Skelett. Hoppsan. Jag lovar, för max tre dagar sedan fanns det stora frodiga blad här. Tur att jag hade en låda till. Den ser ut så här, inte en enda larv, dock har jag plockat ett par sniglar här. Men broccolin är kvar.
söndag 31 augusti 2008
Broccoli
I år odlar jag broccoli i två olika odlingslådor, varav en ligger bredvid växthuset, en bit ifrån de andra odlingslådorna. Båda lådorna klädde jag in ordentligt med fiberduk, och i båda lådorna gick det små hål i fiberduken efter ett tag. Plantorna växte ordentligt, och jag lyfte inte särskilt ofta på duken, man kunde ju liksom se rakt igenom att de växte bra. För ett par dagar sedan såg jag att det hade börjat bli dags att skörda i den lådan som var närmast växthuset. Jag noterade också att det fanns en del larver på bladen i den andra lådan, och tänkte väl att jag skulle ta och plocka bort dem så fort jag fick tid. Idag lyfte jag på duken till lådan där jag hade sett larver, och fann detta:
tisdag 26 augusti 2008
Smarrig paj
Idag har vi haft något av en skördefest till middag. Hemodlad broccoli, rödbetor, sallad och morötter, och en röra på getost, matlagningsgrädde och timjan, den senare från krukan här utanför. Korv också, men den hade ingen framstående roll i måltiden. Om den som bestämmer sig för att köpa vårt hus har bråttom med tillträdesdatum, så kan det nog råka ingå ett par rödbetor i köpet. På tal om det, förresten, huset skulle enligt mäklaren komma ut på Hemnet ikväll, men än är det inte där. Imorgon, får man anta.
Jag skulle gå på ett styrelsemöte ikväll, och bakade en kaka för att liksom uppväga det faktum att jag flyttar och måste lämna min post. Men mötet blev flyttat, så här står jag med min kaka. Maken är nöjd, dock ;-)!
Det här är ett mellanting mellan kaka och paj. Glass till hade inte varit fel alls, men den funkar som kaka till kaffet också. Jag älskar krusbär, men vilken sylt som helst går förstås bra, om den är av den fastare typen. Receptet var ursprungligen fördubblat, och räcker då till en långpanna. Sedan har jag vinklat till det lite med dinkel, muscovado och pumpafrön. Förstås ;-)!
Krusbärssylt-kak-paj
150 g smör
1 ägg
4,5 dl fullkornsdinkel (eller dinkelsikt)
1,5 dl ljust muscovadosocker
2 tsk bakpulver
2 dl krusbärssylt
1/2 dl pumpafrön
1 1/2 dl havregryn
1 dl ljust muscovadosocker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
smör och ströbröd till formen
Rör smöret smidigt (jag mikrar det någon minut på låglåg temp, annars blir det för jobbigt), och rör sedan ner ägget. Blanda mjöl, socker och bakpulver, och rör sedan ner i äggsmeten. Smör och bröa en rund form med löstagbar kant, och tryck sedan ut degen i botten. Ha lite mjöl på händerna om degen är kladdig. Bred ut sylten ovanpå smeten. Hacka pumpafröna lite i mixer, och blanda sedan med havregryn, socker och vaniljsocker. Smält smöret, och blanda med havregrynblandningen. Strö sedan över havre-smör-smulet över sylten. Grädda i 200 grader, på nedersta falsen i ugnen, i 20-25 minuter.
Jag skulle gå på ett styrelsemöte ikväll, och bakade en kaka för att liksom uppväga det faktum att jag flyttar och måste lämna min post. Men mötet blev flyttat, så här står jag med min kaka. Maken är nöjd, dock ;-)!
Det här är ett mellanting mellan kaka och paj. Glass till hade inte varit fel alls, men den funkar som kaka till kaffet också. Jag älskar krusbär, men vilken sylt som helst går förstås bra, om den är av den fastare typen. Receptet var ursprungligen fördubblat, och räcker då till en långpanna. Sedan har jag vinklat till det lite med dinkel, muscovado och pumpafrön. Förstås ;-)!
Krusbärssylt-kak-paj
150 g smör
1 ägg
4,5 dl fullkornsdinkel (eller dinkelsikt)
1,5 dl ljust muscovadosocker
2 tsk bakpulver
2 dl krusbärssylt
1/2 dl pumpafrön
1 1/2 dl havregryn
1 dl ljust muscovadosocker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
smör och ströbröd till formen
Rör smöret smidigt (jag mikrar det någon minut på låglåg temp, annars blir det för jobbigt), och rör sedan ner ägget. Blanda mjöl, socker och bakpulver, och rör sedan ner i äggsmeten. Smör och bröa en rund form med löstagbar kant, och tryck sedan ut degen i botten. Ha lite mjöl på händerna om degen är kladdig. Bred ut sylten ovanpå smeten. Hacka pumpafröna lite i mixer, och blanda sedan med havregryn, socker och vaniljsocker. Smält smöret, och blanda med havregrynblandningen. Strö sedan över havre-smör-smulet över sylten. Grädda i 200 grader, på nedersta falsen i ugnen, i 20-25 minuter.
söndag 24 augusti 2008
Bakis, men mätt
Jag är bakis idag. Huvva. Var på en väldigt trevlig kräftskiva igår och snapsade hejvilt med glada bordskamrater, sjöng roliga visor och åt hejdlöst god kantarellpaj. Idag har jag däremot inte gjort så mycket mer än att ligga i soffan och läsa, och att laga lite mat då och då. Men väldigt god mat!
Butternut-squash hittar man i affären nu, den är god. Skala, kärna ur och skär i grova bitar, och baka i ugn, 175 grader ca 30 minuter tills bitarna är mjuka. Lite olivolja, flingsalt och spiskummin kan man ha på också, innan man skickar in dem i ugnen, inte dumt alls.
Sedan har jag stekt makrill, det är en väldigt trevlig firre. Jag penslade med ägg och vände runt filéerna i finhackade cashewnötter innan stekning, funkade bra. Mycket bättre GI-värde än ströbröd.
Slutligen, ett toknyttigt såstips. Tina fryst hackad spenat, (i mikron på defrost), lägg i en sil och låt det mesta av vätskan rinna av. Blanda med lite turkisk yoghurt, majonäs, dill, citronsaft, salt och vitpeppar.
För övrigt anser jag att jag bör skärpa till mig och ta fram kameran i större utsträckning när jag lagar mat. En riktig matblogg har bilder. Och butternut-squashen är ju löjligt fotogenisk. Bättring utlovas.
Butternut-squash hittar man i affären nu, den är god. Skala, kärna ur och skär i grova bitar, och baka i ugn, 175 grader ca 30 minuter tills bitarna är mjuka. Lite olivolja, flingsalt och spiskummin kan man ha på också, innan man skickar in dem i ugnen, inte dumt alls.
Sedan har jag stekt makrill, det är en väldigt trevlig firre. Jag penslade med ägg och vände runt filéerna i finhackade cashewnötter innan stekning, funkade bra. Mycket bättre GI-värde än ströbröd.
Slutligen, ett toknyttigt såstips. Tina fryst hackad spenat, (i mikron på defrost), lägg i en sil och låt det mesta av vätskan rinna av. Blanda med lite turkisk yoghurt, majonäs, dill, citronsaft, salt och vitpeppar.
För övrigt anser jag att jag bör skärpa till mig och ta fram kameran i större utsträckning när jag lagar mat. En riktig matblogg har bilder. Och butternut-squashen är ju löjligt fotogenisk. Bättring utlovas.
torsdag 21 augusti 2008
Ny-stylat...
Torsdag idag, mäklaren skulle komma och ta foton. Således har vi tillbringat de senaste kvällarna och nätterna med att plocka undan kubikmetervis med grejor och stuvat in i klädkammare, skåp och förråd, putsat och fejat, arrangerat limefrukter och vindruvor i fruktskålar samt plockat in trädgårdens vackraste blommor och placerat på borden. Mäklaren ringer, är tio minuter försenad, men det gör inget, för då hinner vi torka av utemöblerna också och lägga i dynorna. Så kommer mäklaren. "Jag har glada nyheter" säger han. "Från och med idag så får alla som anlitar oss sina hus fotograferade av en proffsfotograf. Han kommer på måndag."
Men tjena. Vi har barn, remember? Huset har aldrig varit så fint som nu, och du inbillar dig att vi kan hålla det i det skicket till måndag? Jo, right.
Fast sedan visade det sig att fotografen nog kunde komma imorgon istället, kruxet är att det ska bli dåligt väder, så det blir inte så fina utomhusbilder. Men de kunde mäklaren själv ta, på måndag då, när det enligt honom är solsken. OK kompromiss faktiskt. Så efter helgen finns vi på Hemnet!
Men tjena. Vi har barn, remember? Huset har aldrig varit så fint som nu, och du inbillar dig att vi kan hålla det i det skicket till måndag? Jo, right.
Fast sedan visade det sig att fotografen nog kunde komma imorgon istället, kruxet är att det ska bli dåligt väder, så det blir inte så fina utomhusbilder. Men de kunde mäklaren själv ta, på måndag då, när det enligt honom är solsken. OK kompromiss faktiskt. Så efter helgen finns vi på Hemnet!
söndag 17 augusti 2008
Garden-styling
Just när man har landat i att man har köpt ett nytt (fast gammalt) hus, så slås man av insikten av allt som det innebär att sälja sitt nuvarande. På torsdag kommer mäklaren för att ta foton, så nu ska det homestylas. Men jag har börjat i trädgården. Jag har klippt ner, rensat ogräs, flyttat växter, köpt nya fina blommande perenner som jag strategiskt har placerat vid ingången till trädgården. Riktigt fint blir det! Ärligt talat, den som köper det här stället får 1500 kvadratmeter härlig trädgård med stora gräsytor, och många rabatter i alla väderstreck, med såväl lökar som blommar hela våren och försommaren, som massor av perenner och en del ettåriga raringar som självsår sig själv. De dubbla mörklila vallmorna högst upp är ett exempel. Mitt i trädgården finns örtagården, kantad av isop. Här växer en stor salvia, slätbladig persilja som självsår sig, gräslök, dragon, citronmeliss, åbrodd, johannesört, pepparmynta, temynta, oregano, libbsticka, luftlök och smultron. Det finns sju upphöjda odlingsbäddar för grönsaksodling, och ett växthus med en frodig vinranka som kommer att ge druvor om ett eller ett par år. Vidare finns äppel-, päron- och körsbärsträd, jordgubbar, hallon, björnbär, vita och röda vinbär och krusbär.
Dessutom medföljer ett charmigt korsvirkeshus på 129 kvm med 6 rum och kök!
Dessutom medföljer ett charmigt korsvirkeshus på 129 kvm med 6 rum och kök!
fredag 15 augusti 2008
Glad i hela kroppen
Vi har köpt ett hus! Jojomensan, vi vann budgivningen. Jag är jätteglad, men framförallt lugn. De senaste två veckorna har jag varit konstant på helspänn, har så himla gärna velat ha huset, men samtidigt tvingats vara beredd på att någon annan skulle bjuda över oss. Därför är det så fantastiskt skönt att allt är klart, att vi vet var vi ska fira jul någonstans.
Därför är dagens recept en:
Firargryta
6 portioner
800 g fläskkött, t ex benfri kotlettrad eller fläskytterfilé (samma sak?)
1 rödlök
smör till stekning
salt, svartpeppar
1/2-1 l torkade trattkantareller
1/2 dl portvin
2 dl vatten
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 1/2 msk mörk oxfond
2 tsk dijonsenap
Lägg trattisarna i en bunke och häll varmt vatten över dem. Låt stå i 15-20 minuter. Skiva köttet i cm-stora skivor, klyfta löken. Salta, peppra och stek köttet och löken i smör, i omgångar i en stekpanna, och lägg efterhand över dem i en gryta. Krama ur svampen, och stek även den i smör och flytta över till grytan. Koka ur stekpannan med portvin och vatten, och häll över i grytan, tillsammans med grädde, fond och senap. Koka i 20-30 minuter. Smaka av med mer salt och peppar om det behövs. Servera med ris eller potatis, och gele. Och gärna ett gott rött vin i glasen!
Därför är dagens recept en:
Firargryta
6 portioner
800 g fläskkött, t ex benfri kotlettrad eller fläskytterfilé (samma sak?)
1 rödlök
smör till stekning
salt, svartpeppar
1/2-1 l torkade trattkantareller
1/2 dl portvin
2 dl vatten
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 1/2 msk mörk oxfond
2 tsk dijonsenap
Lägg trattisarna i en bunke och häll varmt vatten över dem. Låt stå i 15-20 minuter. Skiva köttet i cm-stora skivor, klyfta löken. Salta, peppra och stek köttet och löken i smör, i omgångar i en stekpanna, och lägg efterhand över dem i en gryta. Krama ur svampen, och stek även den i smör och flytta över till grytan. Koka ur stekpannan med portvin och vatten, och häll över i grytan, tillsammans med grädde, fond och senap. Koka i 20-30 minuter. Smaka av med mer salt och peppar om det behövs. Servera med ris eller potatis, och gele. Och gärna ett gott rött vin i glasen!
torsdag 14 augusti 2008
Kul affär
Idag begav jag mig till Malmö för att ta ett konformatörsmått. Konforma-que? Jo, ett konformatörsmått tar man om man ska måttbeställa en hatt, i mitt fall en doktorshatt, som jag ska pryda huvudet med på promotionshögtiden i Uppsala i oktober. Silly me trodde att man kunde ringa och beställa sin hatt, bara man hade ett mått på huvudomfånget. Men si, så enkelt var det nu inte alls, ett konformatörsmått var man tvungen att ha, och det kunde minsann inte vem som helst ta, utan jag fick vackert bege mig till Westerblads Hattaffär i Malmö. Väl där förstod jag att det inte var så enkelt som att mäta kors och tvärs med ett måttband över skallen... Jag fick en hattliknande tingest nedtryckt över huvudet, ganska ont gjorde det, och så var det piggar som stack upp i ett visst mönster, orsakat av min huvudform. Piggarnas mönster gjorde hål i en papperslapp, som den vänlige affärsinnehavaren lade i ett kuvert, som jag nu ska skicka till hattmakaren. Hatten görs nämligen för hand. Nej, det är inte billigt.
Själva poängen med det här inlägget var nu inte att prata hattmakeri, utan det jag ville komma till var att jag på vägen till hattaffären passerade den ekologiska butiken "Astrid och aporna". Jag hade hört talas om den förut, men aldrig varit där. Men vilket ställe! Allt de säljer är ekologiskt - och vegetariskt. I frysdisken fanns vegetarisk grillad anka (nej, jag skämtar inte), vegetarisk kyckling, en massa skaldjurssubstitut och andra märkliga grejer. Sojafärs och sojakorvar förstås, men även en hel del torkade köttliknande produkter. Här är det inte svårt att vara vegetarian, tänkte jag. Och missförstå mig inte nu, jag försöker inte ironisera, jag blev riktigt fascinerad. Men inte ett dugg sugen på att testa ;-)
Och det fanns så mycket mer - först gick jag bara runt och tittade, visste inte om jag skulle handla något, men så kom jag till chokladhyllan... Dags att hämta en varukorg. Det fanns en massa olika märken av choklad, vissa kände jag till, andra inte. Kunde definitivt inte låta bli att köpa två chokladkakor av mörk choklad smaksatt med ros respektive lavendel i jättesöta rosa och lila förpackningar! Och te! Hur många sorter som helst, massa olika yogi-teer som jag redan är fast för, och en hel drös andra... köpte några förstås. Och det fanns torrvaror, konserver, kakor, hudvård... Jag köpte maskrosläsk. Johodå. Men jag har inte provat den än.
Jag kommer att åka dit igen. Jag som tidigare varit imponerad över Mossagårdens breda ekologiska utbud (det är jag fortfarande, särskilt som jag kan beställa det ända hem) - här fanns mer. Mycket mer. Och jag är ju ingen obligat eko-nisse (som flertalet av de övriga kunderna såg ut att vara, om jag får tillåta mig att vara lite fördomsfull ;-) utan mest fascinerad över alla, för mig, nya matvaror. Lovely.
Nähäpp, nu ska jag gå ner och prata ekonomi med maken. Budgivning pågår...
Själva poängen med det här inlägget var nu inte att prata hattmakeri, utan det jag ville komma till var att jag på vägen till hattaffären passerade den ekologiska butiken "Astrid och aporna". Jag hade hört talas om den förut, men aldrig varit där. Men vilket ställe! Allt de säljer är ekologiskt - och vegetariskt. I frysdisken fanns vegetarisk grillad anka (nej, jag skämtar inte), vegetarisk kyckling, en massa skaldjurssubstitut och andra märkliga grejer. Sojafärs och sojakorvar förstås, men även en hel del torkade köttliknande produkter. Här är det inte svårt att vara vegetarian, tänkte jag. Och missförstå mig inte nu, jag försöker inte ironisera, jag blev riktigt fascinerad. Men inte ett dugg sugen på att testa ;-)
Och det fanns så mycket mer - först gick jag bara runt och tittade, visste inte om jag skulle handla något, men så kom jag till chokladhyllan... Dags att hämta en varukorg. Det fanns en massa olika märken av choklad, vissa kände jag till, andra inte. Kunde definitivt inte låta bli att köpa två chokladkakor av mörk choklad smaksatt med ros respektive lavendel i jättesöta rosa och lila förpackningar! Och te! Hur många sorter som helst, massa olika yogi-teer som jag redan är fast för, och en hel drös andra... köpte några förstås. Och det fanns torrvaror, konserver, kakor, hudvård... Jag köpte maskrosläsk. Johodå. Men jag har inte provat den än.
Jag kommer att åka dit igen. Jag som tidigare varit imponerad över Mossagårdens breda ekologiska utbud (det är jag fortfarande, särskilt som jag kan beställa det ända hem) - här fanns mer. Mycket mer. Och jag är ju ingen obligat eko-nisse (som flertalet av de övriga kunderna såg ut att vara, om jag får tillåta mig att vara lite fördomsfull ;-) utan mest fascinerad över alla, för mig, nya matvaror. Lovely.
Nähäpp, nu ska jag gå ner och prata ekonomi med maken. Budgivning pågår...
onsdag 13 augusti 2008
Syndabekännelse
Jo, alltså, det var ju det där med frystömning och skafferitömning. I frysen hittade jag lammkotletter, inte dumt alls. I skafferiet hittade jag... arborioris. Risotto alltså. Det är inte GI det. Inte någonstans.
Men gud så gott.
Det blev en superbasic variant med lök, vitlök, ris och kycklingbuljong. Och smör och parmesan, som ju förut var de ingredienser som gjorde risotton onyttig. Nu är det riset istället. Intressant. Men man kan ju ta en liten portion.
Om det inte vore så svårt.
Men gud så gott.
Det blev en superbasic variant med lök, vitlök, ris och kycklingbuljong. Och smör och parmesan, som ju förut var de ingredienser som gjorde risotton onyttig. Nu är det riset istället. Intressant. Men man kan ju ta en liten portion.
Om det inte vore så svårt.
måndag 11 augusti 2008
Byteshandel
Dillen växer som aldrig förr. Jag vet inte varför jag aldrig har lyckats särskilt bra med den tidigare, men i år funkar det i allafall. Har varit ute och plockat en 5-literspåse full, till chefen. Jag ska få inlagd gurka i retur. Helt OK byte, tycker jag!
söndag 10 augusti 2008
Annica GI-tipsar
Ni vet, jag käkar ju ganska GI-inriktat, även om det har letat sig in en hel del paj och marmelad här på bloggen, vilket skulle kunna tolkas som om jag är en riktig sockergris egentligen. Det är jag faktiskt inte, och även om jag flera gånger har tänkt skriva några rader om GI-kostens förträfflighet, så har alltid Jante suttit där på min axel och sagt att jag icke skall förhäva mig. Ikväll har jag låst in Jante en stund, och är istället styrkt av såväl ett par glas rödvin som en diskussion med ett par goda vänner som ville bli av med några kilo var. Diskussionen blev förvisso kort, eftersom allt annat verkar vara en omöjlighet i sällskap med våra sammanlagt fem barn... Icke desto mindre insåg jag att jag har en del erfarenhet att dela med mig av. Jag har faktiskt medelst enbart kostomläggning och nada motion gått ner ca 10 kg sedan i vårvintras, och det är jag inte så lite nöjd med!
Således följer här några tips som har funkat för mig. Kanske fyller jag på med fler framöver, då rödvinet kan göra mig en aning glömsk ;-)!
* Var skeptisk mot bröd. Det är för mig en gåta (eftersom jag inte har orkat läsa på) att knäckebröd har GI 100. Men OK, inget mer knäckebröd då. Bröd skall vara grovt, bakat helst på surdeg och innehålla hela korn. Jag har länge haft en ambition att behärska surdegsbakning, men ännu har jag inte ens försökt. Suveränt bra bröd som uppfyller GI-kraven finns att köpa från Röstånga Mölla via Mossagården. Eller så köper jag riktigt grovt bröd med hela kärnor i vanliga matbutiker. Osötat, givetvis.
* Frukosten ska enligt GI-renläriga bestå av ägg och bacon, typ. Jag finner det svårt att styra över mitt eget frukostintag, då jag alltsomoftast inte lyckas släpa mig upp ur sängen förrän frukosten redan står på bordet. Lyckligtvis är jag utrustad med en make som är väldigt mycket mer morgonpigg än jag, som alltså fixar ovan nämnda frukost. Ovan nämnda make är, till skillnad från mig själv, uppvuxen på havregrynsgröt, vilket han mycket framgångsrikt har implementerat i nuvarande hushåll. Havregrynsgröt har, såvitt jag förstår, inte fantastiskt GI-värde, ännu sämre ligger vårt hemlagade äppelmos till; icke desto mindre är det just detta som står på frukostbordet i stort sett dagligen. Och jag har gått ner i vikt ändå. Ibland äter vi fil till frukost. Fil har schysst GI-värde, givetvis ska den ätas utan socker. Fil är också bättre än yoghurt. Självklart är det de naturella varianterna jag menar, fruktvarianterna är för söta för att platsa i en GI-meny. En macka brukar det också bli, med bröd enligt kraven i ovanstående punkt. Proteinpålägg, typ skinka eller kalkon. Ibland ost och marmelad, eftersom jag gör så god marmelad ;-)
* Lunch då? Här har jag nog gjort störst förändringar, jämfört med mina tidigare kostvanor. Normalt sett intar jag ju lunchen i form av lunchlåda på jobbet, men de senaste sex veckorna har jag haft semester och ätit hemma. Tidigare hemmaluncher har bestått antingen av fil, müsli och 2-3 mackor, eller makaroner och färdiga köttbullar. Numera är lunchen ofta äggbaserad. Kokta ägg på macka (bra bröd då alltså), ofta även med inlagd sill (förmodligen alldeles för mycket socker, men jag äter det ändå), stekta ägg med bacon och vita bönor i tomatsås, eller omelett. Omeletten kan innehålla kokt potatis om sådan finns över sedan föregående dag, märkligt nog har kokt potatis lägre GI-värde om den fått kallna. Räkor är också poppis på omeletten tycker barnen. Sallad kan det också bli till lunch (vi har ju välsignade mängder i trädgården), då med kokta bönor på burk (superkonserver verkligen), eller Zetas burk med blandade bönor och matvete. Kokta ägg kan också hamna i salladen. Vilket som helst av ovanstående lunchalternativ kan kompletteras med avocado.
* Överhuvudtaget är ju grejen med GI att man ska minska andelen kolhydrater i kosten, eller åtminstone byta ut sämre alternativ mot bättre. Således har jag såväl slopat vit pasta och vitt ris till förmån för fullkornsvarianterna, som minskat radikalt på portionsstorleken. Det är ändå inte kolhydratdelen av måltiden som man håller sig mätt på, utan proteinet och fettet. Ofta skippar jag pastan och riset helt på min tallrik, men lagar det till barnen (och maken, om han vill ha). Jag kan varmt rekommendera rött råris (jag hittade det i hälsokostaffären, Life) eller helt dinkelvete istället för ris. Smakar såväl mer som bättre, och innehåller såväl långsammare kolhydrater som multipelt mycket mer näringsämnen. Men ät inga jätteportioner.
* Bulgur är bra, quinoa ännu bättre. Men inga jätteportioner här heller.
* Ät kött, och fisk, gärna fet fisk! Fryst makrill är fantastisk, och lax förstås. Men håll koll på WWF's fisklista, så du inte bidrar till utfiskning av hotade arter! (Det har förstås inget med GI att göra, men är icke desto mindre viktigt.) Makrill i tomatsås är super att ha hemma för att snabbfixa en bra måltid.
* Massor med grönsaker. De som har växt ovan jord har tydligen bättre GI-värde än rotfrukter, men även rotfrukter är OK om de äts råa. Fast nu är jag ju av uppfattningen att man inte ska avstå helt av något som man tycker är gott, så jag kommer att fortsätta att äta ugnsbakade rotfrukter, men kanske inte i megamängder. Alla kålsorter är bra, toppen för mig som redan gillar dem skarpt.
* Fett är inte farligt. Man kan använda vispgrädde, smör och fet creme fraiche, och ändå gå ner i vikt. Sug på den, viktväktarna!
* Räddningsplankan för alla måltider som ser ut att inte kunna mätta ordentligt är att ha kokta gröna linser, gärna puy-linser, i kylen. De har en förmåga att passa ihop med allt, och bara några skedar till maten ger mättnadsgaranti. Avocado är också toppen.
* När du är hungrig eller sugen mellan målen - nötter! En näve räcker, och mättnadskänslan infinner sig. Osaltade nötter är förstås nyttigast, jag gillar cashewnötter bäst, men har också ofta sötmandel och pistagenötter hemma. Oftast säljs nötterna i små påsar till höga priser, ibland är de dessutom härskna och tråkiga. Jag handlar ofta naturella nötter i lösvikt på Tasty House, de har helt OK kvalite, och bra priser. Dessutom behöver man ju som sagt inte äta några stora mängder. Nötter är dessutom optimala att alltid ha med sig i handväskan och ta till vid blodsockerfall. Mycket bättre än att köpa något onyttigt på Pressbyrån under shoppingturen.
* Ha alltid hemma: kikärter och olika bönor på burk, makrill i tomatsås, tonfisk på burk (om jag nu vågar skriva det efter att ha länkat till fiskguiden..), avocado (köp dem stenhårda, förvara i rumstemperatur, ät den dagen de är perfekt mogna, det kommer ändå inte att bli alla på samma dag), quinoa, frysta grönsaker, linser. Då finns alltid något att äta som går snabbt att fixa. Bönor i senapsvinägrett är suveränt gott!
* Mörk choklad. Gott och godkänt. And I love.
Nähäpp, nu får det vara slut på präktighetspredikandet för ikväll. Imorgon ska jag jobba. Bäst att gå och packa sig en bra lunchlåda!
Således följer här några tips som har funkat för mig. Kanske fyller jag på med fler framöver, då rödvinet kan göra mig en aning glömsk ;-)!
* Var skeptisk mot bröd. Det är för mig en gåta (eftersom jag inte har orkat läsa på) att knäckebröd har GI 100. Men OK, inget mer knäckebröd då. Bröd skall vara grovt, bakat helst på surdeg och innehålla hela korn. Jag har länge haft en ambition att behärska surdegsbakning, men ännu har jag inte ens försökt. Suveränt bra bröd som uppfyller GI-kraven finns att köpa från Röstånga Mölla via Mossagården. Eller så köper jag riktigt grovt bröd med hela kärnor i vanliga matbutiker. Osötat, givetvis.
* Frukosten ska enligt GI-renläriga bestå av ägg och bacon, typ. Jag finner det svårt att styra över mitt eget frukostintag, då jag alltsomoftast inte lyckas släpa mig upp ur sängen förrän frukosten redan står på bordet. Lyckligtvis är jag utrustad med en make som är väldigt mycket mer morgonpigg än jag, som alltså fixar ovan nämnda frukost. Ovan nämnda make är, till skillnad från mig själv, uppvuxen på havregrynsgröt, vilket han mycket framgångsrikt har implementerat i nuvarande hushåll. Havregrynsgröt har, såvitt jag förstår, inte fantastiskt GI-värde, ännu sämre ligger vårt hemlagade äppelmos till; icke desto mindre är det just detta som står på frukostbordet i stort sett dagligen. Och jag har gått ner i vikt ändå. Ibland äter vi fil till frukost. Fil har schysst GI-värde, givetvis ska den ätas utan socker. Fil är också bättre än yoghurt. Självklart är det de naturella varianterna jag menar, fruktvarianterna är för söta för att platsa i en GI-meny. En macka brukar det också bli, med bröd enligt kraven i ovanstående punkt. Proteinpålägg, typ skinka eller kalkon. Ibland ost och marmelad, eftersom jag gör så god marmelad ;-)
* Lunch då? Här har jag nog gjort störst förändringar, jämfört med mina tidigare kostvanor. Normalt sett intar jag ju lunchen i form av lunchlåda på jobbet, men de senaste sex veckorna har jag haft semester och ätit hemma. Tidigare hemmaluncher har bestått antingen av fil, müsli och 2-3 mackor, eller makaroner och färdiga köttbullar. Numera är lunchen ofta äggbaserad. Kokta ägg på macka (bra bröd då alltså), ofta även med inlagd sill (förmodligen alldeles för mycket socker, men jag äter det ändå), stekta ägg med bacon och vita bönor i tomatsås, eller omelett. Omeletten kan innehålla kokt potatis om sådan finns över sedan föregående dag, märkligt nog har kokt potatis lägre GI-värde om den fått kallna. Räkor är också poppis på omeletten tycker barnen. Sallad kan det också bli till lunch (vi har ju välsignade mängder i trädgården), då med kokta bönor på burk (superkonserver verkligen), eller Zetas burk med blandade bönor och matvete. Kokta ägg kan också hamna i salladen. Vilket som helst av ovanstående lunchalternativ kan kompletteras med avocado.
* Överhuvudtaget är ju grejen med GI att man ska minska andelen kolhydrater i kosten, eller åtminstone byta ut sämre alternativ mot bättre. Således har jag såväl slopat vit pasta och vitt ris till förmån för fullkornsvarianterna, som minskat radikalt på portionsstorleken. Det är ändå inte kolhydratdelen av måltiden som man håller sig mätt på, utan proteinet och fettet. Ofta skippar jag pastan och riset helt på min tallrik, men lagar det till barnen (och maken, om han vill ha). Jag kan varmt rekommendera rött råris (jag hittade det i hälsokostaffären, Life) eller helt dinkelvete istället för ris. Smakar såväl mer som bättre, och innehåller såväl långsammare kolhydrater som multipelt mycket mer näringsämnen. Men ät inga jätteportioner.
* Bulgur är bra, quinoa ännu bättre. Men inga jätteportioner här heller.
* Ät kött, och fisk, gärna fet fisk! Fryst makrill är fantastisk, och lax förstås. Men håll koll på WWF's fisklista, så du inte bidrar till utfiskning av hotade arter! (Det har förstås inget med GI att göra, men är icke desto mindre viktigt.) Makrill i tomatsås är super att ha hemma för att snabbfixa en bra måltid.
* Massor med grönsaker. De som har växt ovan jord har tydligen bättre GI-värde än rotfrukter, men även rotfrukter är OK om de äts råa. Fast nu är jag ju av uppfattningen att man inte ska avstå helt av något som man tycker är gott, så jag kommer att fortsätta att äta ugnsbakade rotfrukter, men kanske inte i megamängder. Alla kålsorter är bra, toppen för mig som redan gillar dem skarpt.
* Fett är inte farligt. Man kan använda vispgrädde, smör och fet creme fraiche, och ändå gå ner i vikt. Sug på den, viktväktarna!
* Räddningsplankan för alla måltider som ser ut att inte kunna mätta ordentligt är att ha kokta gröna linser, gärna puy-linser, i kylen. De har en förmåga att passa ihop med allt, och bara några skedar till maten ger mättnadsgaranti. Avocado är också toppen.
* När du är hungrig eller sugen mellan målen - nötter! En näve räcker, och mättnadskänslan infinner sig. Osaltade nötter är förstås nyttigast, jag gillar cashewnötter bäst, men har också ofta sötmandel och pistagenötter hemma. Oftast säljs nötterna i små påsar till höga priser, ibland är de dessutom härskna och tråkiga. Jag handlar ofta naturella nötter i lösvikt på Tasty House, de har helt OK kvalite, och bra priser. Dessutom behöver man ju som sagt inte äta några stora mängder. Nötter är dessutom optimala att alltid ha med sig i handväskan och ta till vid blodsockerfall. Mycket bättre än att köpa något onyttigt på Pressbyrån under shoppingturen.
* Ha alltid hemma: kikärter och olika bönor på burk, makrill i tomatsås, tonfisk på burk (om jag nu vågar skriva det efter att ha länkat till fiskguiden..), avocado (köp dem stenhårda, förvara i rumstemperatur, ät den dagen de är perfekt mogna, det kommer ändå inte att bli alla på samma dag), quinoa, frysta grönsaker, linser. Då finns alltid något att äta som går snabbt att fixa. Bönor i senapsvinägrett är suveränt gott!
* Mörk choklad. Gott och godkänt. And I love.
Nähäpp, nu får det vara slut på präktighetspredikandet för ikväll. Imorgon ska jag jobba. Bäst att gå och packa sig en bra lunchlåda!
lördag 9 augusti 2008
Äppeldoft
Det finns svenska äpplen i affären! Gröna, egentligen lite omogna Transparente Blanche, och som de doftar! Riktigt äpple. Våra äpplen, av obestämd sort, mognar inte förrän i oktober, men det blir gott om dem i år. Till oss eller någon annan.
fredag 8 augusti 2008
Fiskåtervinning
Jag har antytt tidigare att det är flytt på gång. Kanske. Inget är klart. Men så mycket kan jag säga, att budgivning är psykologisk tortyr. Det är tur att jag fortfarande har semester, för jag förstår inte hur jag skulle få något gjort om jag var på jobbet. Fast nu är det ju så att jag börjar jobba på måndag, och vi vet redan att vi inte kommer att veta mer om läget förrän på tisdag. Suck. Men det är kanske bra att få lite annat att tänka på. Jobbet alltså.
Men... fastän vi inte vet hur det kommer att bli, så kan jag ändå inte låta bli att tänka "frystömning" istället för "bunkring", vilket ju vore det logiska, när vardagen drar in på måndag med jobb och dagishämtning och matfixning före Bolibompa... Alltså hittade jag i ett dunkelt frys-hörn lite varmrökt lax. Den är ju inte sådär toppen efter upptining, så jag började fundera åt gratänghållet. Så hittade jag lasagneplattor i ett skåp. Vit pasta - huvva! Vet inte hur den har kommit dit, jag köper bara fullkornspasta. Nåväl, skafferitömning är ju också bra, så det fick bli lax-lasagne. Kände på mig att det kunde bli riktigt gott, samtidigt som jag kände på mig att 5-åringen skulle sätta sig på totaltvären. Geggamojja i en form är inte riktigt hans grej. I allafall. Jag satte igång, mosade sönder fisken och blandade med ett par färska lökar, hackade och mjukstekta i smör, creme fraiche, hackad dill, tärnade tomater, salt och vitpeppar. Röran varvades med plattorna, och så lade jag skivade tomater och riven ost på. När det var dags att sätta sig till bords förklarade jag, eventuellt något bryskt i förebyggande syfte, för 5-åringen att "det här är lasagne med fisk och tomater, OK? Inget konstigt alls." Nämnde alltså inte löken, och väntade mig ett utbrott över de gröna dillprickarna. 5-åringen tittade överseende på mig och sa "men mamma, det är väl helt OK". Han högg in, och tyckte det var jättegott. Själv satt jag där som ett levande frågetecken. Men jag klagar inte. Det gjorde däremot 3-åringen, han gillade det inte alls. Nåväl, man kan inte göra alla nöjda. Maken var nöjd, men det är han alltsom oftast ;-).
Men... fastän vi inte vet hur det kommer att bli, så kan jag ändå inte låta bli att tänka "frystömning" istället för "bunkring", vilket ju vore det logiska, när vardagen drar in på måndag med jobb och dagishämtning och matfixning före Bolibompa... Alltså hittade jag i ett dunkelt frys-hörn lite varmrökt lax. Den är ju inte sådär toppen efter upptining, så jag började fundera åt gratänghållet. Så hittade jag lasagneplattor i ett skåp. Vit pasta - huvva! Vet inte hur den har kommit dit, jag köper bara fullkornspasta. Nåväl, skafferitömning är ju också bra, så det fick bli lax-lasagne. Kände på mig att det kunde bli riktigt gott, samtidigt som jag kände på mig att 5-åringen skulle sätta sig på totaltvären. Geggamojja i en form är inte riktigt hans grej. I allafall. Jag satte igång, mosade sönder fisken och blandade med ett par färska lökar, hackade och mjukstekta i smör, creme fraiche, hackad dill, tärnade tomater, salt och vitpeppar. Röran varvades med plattorna, och så lade jag skivade tomater och riven ost på. När det var dags att sätta sig till bords förklarade jag, eventuellt något bryskt i förebyggande syfte, för 5-åringen att "det här är lasagne med fisk och tomater, OK? Inget konstigt alls." Nämnde alltså inte löken, och väntade mig ett utbrott över de gröna dillprickarna. 5-åringen tittade överseende på mig och sa "men mamma, det är väl helt OK". Han högg in, och tyckte det var jättegott. Själv satt jag där som ett levande frågetecken. Men jag klagar inte. Det gjorde däremot 3-åringen, han gillade det inte alls. Nåväl, man kan inte göra alla nöjda. Maken var nöjd, men det är han alltsom oftast ;-).
onsdag 6 augusti 2008
Chili!
Jag köpte två små chiliplantor på Åbergs trädgård på Mors dag. Nu har de växt till sig och börjar ge fina chilifrukter. Den översta är en Ancho Mulato, väldigt vacker, men knappt starkare än en paprika. God är den i allafall, gärna hackad och blandad med tärnade tomater och fetaost. Den undre heter Red Portugal, och den har jag inte smakat än, det är den första frukten som blivit röd på bilden. Enligt etiketten ska den vara lite starkare, det ser jag fram emot!
Quinoatips
Det är mycket zucchini som ska ätas upp nu... det säger bara plopp, så har de blivit 30 cm stora. Jag gillar att riva ner dem och eventuellt blanda med andra grönsaker och fräsa runt ett par varv i stekpannan. Eller så kan man röra ihop dem med kokt quinoa, som jag gjorde igår, det blev väldigt gott! Quinoa smakar inte så himla kul bara för sig själv, tycker jag, men kokar man den i buljong och rör i lite vinägrettdressing eller liknande när den är färdig och fortfarande varm, då blir det andra grejer! Förhållandet mellan grönsaker och quinoa är inte så himla viktigt, man kan egentligen bara blanda ihop vad man har hemma. Receptet nedan visar hur jag gjorde igår, det blev riktigt gott. Dillen är pricken över i:et!
Quinoa med grönsaker
ca 3 portioner
1 zucchini
2 morötter
1 färsk lök
rapsolja till stekning
1 dl vit quinoa
2 dl vatten
1/4 grönsaksbuljongtärning
1 msk vitvinsvinäger
dill, kanske 2-3 msk hackad
vitpeppar
ev salt
Riv zucchinin och morötterna på grova sidan av rivjärnet. Finstrimla löken, även blasten om den är fräsch. Fräs grönsakerna tills de är mjuka i rapsoljan. Det blir rätt mycket grönsaker med mycket vatten i, så de kanske blir mer kokta än stekta, men det spelar inte så stor roll. Skölj quinoan i varmt vatten, koka upp vattnet och tillsätt de sköljda fröna. Koka dem 15 minuter under lock, och låt sedan stå och eftersvälla några minuter. Blanda quinoan med grönsakerna, vinäger och dill. Smaka av med nymald vitpeppar och ev salt. Servera som veggorätt eller med... ja, det funkar nog till det mesta!
Quinoa med grönsaker
ca 3 portioner
1 zucchini
2 morötter
1 färsk lök
rapsolja till stekning
1 dl vit quinoa
2 dl vatten
1/4 grönsaksbuljongtärning
1 msk vitvinsvinäger
dill, kanske 2-3 msk hackad
vitpeppar
ev salt
Riv zucchinin och morötterna på grova sidan av rivjärnet. Finstrimla löken, även blasten om den är fräsch. Fräs grönsakerna tills de är mjuka i rapsoljan. Det blir rätt mycket grönsaker med mycket vatten i, så de kanske blir mer kokta än stekta, men det spelar inte så stor roll. Skölj quinoan i varmt vatten, koka upp vattnet och tillsätt de sköljda fröna. Koka dem 15 minuter under lock, och låt sedan stå och eftersvälla några minuter. Blanda quinoan med grönsakerna, vinäger och dill. Smaka av med nymald vitpeppar och ev salt. Servera som veggorätt eller med... ja, det funkar nog till det mesta!
lördag 2 augusti 2008
Paj, anyone?
Krusbär är verkligen ett av mina favoritbär. Och tur är väl det, eller hur man nu ska säga, för de är inte lättplockade. Långa räliga taggar har busken, och vanligtvis (som tur var inte i år) brukar jag ha sällskap av ett gäng getingar när jag ska plocka av dem. Jag fick ihop drygt ett kilo, och det mesta kokade jag sylt på (tillsammans med en vaniljstång, rekommenderas!) Resten hamnade i under ett smulpajstäcke. Min vana trogen så gör jag den lite nyttigare än "vanlig" smulpaj, men det blir lika gott för det.
Smulpaj med krusbär
1/2 l krusbär
1 msk vaniljsocker
2 msk strösocker
1 msk potatismjöl
100 g smör
1/2 dl sötmandel
1 msk pumpafrön
2 msk solroskärnor
2 msk honung
1 1/2 dl havregryn
1 dl fullkornsdinkelmjöl
Mosa sönder krusbären grovt, stavmixern är din kompis här. Häll ut bären i en pajform. Blanda vaniljsocker, strösocker och potatismjöl, och strö över bären. Smält smöret. Hacka mandel, pumpafrön och solroskärnor (stavmixern igen, i allafall om du har en sådan där minimixer att koppla till. Eller en vanlig matberedare förstås..) och rör ner i smöret, tillsammans med honung, havregryn och mjöl. Fördela smuldegen över bären, och grädda i 225 grader, 15 minuter. Låt svalna lite, och servera med en bra vaniljglass.
Smulpaj med krusbär
1/2 l krusbär
1 msk vaniljsocker
2 msk strösocker
1 msk potatismjöl
100 g smör
1/2 dl sötmandel
1 msk pumpafrön
2 msk solroskärnor
2 msk honung
1 1/2 dl havregryn
1 dl fullkornsdinkelmjöl
Mosa sönder krusbären grovt, stavmixern är din kompis här. Häll ut bären i en pajform. Blanda vaniljsocker, strösocker och potatismjöl, och strö över bären. Smält smöret. Hacka mandel, pumpafrön och solroskärnor (stavmixern igen, i allafall om du har en sådan där minimixer att koppla till. Eller en vanlig matberedare förstås..) och rör ner i smöret, tillsammans med honung, havregryn och mjöl. Fördela smuldegen över bären, och grädda i 225 grader, 15 minuter. Låt svalna lite, och servera med en bra vaniljglass.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
