Septembersoppa

Det där med barn och grönsaker är ett spännande kapitel. En del barn äter inga alls, en del äter alla. Värt att notera är att de där barnen som äter alla slags grönsaker ofta är ungefär ett år gamla, och har föräldrar som är mäkta stolta över att de har lyckats så bra med att få barnet att äta allt. Det är då som vi som har barn som är lite äldre spänner upp ett falskt leende, och tänker inombords att de ska nog få se. Det där med vad som går att äta och inte, går nämligen i faser, det vet vi som har varit igenom ett par stycken. Ett generellt tips till alla er som tror er veta hur man gör för att få barn att äta mer grönsaker kommer här: Försök inte berätta hur ni har gjort för föräldrar som har barn som är äldre än era egna, om det inte är en särdeles annorlunda och nyskapande metod. Allt om att "man ska åtminstone smaka på allt" eller "vi har aldrig gjort någon särskild mat till lilla Lisa, hon har fått samma mat som vi" och att "fixa en mysig matstund med tända ljus" har vi redan hört, och provat. Vi blir inte heller särskilt imponerade över att er lille Kalle älskade oliver redan när han var åtta månader. Det gjorde våra barn också.

Att mixa grönsaker till soppa är ett sätt som funkar för mina barn. Därmed inte sagt att det funkar för dina...


Den här soppan innehöll vad som råkade finnas i kylen idag: potatis, kålrot, rotselleri, morötter, purjo och en skvätt creme fraiche utöver Renee Voltaires lantbuljong. Den oranga färgen kommer förstås av morötterna, men förstärktes av en klick tomatpure och en lite mindre klick paprikapasta. Bacon på toppen - inget blir sämre av bacon, right?