förtjänar publicering!

Inspirationen fick jag av ett recept på förra veckans Mossagårds-blad och ett recept som jag hade läst hos Fröken Dill, här, men inte mindes i detalj. Dessutom ville jag blanda i lite grönkål, som jag hade köpt på Bondens förra lördagen. Så här blev resultatet av min skapelse - superduper ur LCHF-synpunkt, och väldigt gott dessutom. Kanske skulle jag öka lite på gräddfilsmängden i förhållande till grädden nästa gång, syran är välbehövlig. Det blir en ganska såsig rätt, så det räcker att komplettera med kött, så är middagen klar!

Squash- och grönkålsgratäng
4-5 port

250 g grönkål
(buljong)
400 g squash
1 stor purjo
en rejäl klick smör
2,5 dl vispgrädde
1,5 dl gräddfil
150 g riven lagrad ost
en dryg tsk örtsalt

Skölj grönkålen noga, och repa av bladen från den tjocka nerven i mitten. Koka upp en stor kastrull med vatten (ev med buljongtärning i), och förväll kålen i 10 minuter. Låt den sedan rinna av ordentligt i durkslag. (Tycker du som jag att det vore slöseri att därefter slänga buljongen så sparar du förstås den för att koka soppa på.) Skär squashen i bitar, och strimla purjon. Stek dem mjuka i smör, och lägg dem sedan i en smord ugnsform. Nu har grönkålen runnit av och dessutom hunnit svalna lite, så krama ur det sista vattnet, hacka den, och fördela den sedan överst i formen. Vispa ihop grädde, gräddfil, ost och örtsalt och häll blandningen över grönsakerna. Grädda i 225 grader varm ugn, ca 15 minuter, till fin färg.

Det här är ingen kul bild, men den är tagen i kasst inomhusljus med mobilkamera. Bättre än ingen bild alls, tänkte jag.

Vårkänslor?

2009-09-16T20:49:00.004+02:00

Nu har vi snart bott ett helt år i huset. Alltså vet jag vad som växer i rabatterna under alla årstider, och kan börja fixa till det som jag vill ha det. Vissa växter ska flyttas, andra ska jag ge bort, och nu i höst tänkte jag plantera ett gäng av det som jag verkligen saknade i våras - rosa tulpaner! Måste bara vänta tills byggkillarna blir klara med taket först, det står byggnadsställningar i rabatterna på framsidan...

Bilderna tog jag på fantastiska Keukenhof, påsken 2004.

Här ska bakas!

2009-09-15T21:13:00.002+02:00

Idag kom det böcker i brevlådan! Martins surdegsbok kunde jag ju inte låta bli att beställa efter att ha följt bloggen, och den verkar jättebra. Super att ha alla hans tips och trix samlade på ett ställe istället för att leta runt i bloggen, särskilt som jag inte har någon dator i köket. Den andra boken, "Bröd från Brunkebergs bageri" kände jag också var nödvändig att inhandla efter att jag läst om den hos Rebecca. Hon skrev något om att boken innehåller recept som fungerar även om det regnar ute, och det kändes så befriande efter att ha läst om superbagare som anpassar mjölmängder efter väder. Hur ska jag då någonsin lyckas, liksom? Men nu har jag massor med nya brödrecept att testa! Måste få igång en ny surdeg bara. Sedan beställde jag Mats-Eric Nilssons bok också, mest för att jag känner att jag vill ha läst den. Tror inte att jag kommer att bli så förfasad över innehållet, men det återstår att se!

Närodlat godis

2009-09-12T20:17:00.007+02:00

Idag har jag och 4-åringen varit på Bondens Egen Marknad i Malmö. Det gillar vi. 4-åringen smakar äpplen och korvar, och jag handlar. Förra lördagen blev det rödlök, polkabetor, gulbetor, lavendelsocker, örtsalt, leverpastej och blåmögelost. Idag handlade vi rågbröd, kronärtskockor, en jättelök (jag menar jätte!), amerikanska blåbär, plommon, hallonketchup, skogschampinjoner och några äpplen av sorten 'Ahrista'. Så här ser de ut, smaken kan jag inte uttala mig om ännu.

Några blåbär hamnade i en ytterst lättlagad liten dessert som bestod av vispad grädde blandad med vaniljyoghurt och lite rivet vaniljskal, lite skogshonung i botten av glaset, och blåbär och lite råsocker överst. Succe hos samtliga familjemedlemmar!

Fredagsglass

2009-09-11T20:06:00.004+02:00

Halleluja för glassmaskinen! Idag åt vi hallon- och rödavinbärsglass, det var ungefär hur gott som helst. Röda vinbär är inte min favorit egentligen, men tillsammans med hallon blir det liksom en ny smak, som ett tredje bär nästan. Synergi.

Vill ha

2009-09-10T20:08:00.006+02:00

Kulinara från Rörstrand. Som skapad för mitt kök.

Kålrotspytt

2009-09-10T19:55:00.005+02:00

Nu är det kålrotssäsong. Kålroten är inte så kul bara sådär för sig själv, men tärnad och bräserad tillsammans med lite extra sötma och syra blir den toppengod!

Äpple brukar funka bra som sötningsmedel här, men just idag hade jag ett väldigt syrligt exemplar, så det fick stå för syran, medan några hackade torkade aprikoser fick utgöra det söta inslaget. Övriga ingredienser i pytten (förutom kålroten, äpplet och aprikoserna) är lök, zucchini, lite paprikapasta och en skvätt vatten. Låg värme under lock i traktörpanna, cirkus 20-30 minuter - klart!

Septembersoppa

2009-09-08T21:02:00.003+02:00

Det där med barn och grönsaker är ett spännande kapitel. En del barn äter inga alls, en del äter alla. Värt att notera är att de där barnen som äter alla slags grönsaker ofta är ungefär ett år gamla, och har föräldrar som är mäkta stolta över att de har lyckats så bra med att få barnet att äta allt. Det är då som vi som har barn som är lite äldre spänner upp ett falskt leende, och tänker inombords att de ska nog få se. Det där med vad som går att äta och inte, går nämligen i faser, det vet vi som har varit igenom ett par stycken. Ett generellt tips till alla er som tror er veta hur man gör för att få barn att äta mer grönsaker kommer här: Försök inte berätta hur ni har gjort för föräldrar som har barn som är äldre än era egna, om det inte är en särdeles annorlunda och nyskapande metod. Allt om att "man ska åtminstone smaka på allt" eller "vi har aldrig gjort någon särskild mat till lilla Lisa, hon har fått samma mat som vi" och att "fixa en mysig matstund med tända ljus" har vi redan hört, och provat. Vi blir inte heller särskilt imponerade över att er lille Kalle älskade oliver redan när han var åtta månader. Det gjorde våra barn också.

Att mixa grönsaker till soppa är ett sätt som funkar för mina barn. Därmed inte sagt att det funkar för dina...

Den här soppan innehöll vad som råkade finnas i kylen idag: potatis, kålrot, rotselleri, morötter, purjo och en skvätt creme fraiche utöver Renee Voltaires lantbuljong. Den oranga färgen kommer förstås av morötterna, men förstärktes av en klick tomatpure och en lite mindre klick paprikapasta. Bacon på toppen - inget blir sämre av bacon, right?

Lugn lördag

2009-09-05T20:09:00.002+02:00

Det är en rätt trevlig helg, det här. Eller OK, det var inte supertrevligt att åka med lillkillen på fotbollsträning i ösregn imorse, och inte är det monsterkul att maken och storpojken har ockuperat tv:n för hockeymatch och därefter fotbollsmatch... Men ändå. Det är en sådan där lite halvledig helg, där man kan ägna sig lite åt vad som faller en in. Koka chili i 10 timmar, tex. Den är klar om en timme drygt, och blir middag imorgon. Idag har vi lagat köttbullar med kantarellgräddsås, tjena så gott. Rare maken visade sig ha en dold talang; han kan steka runda köttbullar. Det kan inte jag.

Vårt takbyte är äntligen på gång nu. Hela dagen idag (jo, på en lördag, och nej, det är inte svartjobbare) har vi haft byggnadsställningsbyggare kring huset. Bara att vänja sig vid att vi i ett par veckor framöver kommer att ha insyn i precis vartenda fönster. Det har vi inte annars, inte alls. Vi har inte persienner i sovrummet heller, så jag vet inte riktigt var jag ska klä på mig. Inuti garderoben, kanske?

Fint grönt

2009-08-27T20:45:00.003+02:00

Vad kul det är med grönsaker så här års! Allt i Mossagårdslådan är svenskodlat, och vad sägs om den här zucchini-besten som de levererade förra veckan.

Vad gör man med en sådan egentligen? Jag funderade på att halvera den, fylla med köttfärssås och gratinera, men problemet är att barnen inte skulle äta själva zucchinin. Istället gröpte jag ur kärnorna och skar den (ena halvan, resten får bli till en annan dag) i båtar som jag sedan ugnsbakade. Inte dumt alls, fick bli tillbehör till köttfärssåsen när resten av familjen åt spaghetti. Jag håller mig kvar på lowcarb-spåret, trivs rätt bra där.

På lördag startar höstsäsongen av Bondens egen marknad på Drottningtorget i Malmö, då ska jag definitivt åka dit och handla närproducerat! Och helgen därpå är det Ekorundan, ett jättetrevligt tillfälle att åka ut på gårdsbesök och få handla ekologiska produkter direkt av producenterna. Jag och lillpojken åkte en runda förra året, här skrev jag om det. Det blir nog en runda i år också.

Lampor

2009-08-26T18:53:00.010+02:00

Det blir visst inte så tätt mellan inläggen här nuförtiden, men jag bloggar en hel del i huvudet, ska ni veta ;-). Lite mer om huset och inredning skulle jag vilja skriva om, men märkligt nog är det hela tiden så väldigt stökigt så att jag inte kan ta några bilder som går att visa upp. (Eller kan jag det? Är det kanske till och med bättre att visa hur det ser ut "på riktigt"? Ni kan ju få helt fel bild av mig annars, hehe.)

I allafall, idag tänkte jag visa lite lampor som jag är väldigt nöjd med. Jag kan inget om stilar och epoker, bara att jag vill ha grejer som är lite gammaldags, inte för rustikt och inte för pråligt. För att det inte ska kosta skjortan försöker jag hitta grejer på loppisar och second hand, något som är en helt ny värld för mig. En ny värld, full med skräp, men även ett och annat fynd har det visat sig!

Den här lampan syns inte så bra på bilden, inte heller är den inhandlad på loppis - men billig var den, 139 kr på GeKås i Ullared. Foten är av någon slags metall med lite patina, eller vad det kan heta.

Den här lilla söta lampfoten köpte jag på Erikshjälpen i Malmö för 65 kr! Skärmen är köpt i Ullared, kanske 49 kr eller nåt. I Ullared finns förresten hur mycket lampskärmar som helst, till galet låga priser.

Här är en annan liten lampfot från Erikshjälpen i Malmö, 35 kr gav jag för den. Skärmen var lite dyrare, 149 kr, inköpt på Butik Thuleslund. Nästan exakt likadana skärmar finns i Ullared för typ en tredjedel, men det visste jag ju inte då... Krukan är köpt på Leander Pehrson i Veberöd för 119 kr. Ska ge mig ut på jakt efter någon ståtlig växt att ställa i den också, förstås.

Fin, fin golvlampa från Erikshjälpen i Åkarp, 150 kr. Skärmen är lite solkig på baksidan, men den går ju att byta ut, kanske åka till Ullared och fynda ;-)? (Jo, furuskänken väntar på att bli utbytt, och det röda ljuset står kvar sedan i julas...)

Den här foten kommer också från Erikshjälpen i Åkarp, 35 kr, tror jag. Den supersnygga skärmen är från Butik Thuleslund, kostade 193 kr.

Rönnbärsgelé

2009-08-23T12:32:00.002+02:00

Återfall

2009-08-07T19:19:00.002+02:00

Jo, alltså, det där med att inte matblogga... jag insåg att det tog för mycket tid och energi att knåpa ihop bloggbar mat tillräckligt ofta för att underhålla en matblogg. Så jag släppte lite på kraven på mig själv, och det kändes bra. När jag lagade tillbehör till gårdagens hamburgargrillning hade jag inte tänkt skapa bloggmaterial heller, men det här blev så bra så det hamnar här ändå.

I Mossagårds-lådan fanns ett fänkålsstånd som var så litet att jag använde det mer som krydda än som "egen" grönsak. Vitkålen kom också från lådan, och coleslaw till burgaren är ju dundergott. Mängderna i receptet nedan är uppskattade i efterhand, jag hade ju, som sagt, inte trott att det skulle hamna här... Men det är inte så himla blodigt med proportionerna, höfta på lite så blir det säkert bra.

Fänkåls-coleslaw
ca 4 port

4 dl finstrimlad vitkål
1 litet fänkålsstånd, strimlat (kanske 1 dl)
1 schalottenlök, skivad
1/2 tsk kumminfrö
1/2 dl majonäs
1/2 dl gräddfil
2 msk finhackad "fänkålsdill" (köper man fänkål i affären är den ofta borttagen, men med mossagårdslådan får man hela fänkålen med)
salt och vitpeppar

Koka upp en kastrull med vatten. Tippa i strimlad vitkål, fänkål och lök, och koka i 1-2 minuter. Låt sedan rinna av i ett durkslag och kallna. Rosta kumminfröna i en torr panna, och mortla sedan lätt. Blanda majonäs, gräddfil, kummin, fänkålsdill, salt och vitpeppar i en skål, och vänd ner grönsakerna när de har kallnat. Klart!

Äntligen fredag!

2009-08-07T17:38:00.003+02:00

Det är varmare än det varit på hela sommaren, åtminstone känns det så, eftersom min semester är slut sedan två veckor tillbaka... Så jag har suttit på jobbet i värmen, svurit och suckat över andra människors misstag som jag får rätta till, och detta medan typ 95% av mina kollegor förmodligen befinner sig på stranden.

Men så kommer man hem, får sig ett glas vin, lagar lite god mat, får besök av mamma som sätter igång kubbspel med barnen, äter middag på altanen, och inser att det ändå är fredag och livet är rätt bra :-)!

Ute-bilder

2009-08-05T20:28:00.010+02:00

Hoppla - det var inte igår! Nej, jag får nog pausa lite i det där med matbloggandet, det känns inte så motiverande just nu. Däremot pågår det lite hus-och-hem-fix, och det kan jag ju dela med mig av! Utomhus pågår lite stenläggning kring rabatter, som man kan se på den översta bilden. Det kommer att bli toksnyggt! Jag drar till med några bilder till, det var ju ett tag sedan...

Trädgården omgärdas av häckar i diverse växtslag, förutom i ett "hål" mellan två rönnar, vilket gör att vi har utsikt över vajande sädesfält. Pojkarna väntar spänt på tröskan, den kommer nog vilken dag som helst...

Massor av rönnbär blir det, ska nog räcka både till fåglarna och mig.

Jag älskar flox, de här blekrosa är jättefina. De illrosa i bakgrunden är inte så dumma heller.

Hoppsan jag har visst glömt att rensa ogräs i hängrännan på garaget!

Många som hälsar på oss för första gången blir lite förvånade över att vi helt har bytt hustyp, från lågt korsvirkeshus till det här...

Ut mot vägen prunkar rosenhäcken.

Ena gaveln, sedd "genom" en stilig blodbok.

Köksingången på baksidan, också uppgång till altanen. Penséerna i krukan börjar bli lite förväxta, men snart kommer väl höstsortimentet till plantbutikerna...

Det var allt för idag - nästa gång blir det inomhusfix!

Hallå...?

2009-07-10T21:14:00.002+02:00

Hejhej. Nu skriver jag bara för att knacka hål på rådande bloggkramp... Har inte så mycket att säga nämligen. Jag har semester, och allt är bara bra, om någon undrade. Tänker ibland att jag skulle kunna skriva ett litet inlägg, men sedan gör jag inte det. Rätt skönt faktiskt ;-)!

Idag har jag lagat och ätit revbensspjäll med en söt sojasås. Det blev sådär. Nu ska jag sjuda en glassmet till morgondagens dessert. Den här. Låter rätt gott, eller hur?

2009-06-12T19:58:00.002+02:00

Nej, alltså, jag har inte slutat blogga. Bara pausat lite. Det är så mycket annat nu, mest på jobbet, och jag orkade inte slå knut på mig själv för att laga bloggbar mat varje dag. Så nu äter vi mest väldigt opretto mat. Det är skönt. Välbehövligt.

Äntligen!

2009-06-01T20:25:00.002+02:00

Haha, det lönar sig tydligen att önska sig saker på bloggen! Igår var det mors dag, och visst fanns det en glassmaskin i paketet! (Jag hade ingen aaaaning, nä för mina barn är såååå bra på att prata tyst om hemligheter...) Frysblocket åkte raskt in i frysen, för att vi skulle kunna testa manicken på kvällen. Det hann väl inte frysa helt och hållet, men vi körde en sats vaniljglass i allafall bara för att testa. Och mjukglass är faktiskt också gott! Jag gjorde en liten kompott på några rabarberstjälkar, råsocker och lite rosenvatten (för det blir helt sjukt gott till), och så åt vi den till glassen. Det blev som vaniljsås med rabarberpaj istället för tvärtom - supergott.

Nu ska vi införa en ny tradition i familjen - hemmagjord glass till efterrätt på fredagen, eller om nu någon annan dag på helgen passar bättre. Vi kör ett rullande schema på vem i familjen som får bestämma smak. Till helgen är det 6-åringens tur, han har önskat sig glass med godissmak. Jamen varför inte ;-)?

Rare maken menar att man dessutom kan köra en extra omgång eller två i veckorna, och äta när barnen har somnat. För att lära sig hur man gör, liksom. Jomenvisst. Frestande, men knappast lämpligt för beach-figuren, om man inte vill misstas för en badboll...

2009-05-28T09:22:00.002+02:00

Lite tyst här... har tappat farten lite. Kanske kommer den åter. Man ska inte låta blogguppdatering bli ett stressmoment, nämligen.

Förra lördagens middag

2009-05-20T20:34:00.002+02:00

Okej, huggspättor i all ära, men ska hon inte uppdatera snart? Jo, det ska hon. Det har varit lite mycket nu bara. Mest jobb. Nedanstående rätt lagade jag redan förra helgen, men receptet ligger kvar i huvudet. Jag har ett utklippt recept som säkert är 15 år gammalt, och som eventuellt kan komma från ICA-kuriren, och det här är en utveckling av det. Citronen gör smaken frisk, men såsen är ändå gosigt mustig. Passar förstås finfint till pasta, om man nu inte undviker den, som jag. Bullarna gick hem hos barnen, vilket var kul, för det gör minsann inte allt som jag lagar...

Fläskfärsbollar i tomatsås med citron, vitlök och salvia
3 port, eller 2 vuxna och 2 barn

400 g fläskfärs
rivet skal av 1 citron
1 riven vitlöksklyfta
1 ägg
salt och vitpeppar
rejält med olivolja till stekning
1 burk krossade tomater, jag använde Muttis finkrossade
1/2 tomatburk vatten
1 kycklingbuljongtärning
pressad saft av 1 citron
1 msk färsk salvia, finhackad
salt och svartpeppar

till servering:
riven parmesan
pinjenötter

Blanda fläskfärsen med citronrasp, vitlök, ägg, salt och vitpeppar. Forma små bollar, det blir ca 25 st. Hetta upp olivoljan i en traktörpanna, och placera ut färsbollarna i ett lager. Vänd dem, så att de blir lätt stekta runtom, och häll sedan på tomatkross och vatten. Tillsätt buljongtärning, citronsaft och salvia. Låt puttra utan lock i 10-15 minuter (medan pastan kokar, typ). Smaka av såsen med salt och svartpeppar. Varför jag använder vitpeppar i färsen och svartpeppar i såsen? Ingen aning, det kändes rätt så bara. Servera med riven parmesan och pinjenötter.

Gullunge

2009-05-14T20:16:00.001+02:00

3,5-åringen har gått och pratat om huggspättor i flera dagar. Vi skrattar, tycker att han är söt som har kommit på ett nytt djur, samtidigt som vi ser plattfiskar med vassa tänder framför oss. Sedan kom vi på att han menar hackspettar. Då blev det ännu roligare.

Utflyktstips

2009-05-13T20:06:00.003+02:00

Idag tänkte jag göra reklam för en jättetrevlig liten bokhandel med tillhörande café - Alnarps Bokhandel och Café Naserian. Trots att jag jobbar på Alnarp så har jag inte varit där förrän idag, men nu lär det bli fler besök! Bokhandeln har massor av titlar inom trädgård, hälsa och mat. Jag hade tänkt spana på en bok om ogräs, men gick därifrån med "Anthony Bourdains franska kök" för 129 kr. Ett riktigt kap, minsann! Ogräsboken kommer jag säkert att inhandla så småningom också, misstänker jag, och säkert annat också. Dessutom var kaffet både gott och ekologiskt!

Läs mer här, och gör ett besök, vetja! (Och passa i så fall på att hälsa på mig på jobbet, jag sitter bara 100 m därifrån.) Alnarpsparken är dessutom fantastiskt fin att promenera och picknicka i!

Ljuvliga färska kål!

2009-05-12T19:36:00.002+02:00

Ikväll börjar det! Ja, Eurovision Song Contest alltså. Äntligen! Det är ju avgrundslång tid mellan svenska uttagningen och eurovisionveckan. Spännande blir det, att se om vi går vidare. Vi borde väl det, tycker jag.

Nåväl, här har vi kvällens middag. Lite tillbaka på LCHF-spåret igen, vilket är behövligt efter att vågen börjar antyda obehagligheter...

Jag köpte färsk vitkål i veckan, och jösses så gott det är! Jag skulle lätt kunna äta direkt av huvudet, som ett äpple. Men idag hamnade kålen i traktörpannan, tillsammans med lite purjo, kummin och creme fraiche, bara så att det binder ihop. De svarta prickarna som syns på bilden är belugalinser, som jag hade lite kokta rester av i kylen, som behövde ätas upp. Funkade bra att röra i, men tillförde inget. Korven är Scans bratwurst. Senap till är obligatoriskt.

Men hallå, det här var väl ingen schlagermat, tänker kanske ni? Nej, verkligen inte, men kvällen är ju inte slut, eller hur? Det kommer att vankas minicrustader med skagenröra, grissini med fetaröra, och jordgubbar och choklad. Köpte visst en flaska rosévin också. Fast bara en halvflaska, det är ju faktiskt tisdag ;-)

Listar lite, bara

2009-05-11T20:30:00.002+02:00

Idag har jag:

* fått hjälp av 6-åringen med lite utplantering av kryddor och blommor,
* äntligen gjort en jobbig grej på jobbet som jag varit nervös för, men som gick över förväntan,
* sopat hundratals myror av en 3,5-åring, som var tvungen att pilla lite i deras bo...,
* konstaterat att jordnötter i surdegslimpan blir nyttigt, men inte sådär jättegott, samt
* blivit påmind om att det där internet liksom hänger ihop, på gott och ont.

Galet god paj

2009-05-10T20:27:00.005+02:00

Det har varit en bra helg, det här. Lite trädgårdsfix, lite matlagande, lite surdegsbakande. I trädgården har jag planterat två cocktailtomatplantor i stora krukor, som ska stå på altanen så fort man vågar lita på natt-temperaturen. Just nu står de i uterummet. Det fantastiska uterummet, jag är så glad för det. Förra ägaren hade inrett med ljus i en liten öppen spis, soffa och fåtölj. Själv har jag övervintrat växter där, och som de har övervintrat! För första gången har jag fått en rosmarinplanta att klara vintern, och den har inte bara klarat sig, den blommar! Det är så att man blir religiös. Jag blev förresten också lite religiös när jag idag såg att jag har liljekonvaljer i rabatten. Så fint!

Dagens "surdegs-deg" ska snart bakas ut till limpor. Jag har jordnötter i degen idag. Sedan har jag lagat lammfärsbiffar med fetaost och färska örter. Helt OK, men inget som känns direkt blogg-motiverat. Det jag hade tänkt ägna dagens inlägg åt är nämligen efterrätten - en makalös rabarberpaj.

Rabarberna är perfekta att göra paj av nu, välväxta, men inte sådär grova och trådiga som måste skalas. Jag var fortfarande lite hög på kombinationen rabarber och rosenvatten efter gårdagens pannacotta, och hade därför i en liten skvätt i pajen också. Mängden kan tyckas liten, men man får inte överdosera rosenvattnet, då smakar anrättningen tvål istället. Sedan associerade jag vidare till pistagenötter och kardemumma - ja, ni hör ju att den här pajen ropar efter att bli lagad, eller hur?!

Rosendoftande rabarberpaj med pistage och kardemumma

0,5 dl havregryn, gärna fiberhavregryn
0,75 dl pistagenötter
2,5 dl dinkelsikt (eller vetemjöl)
1 dl råsocker
rivet skal av 1 citron
0,5 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma
150 g smält smör
5-6 dl skurna rabarberstjälkar
1 tsk rosenvatten
1 dl strösocker
0,5 msk potatismjöl

Rosta havregrynen lätt i en torr stekpanna tills de börjar dofta gott, akta så de inte bränns. (Det går bra att hoppa över rostningen också, men jag inbillar mig att det sätter lite extra smak på degen). Kör pistagenötterna finhackade i matberedare. Blanda havregrynen med nötter, dinkelsikt, råsocker, citronskal, bakpulver och kardemumma i en skål. Rör sedan ner det smälta smöret. (OBS! Smaka inte av smeten, om du inte har en väldigt bra självbehärsknings-dag. Så, nu är du varnad.) Tryck ut degen i en pajform, den är väldigt kladdig, så använd baksidan av en sked.

Blanda de skurna rabarberna med rosenvattnet, bred sedan ut dem över pajdegen. Strö över sockret blandat med potatismjöl. Grädda i nedre delen av ugnen i 200 grader, i 20 minuter.

Servera förslagsvis med vaniljgrädde enligt följande: 2 dl vispgrädde + 1 dl creme fraiche luftigt vispade och smaksatta med 1-2 msk socker och en knivsudd vaniljpulver.

Dags för mat!

2009-05-09T20:59:00.002+02:00

Idag har jag lagat Pulled pork, eller rättare sagt, den lagade sig själv medan vi gick på marknad i byn. Jättegott och väldigt mört, och framför allt ett toksmidigt sätt att laga till ett billigt stycke gris! Vi åt köttet i tortillabröd tillsammans med isbergssallad, majs, matyoghurt och chipotlepasta. Och just ja, nykokta kikärter som fick svalna i en citron-olivoljedressing. Yum! Hela härligheten hade gjort sig bra på bild, men det kom jag ju på just när jag tagit första tuggan, och såsen rann mellan fingrarna... inte läge att släppa wrapen och börja kladda på kameran..

Ett bättre foto-objekt var efterrätten - pannacotta med rabarberkompott. Det blev gott, men inte sådär toppenperfekt att jag lägger upp recept. Pannacottan blev lite för stabbig (för mycket gelatin, förmodligen), och kompotten nästan lite väl syrlig. Jag hade citron i den, och sedan använde jag mig av snilledraget att kombinera rabarber med rosenvatten (fick iden här). Det var en riktigt lyckad kombination, den ska jag leka vidare med.

Bilden blev bra, och tanken var god - det får duga!

Det blir väl helg snart, åtminstone...

2009-05-07T20:39:00.002+02:00

Fortfarande inga kulinariska höjdpunkter i köket. Gjorde en fetaröra som var god ända tills jag blandade i honung. Då blev den nästan lite rälig. Hade tänkt kolla in Niklas Mat ikväll, men TVn var visst bokad av den hockeyintresserade majoriteten i familjen...

Däremot har jag lovande surdegslimpor på jäsning, faktum är att jag ska gå och skjutsa in dem i ugnen nu! Och till helgen ska det skapas av rabarber!

Idétorka och bloggtips

2009-05-05T20:51:00.002+02:00

Ingen inspirerande matlagning pågår, jag får knappt ihop något av vad som finns i kylen. Inte händer det något på trädgårdsfronten heller, det regnar, ogräset växer och jag stannar inne. Skulle väl inte kalla det vårdeppighet, men inte är det så kul heller. Funderar på en massa, men kommer inte fram till något. Förmodligen har jag mest lyxproblem. Men kanske ändå att den där kokboken ska skrivas...?

Nähäpp, det var ju inte mycket att skriva ett inlägg om. Men för att ni inte ska känna att ni surfade hit förgäves, så rekommenderar jag att ni klickar er vidare till den fantastiska bloggen Innan du fanns. Jag har ingen egen erfarenhet av IVF och allt vad det innebär, men blir klokare och mer ödmjuk av att läsa om det här parets resa. Läs den från början, och du kommer att bli fast, jag lovar. Fantastiskt underhållande och gripande!

Jo, syrran!

2009-05-04T20:30:00.002+02:00

Den där surdegen du fick i helgen, den vill nog ha mat snart. Gå in till Pain de Martin, och klicka på "Så här matar jag min surdeg" i högerspalten. Där står det precis hur man gör. Typ häll ut halva och mata resten. Eller baka på halva (den ska ju matas då också, men då får den stå framme i rumstemperatur, eller eventuellt lite varmare, och bubbla till sig över natten eller dagen) och mata och spara halva. Solklart, eller hur? Martin skriver att han inte låter sin surdeg stå orörd i mer än en vecka, men jag har nog råkat låta det gå sisådär en och en halv vecka utan att den verkar ha tagit skada. I allafall, så fick den senast mat i onsdags, tror jag, så det kan ju vara dags snart.

Och tack för senast, förresten!

Riktigt goda surdegsbröd

2009-04-30T20:32:00.002+02:00

Åh bröd! Nu har jag nog hittat ett bra grundrecept och metod som ska funka för brödbakning och heltidsjobb! Som jag skrev i förra inlägget har jag bakat Martins "Utan särskilda krusiduller" och Rebeccas tranbärs- och valnötsbröd. Det senare gjorde jag precis enligt receptet, och bakade ut som två limpor i formar (blev lite kletig deg, så det kändes säkrast så), medan jag twistade till det förstnämnda en aning. Så här gjorde jag:

Helkornslimpor med bovete och pumpafrön
2 st

Kväll dag 1
1 dl hel dinkel
1 dl helt bovete
1 dl pumpakärnor

Lägg ovanstående i en bunke, häll över ca en liter kokande vatten, och låt stå över natten.

100 g rågsurdegsgrund
100 g rågmjöl
200 g ljummet vatten

Blanda, låt stå i rumstemperatur över natten. (Jag låter bunken stå på nedersta hyllan i ett överskåp, med lysröret därunder tänt. Det blir ca 28 grader varmt, och surdegen kommer igång fint.)

Morgon dag 2
400 gram rågsurdeg enligt ovan
de blötlagda kornen/fröna från gårdagen, sköljda och avrunna
500 g vatten
10 g jäst
500 g vetemjöl special
200 g rågsikt
200 g grahamsmjöl

Blanda jästen med vattnet. Kör allt utom saltet i assistent på låg hastighet i 12 minuter. Tillsätt saltet, öka hastigheten till medel, och kör 10 minuter till. Låt jäsa över dagen (jag hade bunken ute i rumstemperatur, men det hade säkert funkat bra att ha den i kylen).

Efter jobbet dag 2
Häll ut degen på en mjölad arbetsyta. Forma till två limpor, men knåda inte för mycket. Låt jäsa en dryg timme. Degen kan flyta ut, det kan man hindra genom att antingen använda formar, eller att liksom dra upp bakplåtspappret mellan limporna (mjöla sidorna ordentligt!) och på utsidan, och sedan svepa en kökshandduk runtom, som liksom håller in kanterna.

Sätt in limporna på 275 grader, tillsammans med ett par isbitar längst ner i ugnen (på en oöm plåt, eller i en ugnsfast form). Efter 15 minuter, öppna ugnen för att vädra ut ånga, och sätt in en stektermometer i en av limporna. Sänk samtidigt värmen till 230 grader, och låt stå tills innertemperaturen är 98 grader. (För Martin tar detta ytterligare 15 minuter, i min ugn tog det nästan 30.)

Toppenbröd! Bild kommer i ett senare inlägg!

"Jag äääär den glaaade baaagar'n..."

2009-04-28T20:36:00.004+02:00

Idag har det inte blivit något ogräsrensande, idag har jag nämligen bagarstuga här i köket! Surdegsbröd är ju inget man snor ihop på en kafferast, de kräver långa jäsningstider. Därför har jag mest bakat på helgerna, men nu har jag börjat experimentera lite med att blanda deg på morgonen och baka ut bröden efter jobbet. Min grundtanke med surdegen är att jag ska spara halva och baka på halva, varje helg. Ska man inte baka utan bara mata den, så ska man alltså slänga bort hälften, men det har jag lite svårt för, och istället har jag liksom dubbelmatat när jag inte haft tid att baka. Därför hade jag alltså nu en hel del surdeg i kylen. Och i helgen är jag inte hemma. Då får det bli bak mitt i veckan, och dessutom får en klick följa med till syrran i helgen!

Jag väcker surdegen på kvällen före bakdagen, och lägger hela korn i blöt, om jag ska ha sådana i degen. (Det vill jag oftast, eftersom det är både gott och GI-korrekt.)

Imorse satte jag igång en deg som i stora drag liknar Pain de Martins "Utan särskilda krusiduller", fast med lite mer frön och korn, och dessutom fuskade jag och hade i lite jäst för säkerhets skull. Degen fick jäsa i rumstemperatur, och sedan har jag bakat ut två limpor ikväll. De ser väldigt goda ut, och ska förstås bli frukost imorgon. Förmodligen kan jag inte låta bli att provsmaka dem ikväll... Smakar de så bra som jag tror så blir det bild och recept imorgon.

Ikväll har jag förberett för att baka Rebeccas halvljusa surdegsbröd med tranbär och valnötter imorgon. Surdegen är matad och står på uppvakning, dinkel och tranbär ligger i blöt, och mjöl och valnötter är uppvägda.

Nu börjar det dra ihop sig för DHW, och jag ska gå och hälla upp en whiskey till rare maken som har ont i halsen. Snällt, eller hur? (Jaja, det är väl jag som är lite sugen på whiskey då..)

Edit 1: Whiskeyn var slut. Rare maken blandade istället grogg på Koskenkorva Peach och apelsinjuice. Crazy Tuesday ;-)

Edit 2: Brödet blev hur bra som helst!

Kirskålselände

2009-04-27T22:45:00.004+02:00

Framöver kan det nog tänkas bli lite mer trädgård än mat i den här bloggen. Det växer så det knakar, särskilt kirskålen... På framsidan av huset, utmed vägen, finns en rad rosenbuskar. Jag vet inte vad sorten heter, men de är rosa och småblommiga. Under buskarna fanns för tre veckor sedan en vacker blå matta av chionodoxa. Bilden nedan är tagen just innan alla hade slagit ut.

Nu har de vissnat, och istället väller kirskålen in.. Alltså sysselsätter jag mig ett par timmar dagligen med att gräva ur typ hela rabatten, för att få bort så mycket rötter som möjligt. Sedan ska jag fixa någon form av kant mot gräsmattan, för mossan växer in i rabatten, och kirskålen växer ut i gräsmattan. Därefter blir det plantering av någon snabbetablerad marktäckare på hela ytan. Förslag mottages tacksamt. Halvskuggigt, skulle man kunna kalla läget. Dessutom växer ju den eländes kirskålen ut på vägen också, ner genom den uppstaplade "muren" av ölandssten längs utsidan. Så jag har plockat bort stenar, rensat, och lagt dit stenarna igen. Men det är ju lätt omöjligt att få bort allt, så kanske blir det samma visa nästa år igen. Om jag inte lyckas få dit någon annan växt som kan tränga undan den. Och inte heller blir det roligare av att det är just rosenbuskar som kirskålen växer under. De sticks nämligen, och man får väldigt rolig frisyr av att krypa omkring där. Den synen, kompletterad med den av min stora rumpa i fula byxor, bjuder jag generöst grannarna på.

Klimatförändringar?

2009-04-24T21:20:00.002+02:00

Jag: "Undrar vad bonden har sått härute på åkern?"
6-åringen: "Vete, tror jag."
Jag: "Jo, det kan det nog vara."
3,5-åringen: "Nej, jag tror att det är bananer."

Det märks åtminstone på hälften av barnen att deras föräldrar är agronomer ;-)!

Fredagspizza på altanen!

2009-04-24T20:22:00.009+02:00

Fredag. Då ska maten vara snabblagad, barnvänlig, och passa till ett glas vin eller två. Pizza är definitivt barnvänligt, passar fint till vin, och blir snabblagat om man tar en genväg förbi degkladdandet. Färdiga tortillas måste vara världens snabbaste pizzabotten. Jag säger inte godaste, men... det duger alldeles finfint. Barnen vill gärna göra sina egna pizzor, och då är det rätt skönt att kunna hoppa direkt till topping-momentet.

Lite tomatpuré först, man ska inte ha för såsig tomatbas här. Mitt mästerverk kläddes sedan i mozzarella, rödlök och salami. Lite salt och svartpeppar. Färska basilikablad på, när den kommit ut ur ugnen (250 grader i 5-6 minuter).
Mina simpla barn gör pizza med rökt kalkon, räkor och majs. 3,5-åringen har osten underst...
... medan 6-åringen vill ha osten ovanpå fyllningen.

Gråa katten är inte så nogräknad.

Ingen hälsotallrik idag..

2009-04-23T21:48:00.004+02:00

Alltså. Jag är ju rätt noga med vad jag äter, det ska vara nyttigt, innehålla måttligt med kolhydrater och sådär. Men.. ingen är ju perfekt, eller hur?

Allt började med att maken igår kväll sa något i stil med: "Jag läste om en lunchrestaurang i Stockholm som hade pannkakor med banan och nutella som dagens rätt". Och här inträffar det märkliga - jag hör mig själv säga: "Men det kan väl vi också äta, kanske imorgon?". Hoppsan. Och barnen var vittnen. De vet inte vad nutella är, men det där med banan på pannkakorna lät ju lite spännande. Dessutom kan man ju inte vara nyttig jämt (som om jag är det..), så varför inte ta en crazy torsdag, liksom.

Den mot nya matvaror generellt skeptiske 6-åringen trodde inte att han skulle tycka om nutellan, men efter att ha smakat en liten klick uttryckte han sin oro inför det faktum att vi bara hade en burk. Jag hade dessutom ställt fram lite andra tillbehör för att liksom gardera - vaniljglass, chokladglass, hallonsylt och strösocker.

Min första pannkaka dressades med banan och nutella. Gott, visst...

... fast i ärlighetens namn, kändes det inte lite väl nyttigt med den där frukten? På nästa pannkaka bytte jag ut bananen mot vaniljglass...

... heaven! Jösses så gott. Nutella och vaniljglass, alltså. Sedan åt jag en med nutella, vaniljglass och chokladglass. OK, men det var bättre utan chokladglassen. Sedan hade glassen tagit slut, och jag slog till på den lite crazy kombinationen nutella och hallonsylt. Första tuggan smakade bra, sedan rätt märkligt. Eller började jag kanske bli mätt? Så här såg sista tuggan ut i allafall:

Shit, vad jag var mätt sedan. Barnen också, förresten - som givetvis hade varit nyttiga och käkat banan på alla sina...

Nu funderar jag lite på om jag inte skulle ta tag i det där med motionerandet ;-)

Favoritfisk i ogräsligt sällskap

2009-04-20T19:55:00.003+02:00

Makrill är verkligen superfisken i frysdisken. Billig, fet och nyttig, och framför allt - så god! Jag saltar och pepprar den och vänder den i mjöl av något slag (graham idag), några minuter i stekpannan med en klick smör, och så var det klart.

Men vad skulle det bli för tillbehör idag då? Svaret fanns i rabatten... kirskål! Den växer och frodas på valda ställen i trädgården, och går ju faktiskt att äta. Man kan plocka de spädaste bladen (de som fortfarande är blanka), och sedan "tillaga som spenat", som det brukar stå i tipstexterna. Spenat, tänkte jag... och sedan funderade jag åt det persiska hållet, och lade till lök och gröna russin. Egentligen vet jag inte om det är såvärst persiskt, jag vet inte så mycket om det köket, men min hjärna gjorde i allafall de associationerna. Tänkt och gjort, följande kanontrevliga och enkla tillbehör skapades till fisken.

Smörstekt gul lök med kirskål och gröna russin
2 port som enda tillbehör, annars säkert 4

1 stor gul lök
rejält med smör, kanske 30 g
1/2 dl gröna russin (finns på Willys, och i invandrarbutiker)
1 liter löst packade späda kirskålsblad
flingsalt

Smält smöret i en stor stekpanna. Dela löken på längden och skär i tunna skivor. Fräs löken långsamt på svag till medelstark värme, tills den mjuknar och blir gyllene. Räkna med att det tar minst 15 minuter. Låt russinen steka med efter kanske 10 minuter, och kör i kirskålen när löken känns klar. När kirskålen har slaknat, tag pannan från värmen och servera. Strö över flingsalt vid serveringen.

Vilken helg!

2009-04-19T20:11:00.003+02:00

I helgen har jag surdegsbakat igen. Jag har bakat det här äppel- och valnötsbrödet, och även ett annat med hasselnötter och ytterligare ett med helt bovete. Det är drag i min surdeg nu!

Sedan har jag förstås varit ute och ryckt ogräs i rabatterna också, nu när solen skiner och det börjar växa... Jag hittar fler och fler perenner också, bland annat en del nävor som det ska bli jättespännande att se vad det är för några, när de börjar blomma. Jag har också börjat rycka undan en massa vintergäcksblad, de bildar verkligen en enorm bladmassa efter blomningen. Då upptäckte jag också att de var angripna av något - vintergäcksot, visade det sig vara, en googling senare. Tänk vad man lär sig. Verkar inte vara någon katastrof i allafall.

Den här är väl söt som godis?! Jag skulle nog aldrig ha köpt sådana lökar själv, men nu finns det två randiga tulpaner här i rabatten, och de är faktiskt rätt fina!

Gul kalkon och gröna bönor

2009-04-18T20:35:00.003+02:00

Idag har jag lagat kalkonfilé, det blev gott, men inte riktigt som jag hade tänkt mig. Inspirerad av Rebecca som för ett tag sedan rimmade kyckling och kalkon till höger och vänster, testade jag att rimma enligt det här receptet. Sedan hade jag tänkt tillaga den på max 175 grader, för saftigast möjliga resultat, men tiden gick och det skulle även lagas klyftpotatis, så kalkonen fick gå samtidigt med potatisen på 225 grader. Resultatet blev inte direkt torrt, men inte heller så saftigt som jag hade tänkt att rimningen skulle leda till. Men fortfarande helt ok. Den gula färgen beror på att jag under stektiden penslade pippin med en honungs-citron-gurkmeja-glaze.

Desto bättre blev avocado- och flageoletbönsalladen, som liknar en som Annika lagade för ett par månader sedan. I min sallad fanns ingen fänkål eller vitlök, men en liten bit finstrimlad purjo. Samma ingredienser för övrigt, och riktigt, riktigt gott! Såsklickarna är matyoghurt och mango chutney.

Bildlös fredag - nu med bild!

2009-04-17T20:24:00.003+02:00

Men vafan. Datorn och kameran snackar inte med varandra. Då blir det ingen matbild. Och eftersom jag inte har något recept värt namnet till dagens middag, så är det väl knappt lönt att berätta om den helstekta fläskfilén, quinoan med strimlade grönsaker, och såsen på gräddfil, majjo och mango chutney som vi åt heller. Nähänä. Men gott var det. Och fredag är det!

Edit: Man ska se till så att inte minneskortet har pluppat ut sig ur sitt läge i kameran. Och att man har pigga batterier.. Nu funkar det, och så här såg maten ut:

Teamwork

2009-04-16T19:57:00.003+02:00

Idag har rare maken rullat köttbullar, och jag gjorde en kikärtsgucka, klart inspirerad av Rebeccas kikärtstzatziki. Inte dumt alls!

Kikärtsguckan (som jag gjorde den)

3 dl kokta kikärter
2 dl gräddfil
1 liten rödlök, finhackad
1 vitlöksklyfta, riven
1 kruka basilika, finstrimlad
1 msk pressad citron
50 g fetaost, smulad
salt och svartpeppar

Blanda alla ingredienser, smaka av med salt och peppar. Toppenbra GI-tillbehör till köttbullarna!

Giganter

2009-04-16T19:54:00.001+02:00

Kolla in monsterpaprikorna som kom med Mossagårdslådan idag! Den som trodde att ekologiska grönsaker var små och skrumpna får tänka om. Citronen i mitten är alldeles normalstor.

Hemma igen

2009-04-15T20:47:00.003+02:00

Nähäpp, nu är ni väl trötta på mina "pommes i filmjölk" ;-)? Dags för ny middagsbild. Det här är en lammfärsgryta som jag lagade av allehanda rester för ett tag sedan och nu tog upp ur frysen. Den innehåller bland annat lite olika bönor, vitkål och salami. Smakar helt ok, men förtjänar andaktsfull ätning eftersom den var en av få grejer jag hann laga av mitt lamm innan frysen tackade för sig... På tallriken finns även hel kokt dinkel (rekommenderas!), alfalfagroddar (eller grodor, som 3-åringen kallar dem), och spenat med fårost.

Häpp, nu är det Leila på tv!

Soppa på fina knölar

2009-04-06T21:17:00.002+02:00

På onsdag åker vi till Uppsala för att fira påsk, därför pågår operation "äta upp alla färskvaror i kylen". Jordärtskockorna som kom med Mossagårdsleveransen i torsdags skulle inte hålla tills vi kommer hem, så de fick hamna i en soppa idag. Lite riven västerbottenost låg och skramlade i en påse, den fick utgöra sopp-topping.

Det här är nog inte världens mest inspirerande matbild, men tro mig, soppan smakade lent mjuksyrligt och mycket angenämt. Den är gjord på lika delar jordärtskockor och potatis, smaksatt med ganska mycket pressad lime, och mixad med vispgrädde. Lite hackad gräslök i, och en hög västerbotten på toppen. Barnen åt massor, vilket de inte alltid gör när det står soppa på menyn..

Sur lördag

2009-04-05T23:18:00.004+02:00

Lördagen gick i surdegens tecken. Jo, trots det vackra vädret tillbringade jag en hel del tid i köket med att rosta dinkel och blanda degar. Men goda bröd ska jäsa länge, så jag fick tid att vara ute också. Jag bakade ett bröd som blev superdupergott, lite som det här, fast inte exakt. Jag hade mer surdeg, och lite annorlunda jästider. Kanongott blev det, lagom syrligt och med mjuka hela dinkelkorn.

Sedan gick det ju inte att låta bli att grilla på lördagskvällen. Barnen önskade sig hamburgare, och då bakade jag egna hamburgerbröd - med surdeg förstås! Jag anger i receptet nedan hur jag gjorde, det blev ganska mycket surdeg i eftersom jag hade en rejäl klick att göra av med. Det blir säkert lika bra med mindre.

Hamburgerbröd med surdeg
16 st

250 g rågsurdeg
12 g jäst
1/2 dl rapsolja
4,5 dl vatten
2 tsk honung
1,2 l vetemjöl special
1 tsk salt
solrosfrön eller sesamfrön

Kör surdeg, jäst, rapsolja, vatten, honung och mjöl i assistent på låg hastighet i 8 minuter. Tillsätt saltet och kör i 8 minuter till på högre hastighet. Låt degen jäsa övertäckt i ca 2 timmar. Knåda sedan degen lätt, och forma 16 platta bullar. Degen är ganska lös, men det ska den vara, arbeta med mjölade händer. Nagga bullarna. Låt jäsa i ca 45 minuter. Pensla sedan med mjölk, och strö på solrosfrön eller sesamfrön. Grädda i mitten av ugnen, 225 grader i 12 minuter.

Söndagen då? Jovars, jag har hejat och tjoat på min ytterst bollbegåvade 6-åring (jag - partisk, nähä...) som har spelat inomhuscup, muttrat lite över att det inte har varit lika varmt som igår, och slutligen lagat rödbetor med feta- och citroncreme. En helt OK dag!

Vittvinåräkor

2009-04-03T20:08:00.005+02:00

Idag blev det improviserad middag igen. En titt i frysen imorse ledde inte till några snilleblixtar, men en påse skalade räkor hittade jag. De skapar man inga kulinariska storverk med, men man gör barnen glada, åtminstone mina. Och nog finns det roligare saker att göra en fredagkväll än att bråka om mat med barnen... Fram med säkra kort alltså - räkor och spagetti. Själv var jag sugen på fårost, och för att såsa till det hela improviserade jag ihop en liten tomatsås som gick från katastrof till intressant med hjälp av en nypa svart pulver. Recept nedan.

Räkorna och fårosten passade väl egentligen inte ihop varken med varandra eller med såsen, men såsen i sig blev en riktig aha-upplevelse tillsammans med rucolan och gurkan (som inte finns med på bilden). Så kan det gå!

Tomatsås med vitt vin och vanilj
2-3 port

1/2 tetra passerade tomater (jag använde Mutti)
1 dl vitt vin
1 dl vispgrädde
1 msk råsocker
1/2 tsk salt
svartpeppar
1 krm vaniljpulver
(2 msk hackad dill)

Häll tomater och vin i en kastrull, låt koka ihop en stund. Tillsätt grädde och koka ihop ett par minuter till. (Här smakade jag av, och det var ingen trevlig upplevelse. Det smakade surt av vinet. Socker, tänkte jag.) Tillsätt råsocker, salt och peppar. (Nu smakade det bättre, men det saknades något. Jag kom då att tänka på vaniljpulvret, som Rebecca har använt till såväl bröd som tomatsoppa, och som hemmafru-Lotta har haft i potatisgryta och nu senast i sin randiga morotssoppa.) Tillsätt vaniljpulvret, och smaka av. (Halleluja, det här var sås minsann! Tomatsås med vaniljsmak - märkligt, men mycket gott!) Dillen kan man blanda i om man som jag serverar såsen till räkor (eller fisk, t ex).

Singelmiddag

2009-04-02T23:15:00.002+02:00

Idag har maken och sönerna varit på hockey, och då erbjuds det möjligheter för mamman att komponera middag utan att tänka på vad barnen vill eller inte vill äta. Men lättlagat och snabbfixat ska det vara, för så himla kul att laga mat bara till sig själv är det inte. Mossagårdslådan bjöd på rucola och tomater (och en massa annat gott men inte lika snabblagat), och efter en runda på citygross hade jag inhandlat rökt makrill, västerbottenost och pepparrot.

Jag gjorde alltså en sallad på rucola, tomat och makrill. På toppen ligger en röra på ungefär lika delar creme fraiche och riven västerbotten, med en liten klick pepparrot i (jag köpte en sådan där liten burk, lättlagat skulle det ju vara). Svartpeppar på toppen. Det blev gott, men väldigt smakintensivt. Istället för rucolan kunde man haft lite neutralare sallad, tillsammans med makrillen och röran blev det nästan lite för mycket av det goda. Fast ibland vill man ju ha just det...

Fotot är taget med mobilen, för min kamera stod inte att finna på sitt vanliga ställe (eller någon annanstans heller). Kanske var den också på hockey?

Strömming med nya tillbehör

2009-04-01T19:13:00.002+02:00

Stekt strömming med potatismos och lingonsylt är ju klassiskt och hur gott som helst, men ska man hålla sig till GI-linjen så får man tänka lite utanför den där lådan. Jag gjorde en varm fänkålssallad som blev både saftig och krispig, och funkade fint till fisken!

Varm fänkålssallad med kålrot och kapris
3-4 port

ca 200 g kålrot
1 schalottenlök
1 fänkålsstånd
smör till stekning
1 inlagd grillad paprika
2 msk kapris
pressad saft av 1/2 citron
1/2 msk flytande honung
2-3 msk kallpressad rapsolja
salt och svartpeppar

Strimla kålrot, lök och fänkål tunt. Stek först kålrot och lök i smör på låg värme en stund så att kålroten mjuknar. Höj sedan värmen och kör i fänkålen, den ska bli varm, men behålla sin krispighet. Häll över grönsaksfräset i en skål och blanda med strimlad paprika, kapris, citronsaft, honung och rapsolja. Smaka av med salt och peppar.

Improviserad middag

2009-03-31T20:40:00.004+02:00

Idag blev det middag enligt principen "man tager vad man haver". 6-åringen hade önskat sig bacon, själv var jag sugen på hoummus. Klyftpotatis är jättegott till hoummus, liksom lite dipgrönsaker förstås. I mitten ligger lite fetaost.

I många recept på klyftpotatis står det att man ska röra runt dem under tillagningstiden. Det tycker jag är rätt knäppt, de fastnar ju bara i botten?! Dessutom är det onödigt, de blir bruna och genomstekta ändå. Jag klyftar potatisen med skalet på, lägger dem i en form, gofsar runt dem i olivolja och salt och ställer dem sedan på rad, med skalsidan neråt. Sedan får de gå i 225 graders ugn i ca 35 minuter.

Hoummus gör jag ofta, det är en klar favorit. Receptet nedan får ses som en skiss, jag brukar inte mäta så noga. Man kan ha vilka proportioner man vill mellan olivolja och vatten, bara man blir nöjd med konsistensen. Idag blandade jag i några soltorkade tomater, men det är verkligen inte nödvändigt.

Hoummus

1 burk kikärter, eller hemkokta förstås
1 msk tahini
saften av 1/2 citron
någon dl olivolja
lite vatten
salt och svartpeppar

Kör kikärter, tahini och citronsaft i matberedare. Häll i olivolja och vatten efterhand, tills du är nöjd med konsistensen. Rätt tjockt ska det vara, men inte stabbigt. Det är också en smaksak hur mosade kikärter man vill ha, jag tycker inte det gör något om det finns lite bitar kvar. Smaka av med salt och peppar, kanske behövs lite mer citronsaft också.

Så söta!

2009-03-30T20:27:00.005+02:00

Äppelchutney med chilisting

2009-03-29T20:41:00.003+02:00

Idag har jag och en väninna tillbringat en halvdag på spa i Ystad. Fotbehandling, ansiktsbehandling, jacuzzibad och lugn och ro med blanka inredningsmagasin... say no more. Väl hemma var det dags att ta itu med söndagsmiddagen, och all matinspiration hade nog smält bort i badet, för jag hade ingen aning om vad jag skulle ta mig till med nötsteken av märgpipa som låg i kylen. Så jag gjorde inget mer än att salta, peppra, och bryna den i smör, hällde sedan på ett glas vatten och lite oxfond och lät den stå i sin stekgryta i 125 grader tills genomstekt (typ 75 grader). Sedan lät jag köttet vila och gjorde sås på det reducerade spadet och lite grädde. Ungefär hur basic som helst, ändå blev det - gott?! Man ska inte krångla till det i onödan. Potatis och haricots vertes till, klart. Men inte så himla inspirerande som matbloggsinlägg. Därför får ni receptet på den mycket hållbara chutney som jag serverade till. Den kokade jag för över ett år sedan, men den håller finfint i kylen än.

Äppelchutney med chilisting

Den här raringen blir rejält stark, men det beror på att det var rejält bett i chilin, och jag hackade ner den med kärnor och allt. Trist nog vet man ju sällan vilken slags chili man köper, den här var väl sådär 8 cm lång och 2 cm bred i skaftändan, och såldes som "Peppar Röd Medium-Het".

6 äpplen, skalade och delade i mindre bitar
1 gul lök, finhackad
1 röd chili, finhackad
färsk ingefära, en bit stor som ett finger ungefär, riven
1 stor vitlöksklyfta, finhackad
2 dl äppelcidervinäger
2 dl råsocker

Blanda allt i en rymlig kastrull och låt sjuda på svag värme i ca 1 timme. Ha locket på, eller på glänt, under större delen av koktiden, men ta av det mot slutet om konsistensen ser ut att bli för lös. Häll upp på varma rengjorda burkar (jag brukar ställa in dem i ugnen på 100 grader under tiden jag kokar chutneyn). Jag vet inte om det är nödvändigt att förvara dem i kyl sedan, men det blir inte mer än 1-2 burkar, så jag ställde in dem för säkerhets skull.

Trädgårdsstädning

2009-03-28T20:27:00.002+01:00

Idag har det varit härligt milt väder, och jag tillbringade hela förmiddagen ute i trädgården. Vårstädning, skulle man kunna kalla det, jag fyllde hela trädgårdsavfallstunnan på 130 liter lätt som en plätt med nedfallna kvistar och torra perennstänglar på ett par timmar. Mer och mer växter visar sig, vissa känner jag igen, vissa inte. Förutom det som blommade när jag var ute och fotade senast, så har jag nu hittat ännu fler jordvivor, i ännu fler färger, och en massa vårstjärnor (Chionodoxa), som jag tycker är väldigt mycket trevligare än scillorna. Ett gäng kejsarkronor tittar också upp, det är inte mina favoriter, men jag vill ju se hur den som har planterat dem, har planerat rabatten innan jag sätter min egen prägel på trädgården.

Rabattkanter funderade jag en del på, där jag gick. Jag vill gärna ha en tydlig skillnad mellan gräsmatta och rabatt, och det finns inte idag. Kanske kan man plantera kantväxter, kanske fläta ett lågt staket, kanske mura...?

Nu är det Earth Hour, maken springer runt och släcker lampor. Dags att släcka datorn också då.

Dagens middagstips

2009-03-26T20:18:00.002+01:00

Vi kör en middagstallrik idag också: Feta-lax med soltorkade tomater och oliver, tricolor-quinoa, avocado och smörfräst spenat med pumpafrön. Jag lägger ut receptet på laxen nedan. Jag hade gräslök hemma, men basilika hade varit bättre.

Feta-lax med soltorkade tomater och oliver
4 vuxna, eller 2 vuxna, 2 barn och en lunchlåda

ca 600 g laxfilé
salt och svartpeppar
150 g fetaost
5 soltorkade tomater
1 dl kalamataoliver
3 dl vispgrädde
1/2 dl gräslök (eller basilika)

Sätt ugnen på 175 grader. Dela laxen i portionsbitar och lägg i en ugnssäker form. Salta och peppra laxen. Smula över fetaost, strimla tomaterna och strö över. Oliverna också. Häll över grädden och strössla över gräslöken. Eller basilikan då. In i ugnen ca 25 minuter.

Våffeldagen!

2009-03-25T19:23:00.004+01:00

Idag är det våffeldag, då är det ju rätt givet vad som ska stå på menyn. Men kan man verkligen "bara" äta våfflor till middag? Jo, det kan man förstås, men eftersom jag ska föreställa den ansvarsfulla modern i den här familjen, så blev det soppa först. 6-åringen fick bestämma soppa - "vi har ätit en god soppa på dagis, jag kommer inte ihåg vad den heter, men det var pasta i." "Minestrone, kanske" föreslog jag, och det var mitt i prick. Minestrone ska vara lite sådär lantlig och rustik. Bacon och bönor, alltså. Sedan fyllde jag på med vad som fanns i kylen - kålrot, morötter, blomkålsblast (inte slänga!) och lök. Fidelini (smala äggnudlar) de sista minuterna. Gremolata på toppen. "Det var gott, men den på dagis var bättre" konstaterade 6-åringen. Jahapp. Men jag är förstås jätteglad att de gillar skolmaten ;-)

Kanske åt barnen så duktigt för att de skulle få våfflor sedan? Jo, förmodligen. Receptet fick jag av chefen idag, hon bedyrade att det var jättebra. Hon hade rätt, och jag är inte förvånad. Såhär: Vispa ihop 2 ägg med 1,5 dl kallt vatten. Tillsätt 150 g vetemjöl och 4 msk smält smör. Vispa 3 dl grädde i en annan bunke, och vänd ner i smeten. Salta lite.

Vi åt med vaniljglass och hemkokt hallonsylt. Nu är jag mätt!

Enklast är godast

2009-03-24T20:14:00.008+01:00

På bilden ovan ser ni min middag. Isterband med blomkålspure, champinjon- och schalottenlöksfräs, syrade bönor från Tistelvind och senap. Snyggast på bilden är ju bönorna, helt klart. Jag tänkte att de skulle matcha bra till isterband, som ju också ska vara mjölksyrat. Fast frågan är om de där massproducerade varianterna är så himla mjölksyrade... Bönorna funkade fint till i allafall. Det mest oansenliga på bilden är blomkålspurén, ändå är den hela orsaken till att jag skriver det här inlägget. För herrejösses vad gott det är. Jag skulle kunna skippa korven och allt det andra, och bara äta blomkålspuré med sked direkt ur kastrullen och vara nöjd. Såhär gör man, inget krångel: Koka blomkålsbuketter i lite vatten tills de är mjuka. Häll av vattnet, och tillsätt en klick smör och en skvätt grädde. Mixa med stavmixer, eller med någon annan maskin. Justera eventuellt konsistensen med mer grädde (bättre att inte ha i för mycket från början, alltså..). Salt och vitpeppar. Gudagott.

Ful mat

2009-03-23T20:36:00.003+01:00

Igår skrev jag ett inlägg om karriärvåndor, typ, men tog bort det imorse. Den här bloggen ska handla om mat, ju. Men ska man blogga om mat, så ska den ju helst göra sig bra på bild, eller åtminstone låta god när man beskriver den. Idag kom jag hem sent, maken hade gjort pannkakor som han och barnen redan hade ätit upp. Lika bra det, med tanke på mina kolhydratsrestriktioner. Istället inventerade jag kylen på rester, och blandade ihop en slatt gräddfil med lite kokta svarta linser, majjo, en burk makrill i tomatsås, örtpulver, salt och svartpeppar. Prickig rosa-aktig geggamojja. Låter inte gott, och var definitivt inte snyggt. Ingen bloggmat alls. Men gott var det, och väldigt nyttigt, enligt mitt sätt att se på saken. Jag är väldigt bra på att utnyttja rester till nya maträtter eller lunchlådor, slänger nästan aldrig någonting. (Kan man formulera om det till något som skulle låta attraktivt för en arbetsgivare tro?)

Fredagsmys utan pulverpåse!

2009-03-21T21:33:00.003+01:00

Mat som innebär halvfabrikat och kryddmixer med natriumglutamat och andra onyttigheter är ju inte riktigt min grej. Ändå är det ju gott med tacos. Igår lagade jag tacofärsröra enligt det här receptet (fast med blandfärs), och himmel, vad gott! Jag har försökt mig på hemkryddad tacofärs förut, med chili och spiskummin typ, men att ha i kålrot, anis, kryddnejlikor och kakao, det hade jag inte kommit på själv. 6-åringen deklarerade högljutt, när jag stod och förberedde, att kålrot tyckte han minsann inte om. "Du kommer inte att märka att den är där" svarade jag med spelad självsäkerhet, men kära hjärtanes vad han åt sedan! Kan förstås bero på att det serverades chips till maten... Han placerade ut nachos-chipsen på tallriken, och klickade sedan på lite färs på varje, och toppade med tärnad gurka och riven ost. "Det här var riktigt gott" sa han nöjt, varpå jag kontrade med en finurlig kommentar om kålroten. En liten bekymrad rynka visade sig i hans panna, men han kunde ju inte gärna säga emot sig själv. Det här är alltså inte bara ett superrecept på tacofärs, utan också ett sätt att få i barn kålrot!

Jag följde receptmakare Lisa Förare Winbladhs tips på tillbehör, som anges längst ner i receptet, och för att åstadkomma den rekommenderade bönsalsan så mixade maken ihop den här tomatröran med chipotle (Santa Marias) och koriander, och blandade ner kokta svarta bönor. Jag är (eller var?) inget större fan av koriander, men mina tidigare erfarenheter har varit genom asiatiska rätter. Tydligen skulle jag ta vägen om Mexiko för att förstå mig på de där egensinniga parfymerade bladen. För det här var gott!

Det blir inte lammstek i helgen...

2009-03-19T20:31:00.000+01:00

Frysboxen i källaren har lagt av. Där har jag en massa lammkött, typ 12 kg, kanske mer. Luktar inte gott nu. Skit också.

Trädgårdsvisning i mars

2009-03-18T20:17:00.021+01:00

Idag tänkte jag bjuda på en liten rundvandring i trädgården! Det börjar ju spira på alla håll och kanter, och jag är minst sagt nyfiken på vad rabatterna innehåller.

Här har vi altanen. Definitivt stor nog att rymma allehanda krukor och lådor. Förre ägaren hade tänkt bygga en nedsänkt pool. Jag tycker det är bättre med blommor och tomater :-)

Här är utsidan av altanen. Prydnadsgräs är inte min grej alls, så dem tänkte jag ta bort och bygga (läs: lägga in en beställning hos rare maken) en lång planteringslåda längs hela väggen. Om någon är intresserad av gräsplantorna (jag har inte försökt mig på någon art-/sortbestämning, men det kan ordnas) så hojta till.

Växter som vill ha det lite varmare kan få bo i uterummet. Det sitter inte ihop med huset, utan med garaget. Här bor redan...

... en glatt övervintrande samling kryddörter, samt...

... en agapanthus (Afrikas Blå Lilja) och en lagerbladsplanta. Margueriten i förgrunden tycks ha gett upp. Den hade jag ändå inga övervintringsförhoppningar om.

OK, vi går vidare ut i trädgården. Här är en liten rabatt som ligger mellan två rönnar.

Julrosorna blommar sedan länge, men här finns också...

... snödroppar...

... någon liten primula - jordviva?...

... krokus...

... och vintergäck i mängder!

Här har vi gräsmattan, eller fotbollsplanen, enligt mina barn. Brunnslocket mitt på hade man ju enkelt kunnat dölja med någon form av trädgårdskonst eller en stor balja blommor... om det inte vore för det där med fotbollsplan.

Runt hörnet finns lite mer gräsmatta, och mera rabatt längs häcken. Den är full med vintergäck, men man hittar också...

... narcisser av något slag, tulpaner och...

... scilla!

På framsidan finns två rabatter på varsin sida om entren, de verkar symmetriskt planterade.

Någon slags daglilja verkar det finnas här (tillsammans med kirskålen..)

Till sist, ett litet stilleben av födelsedagspresenter från förförra helgen - knubbigt söta små hönor, och mina favoritblommor pärlhyacinter!

(Vilken hemnet-känsla det blev på det här inslaget!)

Längtan till jorden

2009-03-17T20:17:00.002+01:00

Det är spännande med ny trädgård, men också frustrerande! Mest för att den är liten, och inte har någon uppenbar plats för trädgårdsland, och jag får så här års ett väldigt kli i fingarna för att börja förså både det ena och det andra. Altanen är stor, som tur är, och där kan det förstås stå lite krukor och kärl av olika slag. Dessutom finns det ett inglasat uterum, där jag just nu övervintrar mina pelargoner (har inte gått så bra), en agapanthus (funkar fint) och en del kryddväxter (funkar fantastiskt). Där kan man också odla i sommar. Jag såg på reprisen av "Från trädgård till tallrik", och tjena vad jag måste få ner fingrarna i jorden snart. Tomater, sallad, rucola, spenat, dill, basilika, salladslök, klättrande bönor, chili...

Mixad bismak

2009-03-15T15:49:00.002+01:00

Ofta när jag har gjort pesto i matberedaren, så har den fått en lite märklig, lätt obehaglig bismak trots att alla ingredienser varit bra. Visst har man läst att pesto helst ska göras i mortel, men... det har jag varit för lat för att lyssna på. För ett tag sedan gjorde jag en rouille i matberedaren, och där var bismaken igen. Orsaken kan mycket väl vara den här. Det får nog faktiskt bli mortlad pesto i fortsättningen.

Tomatpeston i helgen då? Jo, eftersom jag gjorde så mycket, 2,5 sats åt gången i matberedaren, så använde jag den bara för att mosa ihop ingredienserna. Nästan all olja rörde jag i efteråt. Tur det, förmodligen.

Glass(maskins)längtan

2009-03-13T20:28:00.003+01:00

Det går inte längre att värja sig. Jag måste ha en glassmaskin. Kolla bara här. Eller här. Här också, förresten.

Maken var inte med mig alls först. Sedan vi flyttade fungerar inte argumentet "får inte plats". Snarare tyckte han att det verkade onödigt. (Det kommer han ju inte att tycka när han får smaka glassen, det fattar ju vem som helst som har klickat in på länkarna ovan...) Men så berättade jag att man kan köpa glassmaskinen på Clas Ohlson, och då blev han genast mer medgörlig. Kan man köpa en något på Clas Ohlsson, så är det en bra grej. Han är lite märklig, min man, och det har med hockey att göra.

Buffé, del 4

2009-03-12T20:10:00.002+01:00

Tomatpeston var helt klart bufféns bästa. Hur gott som helst. Receptet är från "Kärlek, oliver och timjan" (surprise!), och jag gjorde det x5, vilket blev precis lagom för 25 personer och två lunchlådor.

Pesto med soltorkade tomater

75 g parmesanost
100 g soltorkade tomater (torra)
50-75 g pinjenötter
2 pressade vitlöksklyftor (öka försiktigt om du dubblar eller tredubblar receptet)
1-1 1/4 dl olivolja
svartpeppar
salt

Lägg tomaterna i en kastrull, häll på vatten så det täcker, koka 2 minuter och låt stå i 10 minuter. Häll av vattnet, strimla tomaterna och lägg i matberedaren. Finfördela. Stanna maskinen och lägg i pinjenötter, riven parmesan och pressad vitlök. Mixa lite till. Häll i oljan lite i sänder medan maskinen går, men det låt det inte bli allt för finfördelat, bättre då att röra i den sista oljan för hand. Smaka av med svartpeppar och salt.

Buffé, del 3

2009-03-11T20:46:00.002+01:00

Filodegsrullarna har jag ingen bild på. De gick åt allihop, och var väldigt populära. Många frågade efter receptet, vilket var lite komiskt eftersom jag snodde ihop dem i panik när gästerna redan hade börjat ringa på dörren. Från början hade jag tänkt mig att göra "Fillocigarrer med fetaost" ur "Kärlek, oliver och timjan", dvs små rullar av cigarrstorlek, 6 st per ark. Sisådär 90 rullar hade jag tänkt göra, men det stod klart under lördagen att det skulle jag inte hinna med. Jag är helt novis på filodeg, men vet att man kan använda den till att göra paj av, och tänkte således att det borde gå väldigt mycket snabbare än att rulla 90 cigarrer, och att jag borde hinna sno ihop ett par pajer under söndagsförmiddagen. Men inget bra recept uppenbarade sig, och jag vågade inte chansa mig fram med den för mig nya bekantskapen. Istället tittade jag på förpackningen, där stod det att man skulle pensla arken med smält smör eller olja, lägga på en fyllning, rulla ihop, pensla med ägg och grädda i 30 minuter. Ålrajt, jag mixade två stora paket fetaost med lite filmjölk till en rätt fast gegga, kryddade med oregano, timjan och svartpeppar. En klick av geggan bredde jag ut i ena ändan av det olivoljepenslade arket, sedan lade jag på en näve färsk spenat, och så rullade jag ihop hela härligheten, ändarna instoppade i rullen. Rullarna lade jag på en plåt med bakpapper, penslade dem med ägg och strödde över lite svarta sesamfrön. 30 minuter i ugnen, minns inte temperaturen, men den stod på förpackningen. Sedan skar jag rullen i ca 5 cm breda bitar och slängde fram på buffén. Pust.

Buffe, del 2

2009-03-10T20:36:00.000+01:00

Mer mat ska det bli, men först en liten blomma till mina gravida vänner som kämpar på trots sina trilskande kroppar....

Gabbiz, som dras med ryggskott och inflammerade muskelfästen bara för att nämna något, och Etta, som kräks varje dag och enligt egen utsago i kommentaren nedan "mår som en gammal padda". Kram på er! Snart kan ni promenera i vårsolen med barnvagnen och lukta på blommorna.

Men nu - mer buffémat! Kom på att jag glömde det blandade melonfatet i listan i förra inlägget (lägger till det nu), inte för att det behövs något recept på det, men det var ett lättfixat och färgglatt inslag på buffén, och väldigt populärt bland barnen.

Dinkelsallad med rostad paprika
Det här receptet kommer från den väldigt trevliga kokboken "Kärlek, oliver och timjan" av Anna och Fanny Bergenström. Allt jag har lagat ur den har blivit jättegott. I boken heter salladen "Vetesallad med rostad paprika", jag använde hel dinkel, men det funkar förstås fint med andra hela gryn också, t ex kamutvete eller mathavre. Jag rostade inte paprikorna själv, utan köpte inlagda rostade paprikor på burk ("invandrarhyllan"!). I ursprungsreceptet ingick vitlök i dressingen, men den hoppade jag över, eftersom jag hade vitlök i en annan rätt (och hade tänkt ha det i ytterligare en, men fick tänka om... återkommer om det). Dessutom minskade jag en del på mängden rödlök. Jag återger receptet nedan så som jag lagade det till mina 25 gäster (barnen hade lite specialmeny.) Vill ni kolla in hur receptmakarna själva ville ha det, så får ni köpa boken.

13 dl hel dinkel (jag använde 2 påsar från Friggs)
rivet skal och saft från 3 citroner
2-3 tsk salt
2 msk flytande honung
nymald svartpeppar
1,5 dl olivolja
6 rostade inlagda paprikor
2 rätt stora rödlökar, hackade
2 knippen persilja, finhackad

Koka dinkeln i dubbla mängden saltat vatten (26 dl), ca 20 minuter. Häll av resterande vatten och låt svalna. Blanda ihop dressingen av citronskal, -saft, salt, honung, svartpeppar och olivolja. Blanda ner dressingen i dinkeln, tillsammans med strimlade paprikor. Om man som jag inte ska servera salladen samma dag, så kan man vänta med att blanda ner löken och persiljan tills serveringsdagen.

Häpp, nu får det räcka för idag. DHW och rostbiffsmacka kanske?

Buffé, del 1

2009-03-09T20:22:00.000+01:00

Igår (söndag) gick stora släktbalunsen av stapeln, lite inflyttnings- och födelsedagskalas på en gång. Vi var 32 personer, och alla fick plats i vardagsrummet! Hela lördagen gick åt till att skriva inköpslista, handla och laga mat, jag höll på in på småtimmarna med kakbakande... Men bra blev det, särskilt maten! Det är inte alldeles lätt, tycker jag, att beräkna hur mycket mat som går åt till typ 30 pers på buffé. Jag hade beställt 4,5 kg rostbiff, det var alldeles för mycket... 3-3,5 kg hade varit mer lagom. Men resten av maten var det alldeles lagom av, folk tog om och verkade nöjda, och sedan fanns det typ två lunchlådor kvar av hela härligheten. Perfekt! Mest nöjd är jag med att det var riktigt typisk "Annica-mat", vackert och nyttigt, och att alla verkade gilla det.

"Du lägger väl ut alla recept sedan på bloggen?" frågade moster M, och det var ju en bra idé. Ännu bättre hade varit om jag hade kommit ihåg att ta lite bilder... Nåja, helt utan bilder blir det inte, men de som finns har jag tagit imorse, i vissa fall rakt ner i ovan nämnda lunchlådor.

På buffébordet stod:
* rostbiff, dressad på Persefones vis, mer info nedan
* sallad på hel dinkel
* filodegsrullar med feta och spenat
* pesto på soltorkade tomater
* marinerade kikärter
* blandade gröna blad (baby-leaf-mix och rucola)
* melonklyftor (piel de sapo, cantaloupe och nätmelon)
* stora gröna oliver
* torkade svarta oliver
* två olika filmjölkslimpor med smör, sveciaost och grevéost

Rostbiff på Persefones vis
Det här är ett recept ur boken "Ditt nya skafferi" av Lisa Förare Winbladh. (Mycket bra bok, köp den.) Man gör en marinad och ripplar över den färdiga rostbiffen (eller lammsteken), väldigt enkelt, och gör rostbiffen såväl saftigare som godare. Receptet är skrivet för att räcka till 600 g kött, men man behöver inte dubbla receptet till dubbla mängden kött. Jag gjorde enligt receptet x6, men x3 eller 4 hade varit fullt tillräckligt.

1/2 dl granatäppelsirap (finns på "invandrarhyllan" i vanliga mataffärer)
1 msk Touch of Taste kalvfond
2 msk fin olivolja
1/2 dl vatten
svartpeppar
1/3 dl finhackad mynta
3/4 dl grovhackade valnötter

Blanda granatäppelsirap med fond och olja. Späd med vatten till lagom konsistens. Skeda marinaden över köttskivorna, och låt stå och dra i kyl i någon timme. Mal över svartpeppar, och strö över valnötter och mynta strax före servering.

Nämen hoppsan vad tiden går. Nu är klockan snart nio, och jag tänker dra mig ner till tv-soffan för lite överbliven chokladtårta och CSI... Fortsättning på buffén följer imorgon!

Fredagskyckling

2009-03-06T20:53:00.000+01:00

Idag blir det middagstips! Min LCHF-korrekta tallrik syns nedan, barnen och maken hade även ris på sina. Kycklingklubbor är himla smidigt att laga tycker jag, man kryddar på ordentligt, och sedan sköter de sig själva i ugnen. Det står på påsen att det ska ta 25 minuter, men jag låter dem stå inne en bra stund till, ca 40 minuter. De blir fortfarande jättesaftiga och goda, och så blir skinnet knaprigt istället för slemmigt. Mycket bättre!

Idag rörde jag ihop en gegga av olivolja, mörk kinesisk svampsoja, harissa-pulver, lite stark chilisås, salt och svartpeppar. Röran penslade jag på klubborna, och så fick de gå i 225 grader i ca 40 minuter, jag vände dem efter halva tiden. Sedan lade jag över klubborna på ett fat, vispade ur ugnsformen med en dl vatten, silade ner i en gryta, och vispade ihop till en sås tillsammans med en dl creme fraiche och lite maizena. Jag har sagt det förut, men säger det igen: tur att man inte är viktväktare ;-)!

En mycket bra dag

2009-03-05T19:46:00.000+01:00

Min man är så söt! Det visste ni redan, men det tål att upprepas. Idag fyller jag år, och rare maken har lagat rödspätta med ugnsrostad potatis, råstekt sparris och parmesancreme. Gott vin i glaset och hallonglass till efterrätt. Jag har det så bra.

I morse fick jag Per Morbergs kokbok - den är jättefin, och jag hade helt missat att den fanns överhuvudtaget. Jag har dreglat ner soffan framför hans matprogram (pga maten förvisso, men mest pga hans fantastiska kök. Inte pga Per himself om nu någon trodde det...). Boken verkar funka lika fint att dregla till.

På söndag kommer tjocka släkten på baluns, 75% av familjen har ju precis fyllt år, och dessutom har de flesta inte sett vårt hus än. Jag ska fixa maten (surprise!), och har inte kommit längre än att beställa färdig rostbiff. Tänkte fixa lite sallader och tillbehör själv, och allt ska gå att förbereda färdigt på lördagen, så att jag bara kan måla naglarna och föna håret på söndag. En del planering kvar alltså. Jag är lite sugen på att göra något av hel kokt dinkel. Eller rött råris. Hembakt bröd. Mycket grönsaker, helst sådana som är i säsong. Ost.

Nu kom 6-åringen in och konstaterade att födelsedagar är liksom kortare än andra dagar. Han har en poäng.

Kan man få en söndag till, please?

2009-03-02T21:05:00.000+01:00

Hallå igen! Det var en intensiv helg som passerade, men väldigt trevlig. Huset blev storstädat, det var välbehövligt, och lördagen med vännerna blev jättemysig. Maten blev helt ok också, även om det blev lite hophöftat vid spisen. Lammfilén brynte jag först i smör, tillsammans med några skivade schalottenlökar, och placerade sedan köttet i en stekgryta ovanpå löken, och lagade till hela härligheten med en bottenskyla portvin blandat med lite rödvin, på 125 grader, till en innertemperatur på 68 grader. Vinet blev en bra såsbas med fin lammsmak, och jag blandade också till en citron-oregano-olivoljedressing till de svarta bönorna som jag hade kokat tidigare under dagen. Och så lite potatis och stekta grönsaker. Helt ok mat, och supertrevligt sällskap! Och så melodifestival på det - vilken lördag!

På söndagen hade vi barnkalas med 12 barn, say no more... Det är kul, men skönt att det bara är en gång om året. Eller just ja, jag har ju två barn...

Nu hade jag tänkt ägna resten av måndagskvällen åt att sy en gardinkappa till lillkillens rum. Det hänger en julgardin där nämligen.

Soffa och helgplanering

2009-02-27T21:15:00.000+01:00

Igår anlände vår nya soffa, Dialog från EM-möbler. Den är jättefin, har en brungrå nyans som är jättefin till tapeten. Skulle lagt upp en bild om det inte satt ett par hockeygrabbar i den...

Imorgon får vi goda vänner på besök, då ska det lagas lammfilé. Funderar på om man skulle kunna bryna den, och sedan helsteka i ugn på sisådär 125 grader till perfekt rosa, kanske tillsammans med lite schalottenlök och portvin? Är sugen på bönor också, kanske kokar jag lite svarta sådana och blandar med en trevlig dressing medan de fortfarande är varma...? Kan bli lite klurigt att räkna ut rätt koktid på bönorna bara, det kan ju variera lite. Potatis i någon form till, kanske? Hm, får nog klura lite tillsammans med gästerna...

På söndag är det barnkalas, då blir det korv och pommes. Och tårta med pannkakor och marsipanskal. 6-åringen är en kreativ receptmakare!

Hemma

2009-02-23T20:29:00.001+01:00

Hej hallå, nu är vi tillbaka från en superhärlig skidvecka! Massor av snö, lagom kallt, och smågrabbar som åker skidor som värsta proffsen. Eller ok, inte som proffs kanske, men de är jätteduktiga, vilket ger föraningar om toppensemestrar framöver, kanske i ännu högre berg än dalafjällen. Veckan avslutades med melodifestival i Leksand, jättekul det också! Men jag kan inte riktigt se storheten i den rödklädda gruppens jojo-bidrag, tycker Velvet skulle ha gått vidare istället. Dessutom tycker jag att Molly var mycket bättre än hennes låt.

Egentligen är jag bara hemma och mellanlandar, åker på tjänsteresa tisdag till torsdag. Idag käkar vi lammgryta från frysen, och dricker rödvin - det är nämligen rare makens födelsedag!

Vi drar till fjällen!

2009-02-13T20:31:00.000+01:00

Imorgon bär det av till nordligare breddgrader! Eller OK, vi kommer inte längre än till Skövde imorgon, då blir det halvtidsvila och melodifestival på tv på hotellrummet. På söndag åker vi vidare till Grönklitt för att kolla på tigrar, åka skidor på längden och utför, samt käka våfflor och födelsedagstårta i en vecka. På vägen hem blir det stopp i Leksand med melodifestivaltittande live, och sedan bär det hemåt igen. Har ingen aning om det blir något bloggande under veckan, det enda jag vet är att jag ska ha semester - till skillnad från förra årets Grönklittstripp, då jag satt i stugan och skrev på min avhandling medan familjen var ute och skidade... hu. Så - see you when I see you!

Vinterpesto

2009-02-12T21:07:00.000+01:00

Idag upptäckte jag att en mixad röra av kokta gröna linser, vitlök, fetaost, olivolja, Mossagårdens örtpulver, salt och peppar blev en jättegod (men inte jättevacker) röra som till smaken påminner en hel del om pesto. Örtpulvrets och olivoljans förtjänst, förmodligen, och vitlökens förstås. Men helt klart en användbar vintervariant av pesto, särskilt om man som jag alltsomoftast har kokta linser i kylen. Dundergott till den stekta makrillen var det!

Förberedelser

2009-02-10T20:20:00.000+01:00

Det snöar. Hallå, det skulle ju vara vår nu? Nej, jag vet, det är fortfarande februari. Men jag hade liksom tänkt mig att det skulle vara snöfritt här i Skåne nu, sedan åker vi till fjälls (OK, Dalarna..) till helgen, och när vi kommer hem en vecka senare, så kan våren få komma på riktigt.

Ikväll ska jag laga gulaschgryta som ska få åka med norrut, det är bra skidmat. 5-åringen fyller 6 nästa vecka, så någon form av tårta ska jag nog också förbereda. Han har önskat sig en tårta bestående av följande: tårtbotten, sylt, pannkakor, chokladpudding, glass och grönt marsipantäcke. Kreativ kille, eller hur?

Kan inte komma på någon vitsig rubrik om kål-hydrater...

2009-02-09T20:29:00.000+01:00

När barnen äter pasta till korven, så hittar jag på något annat. Idag blev det rödkålsfräs, hoummus och linser. Rödkålen och hoummusen var en oväntat bra kombo, medan linserna egentligen var lite överflödiga i sammanhanget.

Rödkålsfräset gjorde jag så här: Strimlade 1/3 litet rödkålshuvud och en rödlök, och stekte i smör, ca 15 minuter. Sedan stänkte jag på lite rödvinsvinäger och råsocker, och lät det koka ihop ett par minuter till. Salt och peppar.

Varför februari är en av årets bästa månader

2009-02-07T22:11:00.000+01:00

Åååh, äntligen! Livet blir lite lättare att leva när det är melodifestival varje lördag i sex veckor, eller hur?! Johodå! Nu tänker jag delge er mina åsikter om kvällens omgång, sådeså!

1. Vad hette hon, Nina nånting? Käck låt, lite gapig, risigt hår, vågad outfit som hade varit helt ok om det inte hade sett ut som om byxorna höll på att hasa ner. Jag kunde inte koncentrera mig på låten, var tvungen att hålla i mina egna byxor.

2. Jonathan nånting. Rätt ok, lite tjatig refräng "hello hello hello hello...". Rätt givet att den inte skulle gå vidare.

3. Shirley Clamp. Kvällens tristaste låt och klänning. Synd, hon har ju pipa egentligen, fast det stod nog inte helt rätt till i halsen ikväll. Och låten var ju trist i allafall.

4. Scotts. Bra för att vara dansband. Jag har inga fler åsikter där.

5. Emilia. Sjukt söt tjej, charmig låt som växer. Jag tycker inte hon sjunger hundraprocentigt, men det funkar ändå. Men kläderna... paljett-tunika och blanksvarta leggings? Why?

6. Alcazar. Jag saknar Magnus Carlsson, men egentligen inte i Alcazar, mer i melodifestivalen som sådan. Jag är väldigt svag för snälla bögar. Andreas Lundstedt verkar mer vara en ytlig bög. Lina Hedlunds cerisa outfit var kvällens snyggaste, och låten och framträdandet var toppen. Den här kan gärna få vinna hela skiten, inte mig emot.

7. Caroline af Ugglas. All respekt för den här kvinnan, hon har superskön röst och en alldeles egen stil. Inte många andra bär matchande gummistövlar och ögonskugga på scen. Men - jag kan inte riktigt få in henne i melodifestivalsammanhanget, och är rätt förvånad att det gick så bra för henne ikväll. Men jag är inte upprörd heller.

8. Marie Serneholt. Hoppsan. Den här hade de nog tänkt skulle glida rätt in i Globen. Det är förmodligen en ganska bra låt, tydligt flirtande mot öst, men den fastnar inte på första lyssningen, och då är det ju kört. Och vad hade hon egentligen på fötterna?

Sådärja, då börjar vi räkna ner inför nästa lördag! Och inför nästa igen, då sitter jag på plats i Leksand!!

Första trädgårdsbilderna

2009-02-06T20:13:00.000+01:00

Inte tidernas bästa bilder eftersom de är tagna med mobilkameran, men nog kan man börja hoppas på en vår?!

Blandat svammel

2009-02-03T20:50:00.000+01:00

Jag älskar att handla mat. Har inga problem alls att strosa runt i affären i uppåt en timme och jämföra priser och innehållsförteckningar på olika märken. Kedjornas egna märken är jag lite allergisk mot, men ibland får man ju med sig ett och annat exempel hem när realistiska alternativ saknas. Även ICA har ju egen eko-serie, men jag har inte riktigt hunnit bilda mig en uppfattning om varornas kvalitet än. Änglamarks grejer är ju generellt av toppenkvalitet, kanske är det så med ICAs också. Lite undantag kan jag tänka mig att göra från det där med EVM, när det handlar om ekologiskt. Även Willys har ju en egen serie ekologiskt. Jag gillar skarpt att jag numera bor så att jag har såväl ICA Maxi, Coop Forum, City Gross som Willys inom räckhåll. Så småningom lär man sig väl vad de olika kedjorna är bäst på. Jag är inte så mycket för att studera reklambladen efter extraerbjudanden, misstänker att det jämnar ut sig i allafall, med allt annat man handlar. Idag har jag varit på ICA Maxi i Toftanäs (Malmö), och kom ihåg att ta med mig rabattkupongen på 100 kr som vi fick som nyinflyttade. Bland dagens "fynd" fanns en laxfilésida på 2 kg, fryst svensk fläskfilé, rimmat fläsk i bit, frysta edamame-bönor, färska champinjoner för bara 15 kr/kg, och en liter-förpackning (!) ekologisk vispgrädde. Finfin LCHF-mat, som ni märker. Jo, det blir mest sådan nuförtiden, jag trivs väldigt bra med det. Inte superstrikt lågkolhydrat, men jag är rätt noga med i vilken form kolhydraterna är. Inget vitt ris eller pasta (knappt någon fullkornspasta heller förresten), utan småportioner hel dinkel, kamutvete, mathavre eller råris istället. Barnen får ris och pasta, maken kör lite blandat. Potatis äter vi förstås också, men jag tar inte så mycket. Mina första 10 kg trillade ju av som ingenting, men nästa 10 verkar gå lite segare. Totalt är jag väl nere på -12 ungefär, men det ska nog till lite motionerande om viktminskningen ska fortsätta. Jag är ohyggligt stillasittande för närvarande. Funderar på Friskis & Svettis, det var jag rätt flitig med under gymnasiet och periodvis under universitetstiden. Men det krävs mer än funderande för att det ska bli något...

Synergi-fri middag

2009-02-01T20:01:00.000+01:00

Igår blev jag grymt sugen på lax, men eftersom jag handlade middagsmat precis innan maten skulle lagas till, och det inte fanns färsk lax i affären, så fick det bli korv igår, och fryst lax som fick tina tills idag. Sedan läste jag om grönsaksrösti hos Kinna, och blev jättesugen, så det fick bli lite sådan också. Jag gjorde min rösti på potatis, morot och jordärtskockor, eftersom det var de rotfrukterna som fanns hemma. Laxen kryddade jag med hickorysalt, vitpeppar och lite flytande honung. Såsen är turkyoghurt med majjo, hackad kapris och persilja, och salt och peppar. Den blev jag inte så jättenöjd med, men 3-åringen åt den glatt, till min stora förvåning. Egentligen är det här nog lite märklig kombination med laxen och röstin, men det var liksom två grejer jag var sugen på. Jag rekommenderar dem båda, men var för sig i annat sällskap ;-).

Inget särskilt alls...

2009-01-31T21:45:00.000+01:00

Ojoj, här var det inte uppdaterat på ett tag. Det har inte funnits något att skriva om, och dessutom har det varit halvsjuka barn och lite annat som har tagit på krafterna. Egentligen har jag inget att skriva om idag heller, tänkte bara att det skulle bli lite omväxling för den som har tröttnat på att titta på chokladtårta ;-).

Ikväll sitter jag och bloggar med en konstant pratande 3,5-åring i knät. Han kan inte sova, nämligen, efter att ha sovit hela vägen hem från kompisarna vi hälsade på idag. Såklart. Kanske skulle vi ta och beställa lite gardiner och stolsöverdrag till köket?

Idag har vi ätit falukorv till middag. Inget att blogga om direkt. Jo, jag kan ju förresten tipsa om att Scans Jägarfalukorv är godare än deras vanliga falukorv. Imorgon ska jag laga lax. Då kanske det dyker upp något recept!

Häpp, nu ska jag och lillpojken surfa vidare till Jotex och Bemz.

Low-carb-tårta!

2009-01-26T19:51:00.000+01:00

Tårtan jag gjorde i lördags blev kalasgod! Fryst chokladmoussetårta, ja ni hör ju själva. Jag hittade receptet bland mina urklippta, och det framgår inte av själva urklippet varifrån det är hämtat. En googling senare framgick det tydligt att det var ett recept från Coop, och det kan säkert stämma att det kom från deras tidning, Medmera. Här är det. Vill man köra hardcore LCHF (eller tja, de renläriga äter ju inte choklad heller, men det här är ju för special occasions) så skippar man förstås mandelmassebottnen och gör bara själva moussen, kanske i portionsformar eller i en rund form med löstagbar kant. Eller i vilken form som helst förresten, som man klär med plastfolie först. Receptet anger blockchoklad, men den har jag lämnat bakom mig, och jag använde istället mörk choklad med 60% kakaohalt. Jag skulle tippa på att man kan experimentera med olika slags choklad, och förstås med olika smaksättningar också. Själv utelämnade jag konjaken, eftersom barnen också skulle äta. Visst ser det gott ut?!