fredag 2 januari 2009

Tankar om mat, med vin i kroppen

2 januari, och jag tror starkt på 2009 som ett toppenår! Det kan bero på att det har varit strålande solsken under större delen av dagen och att jag har varit ute på promenad med maken och barnen. Det kan också bero på att jag har fått lite vin till maten och är allmänt lycklig.

Maten ja, jag har funderat lite på det här med matbloggning. Tanken med min blogg är ju rätt klar, det syns liksom i namnet. Jag hade tänkt mig att blogga om vad jag odlar och vad jag lagar av det. Nu är det ju emellertid inte direkt odlingssäsong, även om jag är sjukt glad åt mitt nya uterum, där lagerblad, timjan och rosmarin verkar kunna övervintra och må toppen, vilket gör att jag kan gå ut och nappa de små rara bladen till matlagning, även om det är åtskilliga minusgrader ute. Sedan var det ju det där med matlagningen, och receptbloggandet - det kan ibland luta lite åt prestationsångest när man står där vid spisen och tänker att det borde vara dags med ett bra recept att lägga ut på bloggen nu. För jag är noga med att bara lägga ut det som verkligen blir gott, och som dessutom har något slags "nyhetsvärde". Men ändå äter vi ju himla god mat typ jämt, så det kan nog hända att jag skriver några rader om vad jag äter ändå, även om det inte egentligen är nyskapande och egen-uppfunnet. Dessutom är jag väldigt nöjd när jag får till måltider som är bra ur GI/lowcarb-synpunkt, och det kanske skulle kunna inspirera någon. Själv får jag nästan mer inspiration av idéer, tillagningsmetoder och smakkombinationer, än av hela recept - kanske är det så för fler? Så för att börja med dagens middag: det blev kokospanerad pangasiusfilé (kokos är nyttigare än ströbröd, och pangasius är miljö-OK fisk), puy-linser (jag kokade en sats idag, det är så himla gott och funkar till allt), bulgur (jag äter bara pyttelite, det är mest för att barnen ska få lite kolhydrater), gröna ärter och en sås på allehanda rester som höll på att gå ut i datum (ett par soltorkade tomater, en skvätt passerade tomater, en slurk vispgrädde och resten creme fraiche). Mycket gott! Och hoppsan, jag höll ju på att glömma pumpan! En liten butternut squash, jag har väldigt svårt att hålla fingrarna ifrån dem när jag ser dem i affären. Både goda och vackra! Jag delade den i klyftor som dressades med olivolja, svartpeppar, flingsalt och grovmortlade korianderfrön, och så in i ugnen, 175 grader i en halvtimme.

Några korianderfrön blev kvar i morteln, och 5-åringen gick dit och luktade och blev fascinerad. "Kan vi inte göra något av det här?" frågade han, och det är ju så himla kul när han vill! (Eller rättare sagt, det är kul när både han och jag vill samtidigt..) Så vi bakade en sirapslimpa, ni vet en sådan där med filmjölk och bikarbonat, och förstärkte kryddningen med lite koriander. Den står i ugnen nu och ska avnjutas till frukost. Sirap passar väl inte in i Annicas kostcirkel, tänker ni, och det har ni alldeles rätt i. Men jag tänker äta en skiva eller två ändå, för har man bakat tillsammans med söta sonen, så blir det automatiskt nyttigt!

3 kommentarer:

krusmynta sa...

Haha - ja precis så är det,har man bakat det med söta barn ÄR det nyttigt. Well spoken ;)

Kram och jag ser framemot att läsa många bra recept här under året. Och annat också.

Anonym sa...

Vi håller som bäst på att sätta ihop vår hylla där årets första sallad nu skall sås.
Det ska bli härligt med ett nytt ljust år och all odling som ligger framför. Solen har redan gjort framsteg med sina strålar.

God fortsättning på mat&odlingsåret!

Annica sa...

Krusmynta: Japp, automatiskt nyttigt, och gott var det också. Det tyckte tom 5-åringen, som annars är väldigt skeptisk till mörkt bröd..

Mimmi: Oj, du var tidigt ute med odlingen! Själv vet jag knappt i vilken ände av min nya lilla trädgård jag kan odla i, så jag får nog hoppa över förodlandet i år.