"På trettondagen kan man väl dricka lite vin?" sa maken. Han är så klok, min man. Jag kände inte riktigt kreativiteten rinna till, så jag kom inte längre än baconlindade kycklingfiléer, till att börja med, även om inte det är helt fel. Men så kom jag att tänka på min lilla lyckligt övervintrande örtodling i uterummet, och gick ut och klippte mig några timjankvistar som jag repade och blandade med skånsk senap, salt och svartpeppar. Lite senapstimjansgegga mellan kycklingen och baconet, och genast kändes matlagningen lite roligare! I såsen hamnade dessutom några krossade enbär, en skvätt rödvin, och två skvättar vispgrädde.
Det roströda tillbehöret längst ner på tallriken hade kunnat bli föremål för veckans läsarfråga, om jag hade haft så många läsare att det hade varit någon idé. Men det har jag ju inte ;-) I allafall, jag och 3-åringen var ute på en liten promenad igår, längs banvallen som går alldeles utanför vår gata. Då stötte vi på nyponbuskar, med alldeles klarröda nypon som hängde där och frestade. Det gick helt enkelt inte att låta bli att plocka med sig en vante full. Jag har varit sugen på att göra något med nypon sedan jag läste om Mimmis nypon- och pumpamarmelad tidigare i höst. Men nyponen som fanns i min trädgård ser ordentligt sunkiga ut, inte alls så röda och fina som de vi plockade nu. Jag var väl i och för sig förberedd på att de skulle vara småruttna, de har ju ändå hängt därute rätt länge, men de visade sig faktiskt vara riktigt fräscha och väldoftande. Så jag rensade ur kärnorna (herregud, vilket pillgöra...), kokade dem med bara lite vatten några minuter, passerade dem genom en sil, och kokade den passerade massan med lika mycket socker (vi snackar en deciliter här...) i några minuter till. Min avsikt var att göra en nypongelé, utan att egentligen ha en aning om den skulle stelna eller inte. Det visade sig att det gjorde den inte, utan resultatet blev istället en seg men kraftigt nyponsmakande kompott, eller något. Supergott! Sött förstås, men det är ju gelé också. Den visade sig dessutom smaka helt förträffligt gott i kombination med timjanen i kycklingen! Det kan kanske vara ett uppslag till framtida kompott-kok. Chutney kanske?
Men håll med om att det är fräckt att kunna gå ut i 8 minusgrader i januari, och plocka mat ute i naturen!
Imorgon är det jobb och dagis. Var hälsad vardag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tänk att nu var det din tur. Mycket pill och plock men ändå är det värt det.
Underbar färg, smaken och konsistens känns genom skärmen.
Intressant. Inte helt fel att hitta ätliga saker i naturen vid den här årstiden.
Hur vet man om nypon är ätliga eller inte? Har en vildros i trädgården som ger något som liknar spetsiga nypon. Tror du man kan göra något på dem?
Kramis
Mimmi: Ja, verkligen pilligt! Man får göra små satser åt gången..
Kaffemoster: Det har jag också funderat på, men jag tror faktiskt inte att det finns några oätliga nypon. De lär ju inte vara giftiga i allafall, så smakar de ok så är det nog bara att käka på!
Skicka en kommentar