Julefrid?

Ojojoj. Nu är det snart jul. Jag är tokstressad, och lite lätt irriterad på mig själv för det. Man ska ju inte stressa inför jul, man ska ju istället inse att man har lite för höga krav på sig själv, och minska på de kraven... Vi ska fira jul hemma hos oss, tillsammans med mina föräldrar och syskon, och makens föräldrar. En himla bra idé, tyckte vi när vi flyttade in i huset i oktober. Nu, när vi fortfarande har ett gäng ouppackade lådor i vardagsrummet, och inte fått tag i den stora soffan vi hade tänkt sitta i, så känns det lite sådär. Fastän vi vet att ingen i våra familjer kommer att bry sig ett skvatt om att det inte ser ut så som jag hade tänkt att det skulle göra. Kvällarna just nu går åt till att hänga upp gardiner, det gör faktiskt en väldig skillnad på hemtrevligheten. Dessutom ser det mera inflyttat ut, när man ser huset utifrån. Men tänk vad det hade gått fortare om båda längderna i samma förpackning av IKEAs "färdigsydda" gardiner var lika långa.. Eller om lagersaldot som de anger på sin hemsida hade något som helst samband med verkligheten..?

Sedan har vi maten, men den har jag rätt bra koll på. En hel del är delegerat till gästerna, och dessutom har jag strukit en del saker som skulle vara kul att laga, men som jag helt enkelt inte hinner. Det kommer fler jular. Och chokladtryfflar kan man ju faktiskt göra i mellandagarna också, eller hur?

Några julklappar har jag också kvar att köpa, och så hade vi ju tänkt att få in en julgran förstås. Och julstäda. Och jobba heltid. Vissa veckor hade jag hellre velat vara hemmafru. Eller ha en.