Inget särskilt alls...

Ojoj, här var det inte uppdaterat på ett tag. Det har inte funnits något att skriva om, och dessutom har det varit halvsjuka barn och lite annat som har tagit på krafterna. Egentligen har jag inget att skriva om idag heller, tänkte bara att det skulle bli lite omväxling för den som har tröttnat på att titta på chokladtårta ;-).

Ikväll sitter jag och bloggar med en konstant pratande 3,5-åring i knät. Han kan inte sova, nämligen, efter att ha sovit hela vägen hem från kompisarna vi hälsade på idag. Såklart. Kanske skulle vi ta och beställa lite gardiner och stolsöverdrag till köket?

Idag har vi ätit falukorv till middag. Inget att blogga om direkt. Jo, jag kan ju förresten tipsa om att Scans Jägarfalukorv är godare än deras vanliga falukorv. Imorgon ska jag laga lax. Då kanske det dyker upp något recept!

Häpp, nu ska jag och lillpojken surfa vidare till Jotex och Bemz.

Low-carb-tårta!

Tårtan jag gjorde i lördags blev kalasgod! Fryst chokladmoussetårta, ja ni hör ju själva. Jag hittade receptet bland mina urklippta, och det framgår inte av själva urklippet varifrån det är hämtat. En googling senare framgick det tydligt att det var ett recept från Coop, och det kan säkert stämma att det kom från deras tidning, Medmera. Här är det. Vill man köra hardcore LCHF (eller tja, de renläriga äter ju inte choklad heller, men det här är ju för special occasions) så skippar man förstås mandelmassebottnen och gör bara själva moussen, kanske i portionsformar eller i en rund form med löstagbar kant. Eller i vilken form som helst förresten, som man klär med plastfolie först. Receptet anger blockchoklad, men den har jag lämnat bakom mig, och jag använde istället mörk choklad med 60% kakaohalt. Jag skulle tippa på att man kan experimentera med olika slags choklad, och förstås med olika smaksättningar också. Själv utelämnade jag konjaken, eftersom barnen också skulle äta. Visst ser det gott ut?!

Tårta till en söt syster

Jag kan ha gjort ett fynd nyss, i en pärm med urklippta recept. Letade runt för att hitta en tårta som skulle gå att baka av ingredienser som finns hemma, inför en liten födelsedags-firning imorgon kväll. Hittade ett som lät smaskigt, och satte igång, och mitt under hopblandningen av alla smarriga ingredienser slår det mig att den här tårtan är ju i princip sockerfri! Det är en moussetårta som ska frysas, så jag vet ju inte om det blir bra förrän imorgon. Men i så fall lägger jag upp recept!

Vabbar...

Nu har jag varit hemma med sjuka barn i två dagar. Sjuka barn äter inget vidare, så därför har det inte skapats några storverk i köket heller. Dessutom kryper stressen runt i kroppen på mig för att jag har rätt fullt upp på jobbet, och VAB-dagar är det liksom ingen som tar någon direkt hänsyn till, när det handlar om sista ansökningsdatum för att söka forskningspengar, t ex. Dessutom är jag rätt stressad över en del arbetsuppgifter i sig, eftersom de är nya för mig och jag gärna vill ge ett bra intryck för en hel bunke människor i nästa vecka. Förberedelsetiden har ju kortats ner en del nu, om man säger så. Nähäpp, nu blev det en massa blaj om jobbet, som jag inte alls har tänkt fördjupa mig i, i den här bloggen. Bara en förklaring till varför jag inte har uppdaterat med smaskigheter. Fast förresten! Jag har bakat surdegsbröd som jäste! Surdegen var inte död, den var i allra högsta grad levande när den fick stå i 28-gradig värme. Men jag har en del detaljer att finslipa, innan jag kan presentera det perfekta surdegsbrödet... Läs här och här istället, om ni vill ha bak-inspiration!

God fet mat och lite vin

Dagens middag borde jag ha fotograferat, den var riktigt snygg, och dessutom som tagen ur en LCHF-kokbok. Men jag hade ingen lust, kroppen är inte på topp, barnen har feber och hosta, och det är väl bara en tidsfråga innan man själv är där. Maten blev god i allafall, ni får försöka se den framför er:

Aubergine skivad i drygt halvcentimeter tjocka skivor i längsled, ursaltade och penslade med olivolja, och därefter grillade i grillpanna så att skivorna fick snygga kryssmönster. Skivorna arrangerades på ett fat, och överströddes med flingsalt, och så droppade jag över saften av en halv citron. Jag stekte sidfläsk i en stekpanna, och därefter stekte jag bitar av zucchini tillsammans med strimlad gul lök och röd chili i fläskfettet. Denna lilla blandning fick rinna av i ett durkslag (mycket fett..), och sedan hällde jag fräset lite snyggt över aubergineskivorna. Nymalen svartpeppar över alltsammans, och sedan fram på bordet. (Lite rödvin i glaset. Det är faktiskt synd om mig. Jag kanske ska bli sjuk ju.)

Nu ska jag surfa inrednings-webshoppar och uppdatera min önskelista!

Dött bröd och god gryta

Gårdagens surdegsbröd blev platta och sega. Faktum är att jag tror att jag har haft ihjäl degen under dagen, den stod förmodligen för kallt under jäsningen. Men skam den som ger sig! Jag sätter en ny surdeg i veckan, och sedan blir det nya tag nästa helg, med jäsning på understa hyllan i ett överskåp som värms upp alldeles lagom (hoppas jag) av lysröret därunder.

Idag har jag lagat Lammtagine (lammbog, kikärter, spiskummin, kanel, ingefära, cayenne, russin, aprikoser, citron...) ur boken "Under valnötsträdet". Väldigt gott, tyckte jag, maken och gråa katten, medan barnen var mer tveksamma.

Baklördag

Helgerna har börjat gå i bakningens tecken här i huset! Det är kul, jag har satt surdeg som verkar hålla sig frisk, men jag undrar om det är riktig superfart i den. Jag har haft en deg på jäsning hela dagen, och enligt receptet ska den ha jäst till dubbel storlek nu, men det har den nog inte riktigt i min bunke. Degen är väldigt mycket tyngre och kompaktare än de jäst-degar jag är lite mer van vid. Kanske ska det vara så, men frågan är om man inte skulle blanda i lite jäst i degen till nästa helgs bak. I dagens deg är det bara surdeg som jäsmedel. Det ska nog vara rätt bra drag i surdegen om det ska funka. Och jag har aldrig fått lära känna en aktiv surdeg, bara läst om dem. Det är inte riktigt samma sak, förstås. Jag gjorde ett par limpor förra helgen, de blev kompakta, men väldigt goda. De som jag ska baka av ikväll blir säkert också goda, men lite lufthål vore inte fel. Häpp, nu ska jag gå ner i köket och forma limpor!

Köksstolsfunderingar

Idag tänkte jag uppehålla mig en stund i köket. Inga bilder idag heller, men det finns faktiskt en bild på köket (med mig och en massa julmat i) på syrrans blogg. (I samma inlägg kan på den andra bilden se ett hörn av vardagsrummet, med gardiner och allt, samt en julgran, två söta småsystrar, och en rödklädd skummis som är min man).

Men i allafall, köket. Jag älskar köket. Det är stort och rymligt, har hel kyl och frys (lyx, om man är van vid halva!), och fina skåpsluckor. Vi har även köpt och byggt ihop två Liatorphyllor, med vitrinluckor, de står längs väggen till höger, just utanför bilden, och är hur snygga som helst. Man ser också på bilden att köksbordet liksom hänger ihop med resten av köksbänken, och bildar alltså en stor köksö, typ. Rätt fiffigt, men det står ju där det står. Dessutom blir det barstolar att sitta på, och dem fick vi köpa av förra ägaren. Det funkar fint om man är max 6 personer, men det går ju inte att hämta in några andra extrastolar och klämma in fler. (Om man inte har fler barstolar då, men det har vi ju inte.) Stolarna är Ikeas Henriksdal. Helt ok, men den ljusa klädseln är inte helt barnvänlig... Just nu är barnens stolar mer prickiga än enfärgade, och visst, de är tvättbara, men det ideala hade ju varit en extraklädsel att byta med, och då gärna i en mörkare färg. Ikea säljer en extraklädsel, men den är svart-vit-randig, och inte så värst snygg, tycker jag. Givetvis har jag lekt med tanken att sy själv, men jag inser ju också att det skulle ta en evighet innan jag faktiskt skulle ha slutfört det, och frågan är om resultatet hade blivit så strålande. Men en dag slog det mig, att det kunde ju vara värt att kolla om inte Bemz hade? Och halleluja! Tvättbart, dessutom. Så, får man be om lite smakråd - Sage Brown eller Graphite Grey? Tänk på att väggarna så småningom kommer att målas i en ljusare grön färg, typ Lagerblad, och att all furupanel och taket kommer att bli vitmålade.

Inredningssnack utan bilder...

Egentligen skulle jag vilja visa upp bilder på huset lite mer, men jag behöver dagsljus att fotografera i. Och då ska jag komma ihåg att göra det på helgen. Det har inte gått så bra hittills. Vi har iallafall beställt en modulsoffa nu, en Dialog från EM-möbler. Det blir som en hörnsoffa med två hörn, det ena rundat i 90 grader, och det andra lite öppnare, 135 grader. Det låter stort, men "ändbitarna" är korta. Färgen är brun, hoppas verkligen det funkar mot gardinerna, som också är bruna.

Gardiner ja, jag ville ju gärna ha upp gardiner tills det skulle firas jul, så jag köpte billigast möjliga på Jysk. Det blev dubbla panellängder, en brun ytterst och en naturvit innanför. Faktiskt blev det inte dumt alls, väldigt snyggt till tapeten. Och de var väldigt billiga, 99 resp 199 kr för varje 2-pack paneler, men inklusive upphängningsanordning så blev det ju ändå 400 kr per fönster. Det är 5 fönster i vardagsrummet. Med tanke på att min gardinbudget har legat på typ 0 i förra huset, så kändes det som en märklig kostnad, även om jag fattar att det är billigt. Den ena förpackningen bruna gardiner var förresten helt snedklippt, så den fick jag byta, och det blev inte gjort förrän nu i helgen. Ett av fönstren har alltså bara vita paneler. Suck.

Julgranen har vi klätt av idag, nu kommer det hörnet att se alldeles tomt ut. Kanske hamnar det ett hörnskåp där så småningom.

Vi har förresten köpt den snygga byrån till sovrummet. Mellandagsrea - 900 kr billigare! Man tackar! Väggarna har fortfarande samma märkliga färg, men nu har jag nog rätt klart för mig att det ska bli någon grå-brun nyans där, så småningom. Typ Vila. Kanske Mullvad.

För övrigt misstänker jag att det som känns i halsen och bakom pannbenet är en förkylning som rullar in. Jag tar till multipla knep för att hålla den på avstånd: C-vitamin, eschinachea, nässköljning, whisky och tidigt sänggående.

Ostbiten som blev en lasagne

Ok, cliffhangern först då. Surdegsbrödet blev väldigt kompakt, men doftar och smakar väldigt gott. Jag jobbar vidare för att förfina tekniken. Nytt försök nästa helg.

Nu blir det mat - lammlasagne! Orsaken därtill är att jag hade en bit manchego över från i fredags, och frysen är full av lammfärs. Någonstans hade jag ett minne av att Rebecca gjorde lasagne på en spansk ost för ett tag sedan, och det stämde mycket riktigt, fast inte var det på manchego... Nåja, det lät ju i allafall väldigt gott med en lasagne på lammfärs kryddad med rosmarin och citron, så det här blev min variant. Förutom manchegon hade jag en stump pecorino också, men det blir säkert gott med vilken god ost som helst.

Lammlasagne med rosmarin och citron
5-6 port

köttfärssåsen:
1 liten purjo
1 solovitlök
800 g lammfärs
olivolja
1,5 dl vitt vin
1 tetra passerade tomater
3 soltorkade tomater (gärna lite fler, men jag hade bara 3)
1 msk hackad färsk rosmarin eller 1-2 tsk torkad
det yttersta gula skalet av en citron
salt och svartpeppar

istället för bechamelsås:
200 g fryst hackad spenat
2,5 dl vispgrädde
2 msk maizenaredning
1 krm malen muskot
salt och vitpeppar

till montering:
smör till formen
10-15 lasagneplattor
3 dl riven pecorino
3 dl riven manchego

Hacka purjo och vitlök, och låt mjukna i olivoljan i en traktörpanna på medelstark värme. Bränn inte vitlöken! Tillsätt lammfärsen, sönderdela och låt allt bli genomstekt. Häll på vinet, och låt vätskan koka in. Häll sedan på passerade tomater och hackade soltorkade tomater, och låt koka under lock ca 30 minuter. Tillsätt rosmarin och citronskal mot slutet, och smaka av med salt och svartpeppar. Låt eventuellt såsen koka utan lock mot slutet, så att den blir ganska tjock.

Värm/tina spenaten i en kastrull på svag värme. När den är varm, tillsätt grädden och koka upp. Red med maizena, och smaka av med muskot, salt och vitpeppar.

Smörj en ganska stor form (ca 30x30 cm) och varva sås, plattor och ost. Jag hade pecorinon i ett lager i mitten och manchegon överst. Grädda i ugn enligt anvisningarna på lasagneplattförpackningen, i mitt fall blev det 20 minuter i 220 grader. Servera med sallad.

Vintersallad

Igår fick jag hem en Mossagårds-låda, och i den fanns det rödbetor som hela familjen gillar! Dagens middagstips är därför kokta klyftade rödbetor på en salladsbädd, toppade med knaperstekt rimmat sidfläsk, linser, en röra av fetaost och creme fraiche, och nymalen svartpeppar över alltsammans.


Dagens cliffhanger är degen till mitt livs första surdegsbröd, som står på jäsning i köket. Framåt midnatt vet jag hur det gick. Rapport imorgon!

Fredag!

Ikväll är han klok igen, maken. Plockar fram vin, alltså. Vi lagade ratatouille från 5-åringens lilla kokbok. Gott, men inte übergott. Det ska det däremot bli strax, när jag plockar fram lite manchego, hemlagad membrillo och tunna skivor gott surdegsbröd. Nu är det helg!

Soppa med piffklick

Den här enkla soppan kokade jag utan tanke på att den skulle kunna bli bloggmaterial. Men si det blev den, och det tack vare den orangea klicken på toppen! Grönsakerna och fisksorten kan man förstås variera som man vill, man tager vad man haver. Jag hade färdigkokta puylinser i, och man skulle förstås kunna koka linserna direkt i soppan, men då hade buljongen blivit tristare i färgen.


Fänkålsdoftande fisksoppa med apelsinmajonäs
4 port

Soppa:
1 gul lök
6 små potatisar
3 morötter
1 tsk fänkålsfrön
en klick smör
1 liter fiskbuljong (vatten + 2 tärningar)
400 g sejfilé
saften av 1/2 apelsin
salt och vitpeppar
2 dl kokta linser

Apelsinmajonäs:
1 äggula
1 dl rapsolja (jag tog 50/50 av vanlig och kallpressad)
det yttersta gula skalet av 1 apelsin
saften av 1/2 apelsin
salt och vitpeppar

Skala och finhacka lök, potatis och morot. Fräs en stund i smöret i en gryta tillsammans med fänkålsfröna. Tillsätt sedan vatten och buljongtärningar, och låt koka 15-20 minuter. Stäng sedan av plattan men låt grytan stå kvar, och tillsätt sejfilén skuren i småbitar, samt apelsinsaften. Låt stå med locket på i 5 minuter. Smaka sedan av med salt och peppar. Blanda i linserna.

Apelsinmajonäsen kan man göra medan soppan kokar. Vispa samman äggulan med oljan, droppvis först, sedan i tunn stråle. Smaksätt med finhackat apelsinskal, apelsinsaft, salt och peppar.

Promenadfynd

"På trettondagen kan man väl dricka lite vin?" sa maken. Han är så klok, min man. Jag kände inte riktigt kreativiteten rinna till, så jag kom inte längre än baconlindade kycklingfiléer, till att börja med, även om inte det är helt fel. Men så kom jag att tänka på min lilla lyckligt övervintrande örtodling i uterummet, och gick ut och klippte mig några timjankvistar som jag repade och blandade med skånsk senap, salt och svartpeppar. Lite senapstimjansgegga mellan kycklingen och baconet, och genast kändes matlagningen lite roligare! I såsen hamnade dessutom några krossade enbär, en skvätt rödvin, och två skvättar vispgrädde.


Det roströda tillbehöret längst ner på tallriken hade kunnat bli föremål för veckans läsarfråga, om jag hade haft så många läsare att det hade varit någon idé. Men det har jag ju inte ;-) I allafall, jag och 3-åringen var ute på en liten promenad igår, längs banvallen som går alldeles utanför vår gata. Då stötte vi på nyponbuskar, med alldeles klarröda nypon som hängde där och frestade. Det gick helt enkelt inte att låta bli att plocka med sig en vante full. Jag har varit sugen på att göra något med nypon sedan jag läste om Mimmis nypon- och pumpamarmelad tidigare i höst. Men nyponen som fanns i min trädgård ser ordentligt sunkiga ut, inte alls så röda och fina som de vi plockade nu. Jag var väl i och för sig förberedd på att de skulle vara småruttna, de har ju ändå hängt därute rätt länge, men de visade sig faktiskt vara riktigt fräscha och väldoftande. Så jag rensade ur kärnorna (herregud, vilket pillgöra...), kokade dem med bara lite vatten några minuter, passerade dem genom en sil, och kokade den passerade massan med lika mycket socker (vi snackar en deciliter här...) i några minuter till. Min avsikt var att göra en nypongelé, utan att egentligen ha en aning om den skulle stelna eller inte. Det visade sig att det gjorde den inte, utan resultatet blev istället en seg men kraftigt nyponsmakande kompott, eller något. Supergott! Sött förstås, men det är ju gelé också. Den visade sig dessutom smaka helt förträffligt gott i kombination med timjanen i kycklingen! Det kan kanske vara ett uppslag till framtida kompott-kok. Chutney kanske?



Men håll med om att det är fräckt att kunna gå ut i 8 minusgrader i januari, och plocka mat ute i naturen!

Imorgon är det jobb och dagis. Var hälsad vardag.

Hur Annica äter pannkaka

Idag har jag simmat. Det innebär förmodligen att jag redan har uppfyllt mitt nyårslöfte att motionera mer under 2009 än jag gjorde under 2008. Därför drämmer jag till med ett nyårslöfte till: att lära mig baka surdegsbröd. Jag börjar imorgon.

Dagens middag var pannkakor. Min man gör supergoda pankisar, men någon GI-föda är det inte, särskilt inte med jordgubbssylt till. Därför åt jag en pannkaka med avocado, bacon, linser, creme fraiche och svartpeppar istället. Inte dumt det heller!

Träningsnarkoman?

Vet ni vad, jag har motionerat varje dag hela det här året! Varierat, dessutom - först skidåkning, sedan promenad, och idag ashtanga-yoga framför TV:n med instruktören på DVD. Jag gillar yoga, började på gravidyoga när 3-åringen låg i magen. Det var trevligt och avslappnande, men det var först under förlossningen som jag insåg storheten med en kontrollerad andningsteknik, och den påtagliga smärtlindringen som den innebar. Sedan har jag provat på poweryoga utan att bli riktigt biten, och även gått på kundalini-yoga som inte var särskilt fysisk alls, men väldigt nyttig och avstressande just då när jag samtidigt höll på att färdigställa min avhandling. I min DVD-hylla har jag en liten samling träningsvideos (yoga, pilates, mm på olika nivåer), men man kan inte med bästa vilja säga att de är välanvända... Min man påpekar det för mig rätt ofta. (Han brukar även passa på att i samma andetag nämna mina hantlar och gåstavar som jag har köpt själv men knappt har använt alls. Tyvärr har han rätt.) Men nu är det nytt år, och på årets tredje dag har jag utsatt min stela kropp för ett introduktionspass i ashtanga-yoga. Klapp på ryggen till mig själv! Imorgon blir det simning. Eller ok, badhuset med barnen, men några längder ska man väl kunna hinna med :-)

Här kommer kvällens middag: Lammbollar med kikärter i tomatsås, receptet finns i "Kärlek, oliver och timjan" av Anna och Fanny Bergenström. De serverades med smörstekt bladspenat med vitlök (gud så gott) och mathavre. Jag har inte kollat, men antar att mathavren, liksom matvete, borde ha rätt ok GI-värde eftersom det är hela korn? Hoppas det i allafall, för jag tycker att det är väldigt gott.

Tankar om mat, med vin i kroppen

2 januari, och jag tror starkt på 2009 som ett toppenår! Det kan bero på att det har varit strålande solsken under större delen av dagen och att jag har varit ute på promenad med maken och barnen. Det kan också bero på att jag har fått lite vin till maten och är allmänt lycklig.

Maten ja, jag har funderat lite på det här med matbloggning. Tanken med min blogg är ju rätt klar, det syns liksom i namnet. Jag hade tänkt mig att blogga om vad jag odlar och vad jag lagar av det. Nu är det ju emellertid inte direkt odlingssäsong, även om jag är sjukt glad åt mitt nya uterum, där lagerblad, timjan och rosmarin verkar kunna övervintra och må toppen, vilket gör att jag kan gå ut och nappa de små rara bladen till matlagning, även om det är åtskilliga minusgrader ute. Sedan var det ju det där med matlagningen, och receptbloggandet - det kan ibland luta lite åt prestationsångest när man står där vid spisen och tänker att det borde vara dags med ett bra recept att lägga ut på bloggen nu. För jag är noga med att bara lägga ut det som verkligen blir gott, och som dessutom har något slags "nyhetsvärde". Men ändå äter vi ju himla god mat typ jämt, så det kan nog hända att jag skriver några rader om vad jag äter ändå, även om det inte egentligen är nyskapande och egen-uppfunnet. Dessutom är jag väldigt nöjd när jag får till måltider som är bra ur GI/lowcarb-synpunkt, och det kanske skulle kunna inspirera någon. Själv får jag nästan mer inspiration av idéer, tillagningsmetoder och smakkombinationer, än av hela recept - kanske är det så för fler? Så för att börja med dagens middag: det blev kokospanerad pangasiusfilé (kokos är nyttigare än ströbröd, och pangasius är miljö-OK fisk), puy-linser (jag kokade en sats idag, det är så himla gott och funkar till allt), bulgur (jag äter bara pyttelite, det är mest för att barnen ska få lite kolhydrater), gröna ärter och en sås på allehanda rester som höll på att gå ut i datum (ett par soltorkade tomater, en skvätt passerade tomater, en slurk vispgrädde och resten creme fraiche). Mycket gott! Och hoppsan, jag höll ju på att glömma pumpan! En liten butternut squash, jag har väldigt svårt att hålla fingrarna ifrån dem när jag ser dem i affären. Både goda och vackra! Jag delade den i klyftor som dressades med olivolja, svartpeppar, flingsalt och grovmortlade korianderfrön, och så in i ugnen, 175 grader i en halvtimme.

Några korianderfrön blev kvar i morteln, och 5-åringen gick dit och luktade och blev fascinerad. "Kan vi inte göra något av det här?" frågade han, och det är ju så himla kul när han vill! (Eller rättare sagt, det är kul när både han och jag vill samtidigt..) Så vi bakade en sirapslimpa, ni vet en sådan där med filmjölk och bikarbonat, och förstärkte kryddningen med lite koriander. Den står i ugnen nu och ska avnjutas till frukost. Sirap passar väl inte in i Annicas kostcirkel, tänker ni, och det har ni alldeles rätt i. Men jag tänker äta en skiva eller två ändå, för har man bakat tillsammans med söta sonen, så blir det automatiskt nyttigt!

2009!

Se där, nytt år! Visst är det härligt, hela grejen med att man börjar på nytt, tror att man kommer att förbättra en massa saker i sitt liv bara för att det är nytt år? Rensa upp i röran hemma, komma i form, bli effektivare på jobbet, blogga bättre... you name it. Sedan blir allt som vanligt igen. Ett nyårslöfte kanske? Jodå, mitt är... *trumvirvel*... att träna mer än jag gjorde under 2008! Haha, det blir busenkelt att uppfylla, jag är rätt övertygad om att 2008 var mitt minst fysiskt aktiva år typ någonsin. Ändå är det året som jag har gått ner över 10 kg genom att strypa kolhydraterna. Fräckt. Men 10 kg till skulle inte skada, och träning är visst bra för hälsan också, har jag hört. Så nu blir det nystart! Julhelgen har varit långt ifrån low-carb (+2 kg på vågen..), men resten av kolorna och knäcken lämnar jag med varm hand över till maken och barnen, och koncentrerar mig själv på nötterna. Träningsåret (nej, det kommer inte att bli något träningsår, det fattar jag redan..) har också börjat väldigt bra, vi har nämligen tillbringat årets första dag på Vallåsen! (Ok, ok, sittlift, mjuka carvingskidor och en blå pist på Hallandsåsen är kanske inte så supertungt, men det får duga.) En ledig vecka till, vilka sköna långpromenader jag ska hinna med!