Lite tyst här... har tappat farten lite. Kanske kommer den åter. Man ska inte låta blogguppdatering bli ett stressmoment, nämligen.

Förra lördagens middag

Okej, huggspättor i all ära, men ska hon inte uppdatera snart? Jo, det ska hon. Det har varit lite mycket nu bara. Mest jobb. Nedanstående rätt lagade jag redan förra helgen, men receptet ligger kvar i huvudet. Jag har ett utklippt recept som säkert är 15 år gammalt, och som eventuellt kan komma från ICA-kuriren, och det här är en utveckling av det. Citronen gör smaken frisk, men såsen är ändå gosigt mustig. Passar förstås finfint till pasta, om man nu inte undviker den, som jag. Bullarna gick hem hos barnen, vilket var kul, för det gör minsann inte allt som jag lagar...


Fläskfärsbollar i tomatsås med citron, vitlök och salvia
3 port, eller 2 vuxna och 2 barn

400 g fläskfärs
rivet skal av 1 citron
1 riven vitlöksklyfta
1 ägg
salt och vitpeppar
rejält med olivolja till stekning
1 burk krossade tomater, jag använde Muttis finkrossade
1/2 tomatburk vatten
1 kycklingbuljongtärning
pressad saft av 1 citron
1 msk färsk salvia, finhackad
salt och svartpeppar

till servering:
riven parmesan
pinjenötter

Blanda fläskfärsen med citronrasp, vitlök, ägg, salt och vitpeppar. Forma små bollar, det blir ca 25 st. Hetta upp olivoljan i en traktörpanna, och placera ut färsbollarna i ett lager. Vänd dem, så att de blir lätt stekta runtom, och häll sedan på tomatkross och vatten. Tillsätt buljongtärning, citronsaft och salvia. Låt puttra utan lock i 10-15 minuter (medan pastan kokar, typ). Smaka av såsen med salt och svartpeppar. Varför jag använder vitpeppar i färsen och svartpeppar i såsen? Ingen aning, det kändes rätt så bara. Servera med riven parmesan och pinjenötter.

Gullunge

3,5-åringen har gått och pratat om huggspättor i flera dagar. Vi skrattar, tycker att han är söt som har kommit på ett nytt djur, samtidigt som vi ser plattfiskar med vassa tänder framför oss. Sedan kom vi på att han menar hackspettar. Då blev det ännu roligare.

Utflyktstips

Idag tänkte jag göra reklam för en jättetrevlig liten bokhandel med tillhörande café - Alnarps Bokhandel och Café Naserian. Trots att jag jobbar på Alnarp så har jag inte varit där förrän idag, men nu lär det bli fler besök! Bokhandeln har massor av titlar inom trädgård, hälsa och mat. Jag hade tänkt spana på en bok om ogräs, men gick därifrån med "Anthony Bourdains franska kök" för 129 kr. Ett riktigt kap, minsann! Ogräsboken kommer jag säkert att inhandla så småningom också, misstänker jag, och säkert annat också. Dessutom var kaffet både gott och ekologiskt!

Läs mer här, och gör ett besök, vetja! (Och passa i så fall på att hälsa på mig på jobbet, jag sitter bara 100 m därifrån.) Alnarpsparken är dessutom fantastiskt fin att promenera och picknicka i!

Ljuvliga färska kål!

Ikväll börjar det! Ja, Eurovision Song Contest alltså. Äntligen! Det är ju avgrundslång tid mellan svenska uttagningen och eurovisionveckan. Spännande blir det, att se om vi går vidare. Vi borde väl det, tycker jag.

Nåväl, här har vi kvällens middag. Lite tillbaka på LCHF-spåret igen, vilket är behövligt efter att vågen börjar antyda obehagligheter...


Jag köpte färsk vitkål i veckan, och jösses så gott det är! Jag skulle lätt kunna äta direkt av huvudet, som ett äpple. Men idag hamnade kålen i traktörpannan, tillsammans med lite purjo, kummin och creme fraiche, bara så att det binder ihop. De svarta prickarna som syns på bilden är belugalinser, som jag hade lite kokta rester av i kylen, som behövde ätas upp. Funkade bra att röra i, men tillförde inget. Korven är Scans bratwurst. Senap till är obligatoriskt.

Men hallå, det här var väl ingen schlagermat, tänker kanske ni? Nej, verkligen inte, men kvällen är ju inte slut, eller hur? Det kommer att vankas minicrustader med skagenröra, grissini med fetaröra, och jordgubbar och choklad. Köpte visst en flaska rosévin också. Fast bara en halvflaska, det är ju faktiskt tisdag ;-)

Listar lite, bara

Idag har jag:

* fått hjälp av 6-åringen med lite utplantering av kryddor och blommor,
* äntligen gjort en jobbig grej på jobbet som jag varit nervös för, men som gick över förväntan,
* sopat hundratals myror av en 3,5-åring, som var tvungen att pilla lite i deras bo...,
* konstaterat att jordnötter i surdegslimpan blir nyttigt, men inte sådär jättegott, samt
* blivit påmind om att det där internet liksom hänger ihop, på gott och ont.

Galet god paj

Det har varit en bra helg, det här. Lite trädgårdsfix, lite matlagande, lite surdegsbakande. I trädgården har jag planterat två cocktailtomatplantor i stora krukor, som ska stå på altanen så fort man vågar lita på natt-temperaturen. Just nu står de i uterummet. Det fantastiska uterummet, jag är så glad för det. Förra ägaren hade inrett med ljus i en liten öppen spis, soffa och fåtölj. Själv har jag övervintrat växter där, och som de har övervintrat! För första gången har jag fått en rosmarinplanta att klara vintern, och den har inte bara klarat sig, den blommar! Det är så att man blir religiös. Jag blev förresten också lite religiös när jag idag såg att jag har liljekonvaljer i rabatten. Så fint!

Dagens "surdegs-deg" ska snart bakas ut till limpor. Jag har jordnötter i degen idag. Sedan har jag lagat lammfärsbiffar med fetaost och färska örter. Helt OK, men inget som känns direkt blogg-motiverat. Det jag hade tänkt ägna dagens inlägg åt är nämligen efterrätten - en makalös rabarberpaj.

Rabarberna är perfekta att göra paj av nu, välväxta, men inte sådär grova och trådiga som måste skalas. Jag var fortfarande lite hög på kombinationen rabarber och rosenvatten efter gårdagens pannacotta, och hade därför i en liten skvätt i pajen också. Mängden kan tyckas liten, men man får inte överdosera rosenvattnet, då smakar anrättningen tvål istället. Sedan associerade jag vidare till pistagenötter och kardemumma - ja, ni hör ju att den här pajen ropar efter att bli lagad, eller hur?!

Rosendoftande rabarberpaj med pistage och kardemumma

0,5 dl havregryn, gärna fiberhavregryn
0,75 dl pistagenötter
2,5 dl dinkelsikt (eller vetemjöl)
1 dl råsocker
rivet skal av 1 citron
0,5 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma
150 g smält smör
5-6 dl skurna rabarberstjälkar
1 tsk rosenvatten
1 dl strösocker
0,5 msk potatismjöl

Rosta havregrynen lätt i en torr stekpanna tills de börjar dofta gott, akta så de inte bränns. (Det går bra att hoppa över rostningen också, men jag inbillar mig att det sätter lite extra smak på degen). Kör pistagenötterna finhackade i matberedare. Blanda havregrynen med nötter, dinkelsikt, råsocker, citronskal, bakpulver och kardemumma i en skål. Rör sedan ner det smälta smöret. (OBS! Smaka inte av smeten, om du inte har en väldigt bra självbehärsknings-dag. Så, nu är du varnad.) Tryck ut degen i en pajform, den är väldigt kladdig, så använd baksidan av en sked.

Blanda de skurna rabarberna med rosenvattnet, bred sedan ut dem över pajdegen. Strö över sockret blandat med potatismjöl. Grädda i nedre delen av ugnen i 200 grader, i 20 minuter.

Servera förslagsvis med vaniljgrädde enligt följande: 2 dl vispgrädde + 1 dl creme fraiche luftigt vispade och smaksatta med 1-2 msk socker och en knivsudd vaniljpulver.

Dags för mat!

Idag har jag lagat Pulled pork, eller rättare sagt, den lagade sig själv medan vi gick på marknad i byn. Jättegott och väldigt mört, och framför allt ett toksmidigt sätt att laga till ett billigt stycke gris! Vi åt köttet i tortillabröd tillsammans med isbergssallad, majs, matyoghurt och chipotlepasta. Och just ja, nykokta kikärter som fick svalna i en citron-olivoljedressing. Yum! Hela härligheten hade gjort sig bra på bild, men det kom jag ju på just när jag tagit första tuggan, och såsen rann mellan fingrarna... inte läge att släppa wrapen och börja kladda på kameran..

Ett bättre foto-objekt var efterrätten - pannacotta med rabarberkompott. Det blev gott, men inte sådär toppenperfekt att jag lägger upp recept. Pannacottan blev lite för stabbig (för mycket gelatin, förmodligen), och kompotten nästan lite väl syrlig. Jag hade citron i den, och sedan använde jag mig av snilledraget att kombinera rabarber med rosenvatten (fick iden här). Det var en riktigt lyckad kombination, den ska jag leka vidare med.


Bilden blev bra, och tanken var god - det får duga!

Det blir väl helg snart, åtminstone...

Fortfarande inga kulinariska höjdpunkter i köket. Gjorde en fetaröra som var god ända tills jag blandade i honung. Då blev den nästan lite rälig. Hade tänkt kolla in Niklas Mat ikväll, men TVn var visst bokad av den hockeyintresserade majoriteten i familjen...

Däremot har jag lovande surdegslimpor på jäsning, faktum är att jag ska gå och skjutsa in dem i ugnen nu! Och till helgen ska det skapas av rabarber!

Idétorka och bloggtips

Ingen inspirerande matlagning pågår, jag får knappt ihop något av vad som finns i kylen. Inte händer det något på trädgårdsfronten heller, det regnar, ogräset växer och jag stannar inne. Skulle väl inte kalla det vårdeppighet, men inte är det så kul heller. Funderar på en massa, men kommer inte fram till något. Förmodligen har jag mest lyxproblem. Men kanske ändå att den där kokboken ska skrivas...?

Nähäpp, det var ju inte mycket att skriva ett inlägg om. Men för att ni inte ska känna att ni surfade hit förgäves, så rekommenderar jag att ni klickar er vidare till den fantastiska bloggen Innan du fanns. Jag har ingen egen erfarenhet av IVF och allt vad det innebär, men blir klokare och mer ödmjuk av att läsa om det här parets resa. Läs den från början, och du kommer att bli fast, jag lovar. Fantastiskt underhållande och gripande!

Jo, syrran!

Den där surdegen du fick i helgen, den vill nog ha mat snart. Gå in till Pain de Martin, och klicka på "Så här matar jag min surdeg" i högerspalten. Där står det precis hur man gör. Typ häll ut halva och mata resten. Eller baka på halva (den ska ju matas då också, men då får den stå framme i rumstemperatur, eller eventuellt lite varmare, och bubbla till sig över natten eller dagen) och mata och spara halva. Solklart, eller hur? Martin skriver att han inte låter sin surdeg stå orörd i mer än en vecka, men jag har nog råkat låta det gå sisådär en och en halv vecka utan att den verkar ha tagit skada. I allafall, så fick den senast mat i onsdags, tror jag, så det kan ju vara dags snart.

Och tack för senast, förresten!