måndag 27 april 2009

Kirskålselände

Framöver kan det nog tänkas bli lite mer trädgård än mat i den här bloggen. Det växer så det knakar, särskilt kirskålen... På framsidan av huset, utmed vägen, finns en rad rosenbuskar. Jag vet inte vad sorten heter, men de är rosa och småblommiga. Under buskarna fanns för tre veckor sedan en vacker blå matta av chionodoxa. Bilden nedan är tagen just innan alla hade slagit ut.


Nu har de vissnat, och istället väller kirskålen in.. Alltså sysselsätter jag mig ett par timmar dagligen med att gräva ur typ hela rabatten, för att få bort så mycket rötter som möjligt. Sedan ska jag fixa någon form av kant mot gräsmattan, för mossan växer in i rabatten, och kirskålen växer ut i gräsmattan. Därefter blir det plantering av någon snabbetablerad marktäckare på hela ytan. Förslag mottages tacksamt. Halvskuggigt, skulle man kunna kalla läget. Dessutom växer ju den eländes kirskålen ut på vägen också, ner genom den uppstaplade "muren" av ölandssten längs utsidan. Så jag har plockat bort stenar, rensat, och lagt dit stenarna igen. Men det är ju lätt omöjligt att få bort allt, så kanske blir det samma visa nästa år igen. Om jag inte lyckas få dit någon annan växt som kan tränga undan den. Och inte heller blir det roligare av att det är just rosenbuskar som kirskålen växer under. De sticks nämligen, och man får väldigt rolig frisyr av att krypa omkring där. Den synen, kompletterad med den av min stora rumpa i fula byxor, bjuder jag generöst grannarna på.

4 kommentarer:

Etta sa...

Naturell hårlook är inne i sommar. Så lite rosentaggar borde ju vara verkligen inne. Tack för bilden på de blå små blommorna, nu vet jag vad halva rabatten heter! Vi har mossa överallt, men den är i.a.f. grön.
Ha en riktigt skön valborg!
Kramis

Annica sa...

Hoppas ni också får en skön valborg (om du inte får för dig att föda barn förstås.) Kram!

Fröken Dill sa...

Kirskålen är fruktansvärd. Sliter ont på landet med den. Varje helg rensar jag tonvis och nästa helg finns där dubbelt så mycket igen. Men skam den som ger sig!

Hälsar fröken Dill

Annica sa...

Jo, det känns en aning meningslöst ibland, det är ju helt omöjligt att få bort allt. Men man ser ju flitig ut under tiden ;-)