Julen kom och gick

Så var julen slut. Jag var lite stressad där, före jul. Mycket av stressen berodde på jobbet, men en del hann ordna upp sig före julledigheten. Ofta när jag är sådär tokstressad över en massa saker samtidigt, så är det en sak som stressar mer än allt annat, och när den saken är uppklarad så känns genast allt annat också genomförbart. Därför slutade jag att vara stressad över att inte ha fått upp några gardiner i vardagsrummet, när jag fick ordning på ett jobbprojekt.

Vardagsrummet har genomgått en fantastisk förvandling, från förvaringsrum för de sista ouppackade flyttkartongerna, till ett jättehärligt finrum med soff- och TV-hörna, matsalsmöblemang och julgran. Gardinerna är upphängda, det sitter tavlor på väggarna och vi har köpt och hängt upp en ny fin lampa. De gamla slitna tapeterna är så fantastiskt fina att jag inte vill tapetsera om längre. Skavankerna döljs till stor del av gardiner, möbler och julgran. Jag ska ta lite bilder en dag och lägga upp här.

Nu ska jag gå och laga pizza på lite julmatsrester - cheddarost och rökt fårfiol!

Julefrid?

Ojojoj. Nu är det snart jul. Jag är tokstressad, och lite lätt irriterad på mig själv för det. Man ska ju inte stressa inför jul, man ska ju istället inse att man har lite för höga krav på sig själv, och minska på de kraven... Vi ska fira jul hemma hos oss, tillsammans med mina föräldrar och syskon, och makens föräldrar. En himla bra idé, tyckte vi när vi flyttade in i huset i oktober. Nu, när vi fortfarande har ett gäng ouppackade lådor i vardagsrummet, och inte fått tag i den stora soffan vi hade tänkt sitta i, så känns det lite sådär. Fastän vi vet att ingen i våra familjer kommer att bry sig ett skvatt om att det inte ser ut så som jag hade tänkt att det skulle göra. Kvällarna just nu går åt till att hänga upp gardiner, det gör faktiskt en väldig skillnad på hemtrevligheten. Dessutom ser det mera inflyttat ut, när man ser huset utifrån. Men tänk vad det hade gått fortare om båda längderna i samma förpackning av IKEAs "färdigsydda" gardiner var lika långa.. Eller om lagersaldot som de anger på sin hemsida hade något som helst samband med verkligheten..?

Sedan har vi maten, men den har jag rätt bra koll på. En hel del är delegerat till gästerna, och dessutom har jag strukit en del saker som skulle vara kul att laga, men som jag helt enkelt inte hinner. Det kommer fler jular. Och chokladtryfflar kan man ju faktiskt göra i mellandagarna också, eller hur?

Några julklappar har jag också kvar att köpa, och så hade vi ju tänkt att få in en julgran förstås. Och julstäda. Och jobba heltid. Vissa veckor hade jag hellre velat vara hemmafru. Eller ha en.

Lammet har tystnat...

Jag har ett helt lamm i frysen. Eller ok, styckat då, alltså. Ett stort lamm är det, urbenade lårstekar på 3 kg vardera! Och entrecote, ytterfiléer, innerfiléer, bog i skivor, och drygt 9 kg färs. En snäll vit bagge var det, enligt min kollega som har fött upp det. Så nu lär det vankas lammrecept framöver! Ikväll har vi ätit wraps med lammfärs kryddad med vitlök kanel, spiskummin och citron, och finhackad rödlök, tomater och creme fraiche. Sååå gott, och barnen åt jättebra. (De gör det när de får linda in maten i bröd. Lite märkligt, men bra.)

Mindre kul är det att jag har ont i halsen och känner mig tung i huvudet. Bondens marknad får nog vänta till nästa säsong, jag kan behöva en lugn förmiddag när helgen i övrigt är överbokad...

Blandade julmatsfunderingar...

Köttbullar... tänker jag på ibland. Det är bara en av de grejer som jag skulle vilja fixa till julbordet, utan att riktigt veta när det ska hinnas med... Men det löser sig, liksom sillinläggningarna och julgodisarna. Jag har messmör i kylen, köpte det för att laga Mimmis renskavspanna. (Inte förrän maten var uppäten såg jag att det egentligen stod mesost i receptet. Hoppsan. Gott blev det i allafall.) Messmör kan man ha i chokladtryfflar, har jag läst, så det ska jag testa i år. Måste köpa choklad. Massa choklad. Funderar på att blanda till en pepparkaksdeg ikväll, så får den ligga i kylen tills vi hinner baka. Kanske någon kväll i veckan? Helgen är redan tokfullbokad, så då blir det svårt. Jag ska försöka klämma in ett besök på Bondens egen marknad i Malmö på lördag. Bäst att ta med stora ryggsäcken, misstänker jag. Kanske kan man hitta godsaker som håller sig till julbordet?

Och jag har gjort ett receptregister! Kolla till höger!

A(nother) lasagna to die for

Krusmynta gör en grym lasagne (därav rubriken). Nu är hon av den lite mer mystiska sorten, och förbryllar sina gäster med hemliga ingredienser ;-). Själv är jag som en öppen bok, och det här är min väg till fredagsharmoni. Nycklarna till lasagne-framgång är - enligt mig - bacon, vin, lång koktid och god ost. Såhär gick det till ikväll:


Annicas lasagne
4-6 port

köttfärssåsen:
2 gula lökar
1 solo-vitlök, eller ett par klyftor vanlig vitlök
en rejäl skvätt olivolja
1 pkt bacon
600 g nötfärs
5 dl rödvin (jag använde Prego Rosso, billig italienare på tetra, helt OK i maten, men inget att ha i glaset, trust me...)
2 msk kalvfond
1/2 dl balsamvinäger (eller rättare sagt, den färgade vitvinsvinäger som Zeta mfl märkligt nog får kalla balsamvinäger..)
1 tetra passerade tomater
1 msk torkad oregano
salt och svartpeppar

bechamelsåsen:
25 g smör
2 msk vetemjöl
6 dl mjölk
salt, vitpeppar, och pyttelite riven/mald muskot

till montering:
lasagneplattor, kanske 10 st (jag hade gröna, spenatfärgade plattor, men det gjorde nog ingen skillnad på smaken)
2 påsar riven Allerum Präst

Börja med köttfärssåsen. Hacka lök och vitlök, låt mjukna i olivoljan. Tillsätt bacon klippt i småbitar, och färsen. Finfördela färsen och stek blandningen tills all färs är genomstekt. Tillsätt därefter vinet, och låt koka på medelhög värme utan lock tills den mesta vätskan har kokat bort. Det tar en stund, men det är bara bra. Tillsätt sedan kalvfond, balsamvinäger och passerade tomater, och låt koka tills såsen har lagom tjock, inte för såsig, konsistens. Krydda med oregano, och salta och peppra.

Dags för bechamelsåsen, inget märkligt här - Smält smöret, häll på mjölet, blanda runt med en visp, och tillsätt mjölken, lite i taget och vispa ut klumparna. När all mjölken är i, koka 3 minuter på svag värme under ganska konstant omrörning i botten, och smaka sedan av med salt, peppar och muskot.

Dags att bygga lasagne. Börja med ett tunt lager köttfärssås, sedan plattor, köttfärssås och bechamelsås, så långt det räcker. Någonstans i mitten häller jag på den ena påsen ost. Avsluta med köttfärssås, bechamelsås, och sist den andra påsen ost. Grädda sedan i den temperatur och tid som lasagneplatt-förpackningen anger, i mitt fall blev det 20 minuter i 200 grader. Ät och njut! Sallad är gott till, förresten.

Soppa för en snorig dag

Idag har jag gjort någon form av försök att jobba hemma. Det kändes inte kul att åka till jobbet, toksnorig som jag är. Ganska snart insåg jag att det inte skulle funka så bra att jobba hemma heller, snorigheten visade sig ha en drastiskt nedsättande effekt på min förmåga till logiskt tänkande.

Laga mat orkade jag däremot! Dagens recept är alltså en len och krämig soppa, perfekt anpassad till en förkyld "hemarbetande" mamma. Själva soppan är väldigt mild och god, och piffet på toppen blir pricken över i:et. De rökta musslorna råkade jag ha hemma, och passade fantastiskt bra till, annars skulle kallrökt lax i strimlor också vara toppen.

Gräddig fänkålssoppa med parmesan och rökta musslor
2 port

1 stånd fänkål
1 gul lök
1 hel solovitlök, eller ett par klyftor vanlig
1/2 msk smör
1/2 msk olivolja
3 dl vatten
1/2 hönsbuljongtärning
1 lagerblad
1-2 dl vispgrädde
salt och vitpeppar
1 dl riven parmesanost
1 burk rökta musslor (jag använde Abbas)

Ansa fänkålen, skär bort rotstocken, och skär i mindre bitar. Spara eventuell "dillvippa" till garnering. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs alltihop i smör och olivolja en stund, tills bitarna blir mjuka utan att ta för mycket färg. Tillsätt sedan vatten, buljongtärning och lagerblad, och låt koka under lock i 20 minuter. Stavmixa, och tillsätt grädde. Låt koka upp igen, och smaka av med salt och peppar. Häll upp i skålar, och tillsätt en driva parmesan, de rökta musslorna, och piffa med en fänkålsvippa. Klart!


(Om skålen är djup får man vara snabb med kameran, innan musslorna dyker!)

Inspirationssvacka

Hoppsan, tappade blogginspiration ett par dagar. Riktigt tillbaka är den inte än. Jag funderar på gardiner, men en symaskin skulle göra det lättare att förverkliga tankarna. Eller så beställer man uppsydda gardiner från IKEA. Lite väl dyrt om man skulle göra det till alla fönster dock. Så det gäller att prioritera. Vårt sovrum borde prioriteras vad gäller gardiner, men det vore ju bra att matcha med den färg som väggarna kommer att få. Är lite inne på olivgrönt där nu, med lite guldtouch på något sätt. Kanske. Men gardiner vore bra, det är typ full insyn från vägen. Persienn ska upp på ena fönstret, men vi har balkongdörrar också, med glas hela vägen ner.

På matfronten intet nytt, men det börjar bli dags att planera julbak. Jo, förresten, jag har köpt jättefina, ljuvligt doftande kvitten på Willys, och tänker laga membrillo till helgen!

Lite asien-inspirerat

Det här är ett superbra sätt att använda den billiga fläskkarrén på, väl värt att prova om man hittills har tyckt att det är en tråkig och flottig styckningsdel som man bara får sitta och skära bort fett från. Först kokar jag köttet, sedan strimlar jag det och steker upp igen. Kryddningen kan man förstås variera, men sojan och honungen gör att det blir jättegott och ser väldigt aptitligt ut. Idag tillsatte jag även vitlök, ingefära och en liten ledsen squash som jag hade kvar från förra veckans Mossagårds-leverans.


Sojastekt fläskkarré
3-4 port

500 g fläskkarré (hel bit)
rapsolja till stekning
(1 liten squash)
1 vitlöksklyfta
2 msk valfri soja (idag använde jag ljus japansk)
1 tsk honung
en rejäl gubbatumme färsk ingefära
salt och vitpeppar

Lägg köttbiten i kallt vatten. Låt koka upp och skumma ordentligt. Koka i 30 minuter, och låt sedan rinna av. Skiva köttet tunt, och dela skivorna i mindre bitar. Stek köttet (och tunt skivad squash) på ganska hög värme, när det börjar brynas tillsätt hackad vitlök, soja och honung. Riv ingefäran (med skal och allt) på fina sidan av rivjärnet, och krama ur saften över köttet. Stek vidare några minuter tills det blir snygg stekyta och vätskan har kokat in.


Här har jag serverat med juice- och vinägerbräserade kålrotstärningar, gott, men receptet behöver finslipas innan det hamnar på bloggen. Den vita klicken ovanpå är riven rättika blandad med creme fraiche - ett supergott och friskt tillbehör som passar jättebra till köttet. Inspirationen till den fick jag i det här receptet hos Mimmi.

Novembergrått

Häpp, så var den snön borta. Såklart, vi bor ju i Skåne, flera dagar i rad med snö är ovanligt. Tur att det är advent snart. På jobbet verkar alla bli stressade över att det snart är jul. Jag är också stressad, men jag blir lite irriterad på att man liksom inte får lov att vara glad för att julen närmar sig. Bara stänga av alla jobb-måsten en stund, och diskutera bästa pepparkaksreceptet. Men det är svårt. Det är mycket nu. Galet mycket på jobbet, och mycket hemma. Vi kommer att fira jul här i huset, och det vore ju trevligt att ha någorlunda ordning och reda då. Det är en hel massa smådetaljer som behöver fixas till, och dagarna bara rinner ju iväg. Dessutom vore det bra att veta hur pass omfattande åtgärder den där takläckan över sovrummet egentligen kommer att kräva. Det får vi nog svar på imorgon. Om hela taket ska läggas om, så lär övriga inredningsprojekt få ligga på is en tid. Som sagt, mycket att tänka på, och mycket att göra. Men jag tänker njuta av julen i allafall. Så det så.

Redo för december

Fotografera i mörker var visst inte den här kamerans starka sida, men bortsett från fotokvaliteten - visst är huset julfint?!

Vinter!

Vi har vinter! Det är ju inte många centimeter snö, men den har legat kvar hela helgen, och det är fortfarande minusgrader. Jag har haft en jättemysig helg, först tjejmiddag hos Krusmynta i fredags kväll, sov över hos henne och fick sovmorgon - typ det lyxigaste jag vet eftersom det aldrig händer annars. Sedan myshelg hemma med möbelvaruhus (vi har nog bestämt oss för soffklädsel nu, men 8 veckors leveranstid gör tydligen att man inte kan få hem soffan innan jul - märkligt ;-) och lite växtshopping. Jag köpte bl a två stora ljungplantor som nu står i stora fasta krukor liksom på pelare framför stora entrén. Bilder kommer, framför allt eftersom vi också har satt upp ljusslingor - det är hur fint som helst! Och snö!

Omelett-matematik

Jag och 5-åringen lagade omelett ikväll, han har en liten barnkokbok och ville att vi skulle laga något ur den. Omeletten var det enda som vi hade alla ingredienser till, så det fick det bli. Receptet löd:

2 ägg
1 tsk vatten
lite salt

En omelett på 2 ägg skulle ju bli lite för lite för en vuxen och två barn, det insåg ju 5-åringen. Alltså kom vi överens om att dubbla receptetet. 5-åringen är en hejare på att räkna, och transformerade snabbt receptet till:

4 ägg
2 tsk vatten
mycket salt

Logiskt, eller hur ;-)?

Vardagsrummet

Vardagsrummet är stort, och behöver tapetseras om. Det är lite synd, för tapeterna som sitter uppe är väldigt fina. Tyvärr finns det en hel del fläckar och spår av en gammal fuktskada i ett hörn. Undrar om det går att få tag på några liknande?



Idag innehåller rummet vårt gamla köksbord med ett hockeyspel på, en golvlampa som belyser hockeyspelet, några halvuppackade flyttkartonger, samt vårt piano. I en förhoppningsvis inte allt för avlägsen framtid kommer det att möbleras med en ihopmodulerad hörnsoffa (kanske Dialog från Em-möbler), ett snyggt soffbord, TV, vårt matsalsbord med två klaffar ilagda, 10-12 stolar som jag ämnar fynda på loppis/Erikshjälpen/Myrorna, någon form av vitrinskåp, lägre skänk/"finköpmansdisk", kanske ett hörnskåp, och snygg belysning på lämpliga ställen. Och pianot förstås. Märk att i denna uppräkning är det bara bordet och pianot som finns i vår ägo idag. Snälla tomten...?

Steken som blev en chili

Efter flytten har vi nära till en Citygross-butik. Det känns uppfriskande för mig, som inte riktigt gillar de stora kedjornas dominans av egna varumärken. De tar död på konkurrensen, och invaggar en i en falsk tro på att det är kunden som tjänar på konceptet. Nu är väl inte Citygross helt fritt från EVM heller, men de är inte i närheten av Ica och Coop. Dessutom har de ett jättebra utbud av kött, massor av svenskt och olika styckningsdelar, styckat i butiken. Mindre bra är att de säljer Arlas mjölkprodukter, fastän vi befinner oss i Skåne. Jag försöker konsumera hyfsat miljövänligt, så jag köper hellre mjölk som inte har åkt över halva landet. De säljer Skånemejeriers ekologiska mjölk, så den köper jag. En riktigt glad överraskning är att de säljer Mutti-tomater. Det gör att jag äntligen kan känna mig som en riktig matbloggare, alla riktiga matbloggare använder nämligen Mutti-tomater ;-)! Och, what can I say, de är bra.

Idag hade jag tänkt laga en klassisk söndagsstek, men hittade inte riktigt inspirationen. Istället gick jag och tänkte på chili - och dagens middag blev en lyckad kompromiss. Ancho-chilin ger tydlig karaktär åt såsen, och kvaliteten på tomaterna gör att ingredienslistan kan hållas kort utan att smakintensiteten försämras. Barnen var hungriga och åt som små hästar (ponnyer?), då blir mamman extra glad!


Chilistek
6 portioner

1,2 kg fransyska av nöt
salt och svartpeppar
smör till stekning
1,5 gul lök
3 vitlöksklyftor
1 burk hela Mutti-tomater
1 msk mörk oxfond
1 torkad ancho
1 burk kidneybönor

Salta och peppra steken. Bryn den runtom i smör i en stekgryta. Skala och klyfta löken, och lägg i grytan, tillsammans med skalade vitlöksklyftor, tomater, oxfond och ancho, riven i mindre bitar. Låt koka på svag värme under lock i 2-2,5 timme, vänd köttet ett par gånger under koktiden. Tag sedan upp köttet och mixa såsen, enklast med stavmixer direkt i grytan. Låt köttet vila en stund medan såsen får koka ihop på medelstark värme utan lock i ca 20 minuter, för att koncentrera smakerna något. Skölj kidneybönorna, och tillsätt dem mot slutet så att de också blir varma. Skiva köttet och lägg ner i såsen. Servera med rött råris och en klick gräddfil.

Chokladkalender från Valrhona

Den här skulle inte jag tacka nej till. Skulle faktiskt kunna tänka mig att köpa den själv. Faktiskt ingen dum idé alls när jag tänker efter...


Bilden är lånad från Chokladshopen.

Lördagsfisk

Idag har jag lagat fisk som föll barnen i smaken. 5-åringen hjälpte till när jag lagade mat, och han tycker att det är kul när mamma är lite crazy - som idag, när det doftade kokoskakor från stekpannan när jag stekte fisk (det gjorde det verkligen!). Själv rev han morötter, med bravur. Jag gjorde också en quinoarätt med mild currykryddning, som även fick en frisk smak av citron. Dressingen gör den så saftig att ingen sås behövs.


Kokosfisk
4 port

4 portionsbitar av vit fiskfilé, jag använde pangasius
salt och vitpeppar
1 dl vetemjöl
1 ägg
2,5 dl kokosflingor
rapsolja att steka i

Salta och peppra fisken. Dubbelpanera den i vetemjöl, ägg och kokosflingor. (Den som har tips på hur man undgår att få kvadrupelpanerade fingrar i den här processen är välkommen att höra av sig.) Stek fisken i rapsolja på medelstark värme.

Curryquinoa
2 port

1/2 gul lök
2 msk rapsolja
1 tsk curry
2 dl vatten
1/2 hönsbuljongtärning
1 dl vit quinoa
saften av 1/2 citron
2 msk kallpressad rapsolja

Skala och finhacka löken. Fräs den på svag värme tillsammans med curryn i rapsolja i några minuter. Tillsätt vatten och buljongtärning och låt koka upp. Skölj quinoan i ljummet vatten, och tillsätt den när vattnet kokar. Låt koka på svag värme med lock i 15 minuter. Stäng sedan av plattan och ta av locket, men låt kastrullen stå kvar en stund medan resterande vätska absorberas av quinoan eller dunstar av, det är nog lite av varje.. Blanda sedan ner citronsaft och kallpressad rapsolja, och servera med lite pumpafrön att strö över om du vill.


Innan vi lämnade vårt gamla hus, så tog vi förstås med oss de grönsaker som fanns kvar i grönsakslanden och växthuset. Dagens morötter var de sista ur den här högen.

Annica i hatt

Hey, skulle inte jag lägga upp lite balbilder från promoveringen? Jo, just precis. Såhär alltså:

Hatten på huvudet och diplomet i hand!


Bal på slottet! Raringen till höger är söte maken, förstås.

Sovrummet

Hittade inte kameran igår, men ni måste ju få se lite före-bilder på sovrummet. Att sängen är obäddad ser vi inte, OK?




Just nu har jag ingen aning om vad det ska bli för färg eller tapet, men vad det än blir så blir det bättre, eller hur? Säng och sängbord blir nog vitmålade i allafall, och jag är rätt sugen på den här byrån.


Bilden är lånad på ILVAs hemsida.

Inflyttad och uppkopplad

Tjoho, I'm back! Bredband is in da house! Nu är vi inflyttade, och det känns riktigt bra. Jag hade tänkt att första inredningsprojektet skulle bli vårt sovrum. Där är väggarna klädda med vävtapet som är övermålad med en röd-orange nyans. Mitt i funderingar på färgval och eventuell fondtapet, riva tapet eller testa Easy Cover, så börjar det droppa från taket, just i sovrummet... Det blir alltså att börja med att ta reda på varifrån vattnet kommer, och förhoppningsvis går det att fixa till utan att lägga om hela taket... Inte riktigt säsong för det. Inte riktigt vad vi har lust att lägga renoveringspengar på heller.

Dagens inköp: torktumlare. Den var efterlängtad.

Hej på en stund!

Det här är förmodligen det sista inlägg jag skriver i detta huset. I natt blir sista natten vi sover här, och imorgon sista frukosten. Det kommer att ta ett par dagar till innan vi har bredbandet inkopplat i nya huset, men till dess kanske jag har några smaskiga bilder på märkliga väggfärger och en svårinredd hall som står inför förändringar!

Flytt pågår

Tjohej, vad vi flyttar. Vackert väder och gott om flytthjälp igår, regn idag när vi tog de sista rundorna med släpet. Men nu finns nästan allt i nya huset, förutom fyra madrasser och datorn, som är vårt enda nöje. Mat äter vi på en filt på köksgolvet. Barnen ska gå på dagis måndag och tisdag också, sedan flyttar vi även på oss själva. Sedan ska bara allt packas upp då...

Kul läsning

Min man säger ibland till mig att jag borde skriva en kokbok. "Lägg av" säger jag då, och tänker att det kan jag ju inte, det är ju så många andra som gör eller skulle göra det mycket bättre. Men vissa dagar tänker jag att det där att låta bli på grund av att andra gör det bättre, det är ju en ganska tafflig ursäkt egentligen. Camilla Läckberg skriver ju deckare, t ex. (Och kokbok också...). Det här är fantastiskt roligt. Hoppas att Denise Rudberg står på tur.

Jätteglad!

Vet ni vad? Huset är sålt! (Peppar peppar, vill man liksom tillägga, med tanke på våra tidigare erfarenheter, man tror inte riktigt det är sant förrän man ser pengarna på kontot, typ.) Men visst andas vi ut en hel del nu, även om det är hög tid att andas in igen, eftersom vi har en del kvar att packa innan flyttlasset går till helgen. Sedan ska det flyttstädas helgen därefter, och lämnas över till nya ägaren den 3 november. Puh!

Hetsäta?

Saker som jag hade tänkt skulle ätas upp innan vi flyttar:

- 2 pkt bacon
- 1 förp fryst kycklinglever
- 1 förp änglamark varmkorv
- 1 påse med någon slags spanska knubbiga korvar
- lite frysta ärtor
- 4 frysta majskolvar
- 1 förp findus kikärts-och-bladspenatsblandning typ
- 1 påse märklig styckningsdel av lamm, tror att det är slag, men det är liksom strimlat och det finns benbitar i
- ca 10 lunchportioner av olika slags rester
- 1 påse grönkål
- ca 1 kg mamma scans köttbullar
- en påse pizzabullar, kanske 8 st
- oliver, inte så många kvar, men de ligger i en jättestor glasburk som är opraktisk att flytta
- 1/2 spetsrödkålhuvud
- 1/2 vitkålshuvud
- rätt mycket morötter i trädgårdslandet
- ganska många, men små, rödbetor i trädgårdslandet
- broccoli, till ca två måltider, också det i trädgårdslandet
- förmodligen ett par chilifrukter och tomater i växthuset (har inte varit där på mer än en vecka)
- gurkor finns det också kvar i växthuset, men jag tror inte de smakar något vidare
- physalis också förresten, om de har hunnit mogna vill säga, annars har jag en massa gröna... undrar om de mognar om man tar in dem?

Flyttlasset går på lördag... eventuellt hinner vi inte äta upp riktigt allt ;-). Idag har jag tagit slut på krusbärssylt, makaroner och haricots verts. Eh, nä, inte till samma måltid...

Just ja, frystömningen!

Oj, nu går flyttlasset om en vecka! Frystömningen blir inte helt synkad, måste jag säga, framför allt har vi en massa lunchlådor som definitivt inte kommer att gå åt i veckan. Men jag kommer nog inte att behöva handla mer mat, annat än kanske lite mjölk, innan vi flyttar.

Idag använde jag upp det sista i en förpackning lasagneplattor, och även några cannelonirör som låg och skramlade i ett paket, fick åka med in i ugnen. Jag gjorde en köttfärssås på 200 g fläskfärs och 400 g nötfärs (sista färsen i frysen!), hackad salami, en vinskvätt (sista i frysen!), en chili från växthuset, 1/2 gul lök (sista!), 2 vitlöksklyftor, en burk tomater (sista!), några msk tomatpuré (burken slut!), lagerblad, salt och peppar. En hel del riven ost i och på, och sedan 40 min i 200 grader, under aluminiumfolie. Inte dumt alls!

Jag fortsätter att laga vad jag kan åstadkomma under veckan, och misstänker att kombinationerna kan bli allt märkligare ju närmare lördagen vi kommer... Vi kommer att bo kvar här till nästa tisdag, väldigt spartanskt med madrasser på golvet och hämtpizza, eftersom barnens sista dag på dagis är då. Men sedan börjar jag om på nytt, i nytt hus och nytt kök. Härligt!

Måste kräkas ur mig hela hushistorien

Jag är glad idag, egentligen. Men det ligger en del bitterhet och skaver. Så idag tänker jag använda min spillra av cyberspace till att ösa galla över människor och onödigheter som har påverkat våra möjligheter att få vårt hus sålt. Hoppas det är ok. Jag behöver få ur mig det.

Vi tar det från början. Vi köper ett hus. Så fort vi vet att vi har vunnit budgivningen läggs vårt eget hus ut till försäljning. Det här är i v. 34, mitt i augusti. Stora visningen är den 31 augusti, därefter någon visning till veckan därpå. Intresset är stort, totalt är ett 20-tal spekulanter ute och tittar. Ganska snart drar en budgivning igång, först med fyra deltagare, en hoppar av tidigt, men övriga tre fortsätter, och det slutgiltiga budet ligger högre än vi hade vågat hoppas.

Det vinnande budet läggs lördagen den 6 september, av herr och fru X. Vi känner dem lite grann eftersom de har en fyraårig dotter på samma förskola som vi, dessutom ska de ha ny bebis i oktober. Vi är glada, och väljer att inte lyssna på den lilla gnagande känslan av att fru X är en sådan där som pratar lent och förstående men är en mästare på att hitta kryphål genom regelverk som gynnar henne själv och ingen annan. Sådant märker man när man är medlemmar i samma föräldrakooperativ, nämligen. I allafall, herr och fru X är jätteglada, och lillflickan X också, pratar om var de ska ha julgranarna, och hur mysigt det ska bli att kunna ta emot släkten och fira jul i huset.

Onsdagen den 11 september skriver vi kontrakt, det sker inte förrän efter några dagar pga att vi har svårt att hitta en tid då båda parter kan. Vi får klart för oss att köparen har rätt att dra sig ur köpet inom fyra dagar efter besiktningen, känns ju lite osäkert förstås, men vi känner ju inte till några stora brister med huset så det ska säkert gå bra.

Det är tydligen svårt att få tag på besiktningsman, så det blir besiktning först fredagen den 19 september kl 13. Vid besiktningen är maken och herr och fru X närvarande, dessutom mäklaren en stund i början. Jag är på jobbet, och när jag ringer och är på väg hem vid 17-tiden, så håller de fortfarande på. Vid 18.30 är de klara, då har de gått igenom hela huset, och herr och fru X har ställt en massa frågor - givetvis. Besiktningsmannen har anmärkningar på några områden, det första är krypgrunden i köket (finns bara krypgrund där, inte under resten av huset). "Oj oj, här har det väl varit en del fukt" säger han. "Nej, inte alls" svarar maken sanningsenligt. "Jo, det måste det" säger besiktningsmannen. "Här finns det svamp."

Fru X är livrädd för svamp. Hon har tusen frågor om svamp, har sett vad svampskador kan leda till, och vill absolut inte råka ut för något liknande. Besiktningsmannen säger att här rör det sig förmodligen om källarsvamp, och den kan man sanera genom Boracol-behandling (tror att det heter så), samt att man klär in utrymmet med plast (vet inte riktigt hur) och installerar en trygghetsvakt.

Övriga grejer som besiktningsmannen hittar är fukt i en kakelklädd vägg i duschen, som beror på en rörgenomföring från varmvattenberedaren på andra sidan väggen. Den är korrekt genomförd, men det blir nästan alltid fukt på sådana ställen säger han. Om man i fortsättningen inte häller mer vatten på rörgenomföringen, dvs installerar en duschkabin eller på annat sätt hindrar vatten från att komma dit, så sprids inte fukten, och ingen större skada är skedd. Besiktningsmannen anmärker också på att en gammal syllbräda är torr och murken. Det finns inga indikationer på fukt här, förmodligen har brädan inte heller någon bärande funktion eftersom den tillhör det gamla korsvirket på huset. (Väggen är återuppbyggd efter en brand för några decennier sedan.) På ett ställe vid husgrunden rekommenderar besiktningsmannen att man gräver ur ett par decimeter och fyller i med grus, för dräneringens skull. Men det finns inga fuktskador i nuläget.

Sammantaget anser besiktningsmannen inte att huset har några anmärkningsvärda skador, särskilt med tanke på dess ålder, och att han inte hittar någon anledning till att avråda herr och fru X från köp.

När de äntligen är klara känner vi oss ganska trötta, men tänker att det här ska väl gå bra ändå. Det som gnager lite är förstås det där med svamp i källaren, det låter ju inte så kul. Vi är ändå ganska lugna, eftersom vi är försäkrade mot äkta hussvamp, som är den värsta formen. Skulle det vara det, så står ju vårt försäkringsbolag för kostnaderna. Vi tänker att det finns ju en möjlighet att herr och fru X vill diskutera priset igen, med tanke på eventuell svampsanering. De har fyra dagar på sig att tänka, sedan ska de betala handpenning.

På måndagsmorgonen den 22 september ringer mäklaren. Herr och fru X har dragit sig ur köpet. Vi fattar ingenting, inte mäklaren heller. Tydligen hade herr och fru X suttit och ringt runt till byggkunniga bekanta och hört sig för om priser på det som behövde åtgärdas, och ansett att det blev för mycket. Dessutom ska ju bebisen komma snart och de vill inte bo i en byggarbetsplats. Vi fattar fortfarande ingenting, vadå byggarbetsplats? Vi förstår att fru X förmodligen blev väldigt skrämd av det där med svampen, men vi förstår inte att de inte ville diskutera kostnader etc med oss först. Men visst, de har ju rätt att dra sig ur, enligt kontraktet.

Dock blir vi ännu mer förvirrade när vi får höra den version som fru X har dragit för en kompis till oss (och förmodligen väldigt många fler, det här är en liten by, och fru X har ett jobb där hon träffar många människor och hon gillar att prata). De kunde inte köpa vårt hus eftersom "hela köket skulle ju svampsaneras, badrummet rivas ut och bytas, syllbrädorna bytas, och dessutom behövde hela huset dräneras om, totalt till en kostnad på 5-600000, och det blev ju alldeles för mycket och vi ville ju kunna flytta in direkt". Dessutom träffade maken herr och fru X vid ett tillfälle på förskolan och fick ungefär samma version dragen för sig, varpå han förklarade hur besiktningsmannen faktiskt hade sagt, att svampen förmodligen är lätt att sanera, i badrummet räcker det att sätta upp en duschvägg, och dräneringen var på ett ställe, det fixar man på en halv dag. Huset ÄR i högsta grad inflyttningsbart, de har ju stressat ihop ett worst case-scenario som ligger långt ifrån verkligheten, detta dessutom innan de ens fått tillgång till besiktningsprotokollet. Och varför inte testa med att kräva att vi skulle stå för alla åtgärder, innan man hoppar av helt?

Nu är vi rätt nere under isen. Nyss hade vi ett jätteattraktivt säljobjekt med en massa intresserade, jättegulligt korsvirkeshus, charmigt och med stor trädgård. Nu står vi med ett svampskadat hus, ska det överhuvudtaget gå att sälja? Vi googlar på äkta hussvamp, och det är inga vackra scenarior som målas upp. Dessutom har vi redan köpt ett annat hus. Vi kontaktar vårt försäkringsbolag för att ta reda på vad det är för svamp, och vad som ingår i försäkringen. Vi vill ju också kunna tala om för nästa omgång spekulanter vad vi känner till, så att de ska kunna veta vad de lägger bud på. Tisdagen den 30 september kommer försäkringsbolagets representant. Han säger att med 99% sannolikhet så är det här inte äkta hussvamp, utan troligen källarsvamp. Försäkringen täcker bara äkta hussvamp, men å andra sidan så är källarsvampen mycket mer lättsanerad. Han tar prov på mycelet som hänger ner, och skickar för analys. Det ska ta ungefär en vecka att analysera, alltså ska vi ha svar i slutet på veckan därpå.

Mäklaren har under tiden kontaktat de som var med i budgivningen, men en har redan köpt ett annat hus, och den andre är inte intresserad när han får höra om svampen. Huset läggs ut på nätet igen, och intresse finns, men rätt mycket svagare. Finanskrisen dyker upp, väldigt lägligt. Ett par visningstillfällen anordnas, bland annat kommer den dam som hoppade av budgivningen först förut. Hon är fortfarande intresserad, och lägger ett bud.

Vi väntar på provsvar, men veckan efter provtagningen har det fortfarande inte kommit. Mäklaren har nu en spekulant till som är beredd att lägga bud, om vi kan visa att det inte är äkta hussvamp. Varje dag ringer mäklaren och frågar om vi har fått provsvaret, men ytterligare en vecka senare har det inte kommit. Nu börjar det kännas nervöst, damen som la första budet måste ju undra vad som händer även om mäklaren håller henne underrättad. Den andra, som inte vill lägga bud förrän vi kan garantera att det inte är äkta hussvamp, kan ju tappa intresset och hitta något annat hus medan vi bara går och väntar.

Idag, den 17 oktober, får vi provsvaret.

Det är inte svamp. Alls.

Ett bra svar förstås, det bästa vi kunde fått. Men faktum kvarstår - huset kunde ha varit sålt för en månad sedan. Om inte besiktningsmannen hade börjat prata om svamp och skrämt köparna. Ytterligare märkligt är att maken söker information på nätet om den trygghetsvakt som besiktningsmannen rekommenderade att man skulle installera i krypgrunden, han anmäler intresse för att bli kontaktad av säljare i regionen, och vem blir han uppringd av om inte - jodå, besiktningsmannen. Oberoende besiktning? Det känns mycket märkligt.

Imorgon ska mäklaren ringa upp dem som är intresserade och meddela att det inte finns svamp i krypgrunden. Förhoppningsvis kommer någon form av budgivning igång, eller vi hoppas åtminstone att damen som faktiskt redan har lagt bud, håller fast vid det och vill köpa huset. Jag ska inte sticka under stol med att det är tråkigt att priset nu kommer att hamna betydligt lägre än vid förra budgivningen, men det viktigaste för oss just nu är att huset blir sålt. Och de här veckorna när vi har gått i tron att huset var svampskadat, de kunde jag varit utan. De har påverkat såväl humör som arbetskapacitet.

Och kanske kunde huset ha varit sålt, om det inte vore för en besiktningsman som trodde att han skulle kunna sälja en trygghetsvakt men råkade skrämma bort svamprädda köpare.

Slutsats: Jag är glad idag, egentligen. Men det ligger en del bitterhet och skaver.

Rundvandring utan bilder

OK, lite lösa inredningsfunderingar. Huset är stort, 218 kvm plus källare under hela huset. Takhöjden är enorm, typ 3 meter, kanske mer. Från entren ser huset ganska pampigt ut, men jag vill åstadkomma en känsla av hemtrevnad, det får inte bli snobbigt. Lite lantlig stil, fast inte småplottrig. Man ska kunna komma in och känna sig som hemma, även om man är gäst. Men eftersom vi flyttar från 130 kvm så har vi inte på långt när möbler så det räcker, så det blir att fylla ut efterhand i takt med att ekonomin och tiden tillåter det. Tur att det är gratis att fantisera!

Köksväggarna är idag målade i en mörkt grön färg, köksinredningen är vit med guldfärgade knoppar/handtag. Vitvarorna är vita, köksfläkten typ krom. Golvet är i trä, kanske körsbär. Taket är furu med infällda spot-lampor, det finns även bröstpanel i furu på en vägg, men ganska lite totalt. Här tänker vi måla tak och bröstpanel vit, och väggarna i en väldigt mild grön färg, kanske ljust salviagrönt. Köksluckorna är fina, och vitvarorna nya och fräscha, så de behåller vi förstås. Golvet är också helt ok.

Det stora vardagsrummet på bottenvåningen har en väldigt vacker gammaldags tapet, men den har en del fläckar som blir svåra att täcka över. Det har varit en fuktskada i ett hörn, och det syns förstås på tapeten. Förmodligen kommer vi att försöka hitta en snygg tapet med samma känsla, milda färger och yta med lite lyster. Men det blir ganska många kvadratmeter, och jag misstänker att en sådan tapet kan vara dyr, så det återstår att se när det blir av. Golvet är någon slags parkett, helt ok.

På nedervåningen finns också två mindre rum intill varandra, ett av dessa kommer vi nog att ha som gästrum, och det andra som bibliotek, typ. Båda rummen har ljusgråa väggar och behöver inte målas om.

På övervåningen finns fyra sovrum, ett av dessa kommer vi att ha som arbetsrum och hemmakontor. Det rummet är verkligen i behov av uppfräschning, där finns gamla väggfasta hyllor, fläckig tapet, och bucklig heltäckningsmatta... Dock får det nog vänta lite, sovrummen känns mer prioriterade.

Vårt sovrum är idag målat i en mycket märklig mörk-korall-orange-röd kulör. Jag lutar åt en mild gul ton här. 5-åringen paxade det minsta sovrummet första gången vi var där, det är tapetserat i blått och han gillade färgen. Inget att åtgärda alltså. 3-åringen får ett stort rum, som idag är målat i en beige-rosa färg. Vi kommer att måla om där, och frågar man honom så ska det bli blått och orange. Hoppas det är förhandlingsbart ;-).

Det finns ett badrum med dusch på ovanvåningen, inte direkt nyrenoverat, med svagt flammigt mönstrad våtrumstapet och marmorfärgat plasthandfat. Fullt funktionellt dock, även om vi väl lär göra om det på lite längre sikt. Det finns en liten toalett på nedervåningen också, helt nyrenoverad i vitt och mörkgrått.

Sådär, det var en liten rundvandring, källaren (där jag kommer att ha ett eget rum!) och trädgården får jag återkomma till.

Blev just lite kär...

OM det inte vore så att jag inte redan hade en degblandarmaskin som fungerar alldeles utmärkt, och OM jag faktiskt hade sextusen spänn att lägga på en kökspryl som jag ju då alltså egentligen inte behöver... då hade jag förmodligen köpt en KitchenAid. En gul. Sååå fin.

Dubbelhusägare!

Nämen sådär, då har man två hus! Vi fick tillträde idag, och hann med en snabb rundtur med förre ägaren. Det ser lite annorlunda ut omöblerat, och det lär ta ett tag innan vi har fyllt upp och fixat till alla rum som vi vill ha dem. Men det ska bli jättekul! Måste komma ihåg att ta lite före- och efterbilder, kanske får bloggen extraknäcka lite som inredningsblogg också.

När det gäller försäljningen av vårt hus, så är det lite stiltje just nu. Vi väntar på ett provsvar, som högst sannolikt ger det svar vi vill ha, men det är avgörande för att en spekulant ska lägga bud. Och ju fler dagar som går, desto större är förstås chansen att de hittar något annat hus. Men svaret ska komma vilken dag som helst.

Idag är vi i allafall glada eftersom nya huset är vårt på riktigt, och vi kan börja flytta dit grejer. Firat har vi gjort - med falukorv och rödvin! Det är ju i allafall onsdag, filén får vänta till helgen ;-)

Hemma

Sådär, nu är jag tillbaka i Skåne. Promoveringen var en högtidlig historia, men väldigt festligt. Och vad är väl en bal på slottet? Rätt kul, faktiskt! Bilder har jag, men ingen med bara mig i helfigur. Det har nog lillasyster som också var med (hint hint om du läser, syrran ;-)

Förhandstitt...

De här skorna ska jag ha på lördag. Inte världens balflådigaste kanske, men det beror på att jag a) inte kan ha för höga klackar, då blir klänningen för kort; b) jag hittade inte några superflashiga skor under min något stressade shoppingrunda; c) min eländiga hallux valgus-högerfot tillåter inte vad som helst, även om Scholls avlastningsskumgummigrejer har gett mig en hel del sko-hopp tillbaka; samt d) de här skorna var riktigt riktigt sköna, och jag kommer att kunna använda dem hur mycket som helst senare!

(Bilden är lånad från www.marcshoes.de)



Klänningen är den här, fast svart. Ärligt talat, fast det låter väldigt märkligt, så tycker jag att den är snyggare på mig, kjolen hänger snyggare, men det beror väl på att jag inte står och putar ut med ena höften sådär kanske...

(Bilden är lånad från www.steviesgowns.co.uk)

Lägg till sjal, rosa väska, en massa smink, och en lustig hatt, så har ni min kostymering på lördag! (Jodå, jag ska se till att bli fotograferad...)

Bal på lördag!

Idag var det husvisning IGEN! Jag och grabbarna (maken befinner sig utrikes) tog en utflykt till pizzerian (!) under tiden. Mäkta smart att trycka i sig en pizza när man ska trycka sig i en balklänning på lördag, men ok. Det ska nog gå ändå.

Klänningen ska jag hämta imorgon, den är svart med lite broderier upptill, och smala axelband. Supersnygg, nästan så att jag måste modeblogga lite efter helgen. Dagens outfit, liksom ;-). En fin svart sjal har jag, väska får jag låna av en snäll kollega, skor ska jag titta lite efter imorgon eftermiddag, är inte riktigt nöjd med de jag har. Hatten är fixad, och jag hade tänkt gå till frissan och fixa håret, men nu har jag bestämt mig för att fluffa till mina lockar och fästa ihop dem med ett snyggt spänne i nacken. Spännet är ännu inte inköpt, det står också på listan till imorgon. Samt läppenna och allehanda skoskavsförhindrande plåster och inlägg... Maken har det enklare, han behövde bara damma av fracken sedan vårt bröllop för sju år sedan (och gå ner några kilo så att byxorna gick att knäppa). Vi kommer att vara toksnygga!

Ljusning?

Ikväll har en av lördagsspekulanterna varit och tittat igen. Verkar som vi har någon på kroken nu. Skönt. Nästa vecka får vi tillträde till nya huset, och samma dag blir det besök på nya förskolan. Spännande värre, minsann! Jag har fått försiktigt positiva besked om anställning en period till på mitt jobb. Det verkar vända nu, peppar peppar. Äntligen.

Söndagsstek

Idag är det söndag, och vi har haft en lugn och skön dag hemma. Jag har stått i köket och pysslat med min fina Le Creuset-gryta, resultatet blev en grytstek! Receptet hittar man här, jag använde en skinkstek på ett kilo, som totalt fick knappt två timmar i ugnen. Såsen blev fantastiskt god, och är förmodligen ännu bättre imorgon då resterna blir lunchlåda.

För övrigt är jag inte så lite nöjd med att jag har klippt och klistrat in en hel hög med sparade recept från min "spara"-låda. Ordning och reda underlättar, inte minst när man ska flytta om tre veckor!

Lördagskorv

Nu är det dags för mat. Först lördag. Vi höll oss hemifrån under en stor del av dagen pga husvisningen (jodå, det kom tre spekulanter, alla verkade intresserade, vi får väl se imorgon om någon vill återkomma), så väl hemma igen fick det bli snabblagat. LunnaMelle är en lokal specialitet, världsberömd i hela Lund, men går även att få tag på här i typ grannkommunen. Kryddningen är hemlig, men kryddnejlikan går inte att ta fel på. Jag stekte några, och serverade med följande tillbehör:

Kryddig russinbulgur
2 port

1/2 gul lök
1 msk smör
några stänk vardera av malen kanel, kardemumma och ingefära
1/2 dl russin
2 dl vatten
1/3 kycklingbuljongtärning
1 dl grov bulgur

Finhacka löken och fräs mjuk i smöret. Tillsätt kryddorna och russinen efter en stund och låt fräsa med ett par minuter. Häll i vatten och buljongtärning och låt koka upp. Tillsätt bulgur och låt koka på svag värme i 10-12 minuter (man kan lika gärna stänga av plattan och låta kastrullen stå kvar på eftervärmen. Låt eventuellt eftersvälla några minuter. Servera med en citronklyfta.

Enkel men grym tomatsås
4-5 port

1 msk smör
2 msk tomatpure
1 burk hela tomater
2 msk granatäppelsirap
rivet skal av 1/3 citron
salt och svartpeppar

Smält smöret, låt tomatpuren fräsa under omrörning ett par minuter. Tillsätt burktomaterna, mosa sönder dem lite. Låt koka på svag värme utan lock under tiden du fixar resten av maten, minst 10-15 minuter. Stavmixa, tillsätt granatäppelsirap och citronskal, och låt koka en liten stund till. Smaka av med salt och svartpeppar.

Vi åt korv, bulgur, tomatsås och haricots verts. Jag tyckte det var supergott, och försökte sälja bulguren till barnen under namnet "pepparkaksbulgur med russin". Det funkade inte. Konstigt ;-)

Dags igen

Imorgon är det dags för visning. Storstädning ikväll alltså. Borttrollning av alla grejer, så att huset förefaller rymligt. Hoppas verkligen att det kommer många, och att åtminstone någon blir förälskad. Jag har fortfarande inte träffat dem som backade ur köpet (vi bor i samma by, så det lär hända förr eller senare). Jag har lust att säga dem ett och annat, men jag vet ju också att jag är totalt oförmögen att vara otrevlig även när det behövs. Så det är väl lika bra att hoppas på att jag slipper träffa dem, så att jag inte behöver vara irriterad på allt jag inte lyckas säga till dem.

Jag villvillvill att huset ska bli sålt nu. Jag vill ha min inspiration tillbaka.

Kålossalt enkel middag

Jag är kål-freak. Älskar kål i alla former, idag köpte jag ett jättestort ekologiskt vitkålshuvud som kommer att räcka till både det ena och det andra. När jag kom hem och skulle lägga det i kylen såg jag det fina spetsrödkålshuvudet som jag köpte igår. Just ja...

Dagens kåltips: Strimla en klyfta vitkål och det gröna på en purjolök. Låt mjukna på svag till medelstark värme i en klick smör i en stekpanna, tillsammans med ca en tsk brunt senapsfrö. Rör runt då och då, kanske tar det tio minuter. Rör sedan i lite creme fraiche, en knapp dl, bara så det binder ihop utan att bli såsigt. Låt koka några minuter till, medan du steker falukorv. Servera med senap, min favorit är Graveleij-senap.

Borta bra...

Jag har varit tre dagar i Umeå, jobbresa. Så långt norrut har jag aldrig varit förut, märkligt. Det är ju rätt mycket Sverige kvar ovanför också. Lite nervös var jag inför resan, hade inte hunnit förbereda mig ordentligt tyckte jag. Men allt gick bra, och jag blev alldeles tagen över all vänlighet som visades mig. Alla var så himla snälla - forskare, professorer, ladugårdspersonal, taxichaufförer, telefonister.. Vänliga helt enkelt, vänliga så att det liksom kändes.. annorlunda. Fast bra förstås. Är vi inte lika vänliga i Skåne? Eller hade jag bara tur och träffade på genuint trevliga människor?

Ändå är det väldigt skönt att vara hemma, krama på sötpojkarna och sova i sin egen säng. Nu ska jag nog gå och baka lite kakor åt en väldigt snäll kollega som fick dra ett stort lass i min frånvaro. Han gillar kakor, så det ska nog gå hem ;-)

Fredag, och nya tag

Vi har varit lite låga de senaste dagarna, jag och maken. Vi var redan alldeles överbelastade på våra respektive jobb, jag har varit riktigt stressad de senaste veckorna eftersom jag känner att jag inte hinner med. Jag jobbar med tre projekt parallellt, och lyckas inte riktigt hålla förväntat tempo i något av dem, samtidigt som jag inte vet hur min anställningssituation ser ut efter nyår. Sedan är jag ideellt engagerad (OK, ordförande..) i vår föräldrakooperativa förskola, och där är det lite personalproblem, lönesamtal ska hållas, och ny förskollärare ska rekryteras. Släng på en rejäl förkylning på det, och släpp sedan den lilla bomben att de som var så förtjusta i vårt hus inte längre vill köpa det. Lite låg blir man. Innan den där bomben släpptes, så var det skönt att någon stund då och då fundera över färgsättning i nya sovrummet, och hur vi ska använda ytorna i nya källaren. Men inspirationen dog lite. Eller mycket.

Nu har vi i allafall ryckt upp oss en aning, och börjat gilla läget. OK, acceptera läget. Det är trist att vi har förlorat nästan två månader, det är trist att ha husvisning i oktober istället för augusti, det är trist att läget på bostadsmarknaden inte direkt har blivit bättre sedan augusti, och det är trist att stå med dubbla lån i flera månader. Men, bara att gilla läget. Vi har varandra, och världens sötaste gullepojkar. Och visst måste det väl finnas någon som gillar huset, och som accepterar de fel och brister som faktiskt inte är så ovanliga i gamla hus?

Dessutom är jag trött på att depp-blogga om huset. Det här ska ju faktiskt föreställa en matblogg, och nu har vi bara ätit frysta rester i en vecka. Ikväll ryckte vi upp oss en aning och gjorde pizza. Med frysta rester på... Rödvin är gott till pizza. Och mjukt och skönt för den trötta hjärnan.

Trött

Såklart ville nu inte den där andra spekulanten ha huset heller. Strålande. Nämen, då börjar vi väl om då! Ut på nätet imorgon, annons på fredag. Snubbe från försäkringsbolaget kommer på tisdag, visning nästa lördag. Städa...

Blä

Nänä. Det gick väl för lätt då.

Köparna vill inte ha huset längre. Och enligt kontraktet har de all rätt att dra sig ur. De blev skrämda av besiktningen. Vi tyckte att det bara var grejer som gick att åtgärda, som kom fram. Vi kunde tänka oss att komma överens om ett annat pris. Men nähä.

En av spekulanterna som var med i budgivningen är fortfarande intresserad. Eventuellt kommer han imorgon och tittar igen. Hoppas kan man ju.

Soppan

Igår gjorde jag en soppa som blev väldigt god. Just när jag satt där och åt, så tänkte jag att den här skulle jag fotografera och lägga upp på bloggen. Men just när maten är som godast så har man ju allra minst lust att gå och hämta kamera och springa iväg med tallriken till bättre ljus. Tänk om man hade en liten behändig kamera som alltid fanns i köket, som tog bra bilder, och som automatiskt hamnade uppe i datorn utan att man skulle behöva fippla med sladdar och mappar. "Hallå, hört talas om mobilbloggning?" tänker ni. Jo, det har jag. Har inte riktigt fått grepp om det än bara. Och jag tror inte bilderna skulle bli sådär toppen heller. Men man vet aldrig.

Anyway, om jag nu skulle ha bloggat om den där soppan, så skulle jag ha kallat den för "Höstgryta", och talat om att den innehöll nötfärs, potatis, morötter, palsternacka, rotselleri, lök, vitlök, hemodlad chili, gula linser, grönsaksbuljong från Biofood (ekologisk och utan smakförstärkare!), ungerskt paprikapulver, lagerblad, timjan, salt och peppar. Sedan hade jag skrivit att vi åt den med en klick creme fraiche, och att den smakade milt och mustigt på samma gång. Möjligen hade jag också skrivit hur gott det var med öl till.

Och - OJ, nästan viktigast av allt - jag hade skrivit om hur fantastisk min svarta Le Creuset-gryta är! Äntligen är det höst, så man kan ta fram den och laga soppor och grytor, det blir nästan automatiskt hur gott som helst i den!

Mirakelklänning

Idag var det besiktning av vårt hus. Både förväntade grejer och någon oväntad grej dök upp, men köparna verkar fortfarande vara intresserade i allafall. Lång tid tog det, så när de hade åkt hade vi inte energi till något annat än att beställa pizza. Faktum är att pizzerian i vår lilla by gör riktigt bra pizzor, jag undrar faktiskt om något av pizzaställena i vår nya hemkommun är lika bra. Återstår att se.

Och jag var inne i Malmö efter jobbet idag för att titta på balklänning att hyra till promoveringen. Hittade en fantastiskt fin svart kreation som gjorde mig både smal och snygg - inte illa! Egentligen borde jag gå klädd i balklänning hela tiden, för det finns inga andra plagg som sitter så bra på min kropp. Hela långa päronrumpan göms liksom undan i det tjocka tunga tyget, och var midjan som plötsligt dyker upp befinner sig i vanliga fall har jag ingen aning om. Jag ska prova med lite vita accessoarer till, det föreslog tjejen i butiken, och faktiskt kan det nog bli rätt fräckt. Vem hade trott att jag skulle kunna återanvända skorna, väskan och sjalen från mitt bröllop? Eller just det ja, skorna letade jag efter tidigare i år utan att hitta dem, och väskan har jag nog lånat ut till någon. (Vem?) Men kanske sjalen? Annars får det bli snygga svarta grejer. Måste kolla halsband också. Och boka en frisör som kan göra någon slags hårbulle i nacken, som inte sitter ivägen för min matchande svarta doktorshatt!

Päron, popcorn och hockey

Sisådär, idag blev frysen ett fiskblock fattigare! Sedan tänkte jag ge mig på skafferiet också, där finns ju en massa halvanvända påsar av diverse torrfoder. Jag har gjort egen müsli med en massa frön och nötter, rostat i ugnen med honung och rybsoljan som jag köpte på ekorundan förra helgen. Nu står den och svalnar, och sedan ska jag blanda i torkad frukt och hackad mörk choklad. Yum. Fast det förstås, jag blir ju inte direkt av med alla de där påsarna, jag har ju bara hällt ihop dem... Eller så blir müslin så god att den går åt innan flytten. På fruktfatet låg några ledsna päron. Jag har väldigt svårt för att slänga mat, även frukt som fått bruna fläckar, så jag skar bort alla fula delar och pressade resten genom vitlökspressen. Eftersom päronen var väääldigt mogna, så blev det ju alltså rätt såsigt, totalt drygt 2 dl pärongojs. Jag bakade muffins på gojset, bytte bara ut mjölken i ett recept mot pärongojs, och kryddade på lite med vaniljsocker och kardemumma. Det blev över förväntan faktiskt, riktigt goda med fin päronsmak. Och mer skafferitömning förresten, jag "hittade" en påse popcorn, som egentligen legat mitt framför näsan på mig hur länge som helst utan att jag sett den. Jag poppade en gryta till barnen, de blev helt saliga. Jag visste faktiskt inte att de gillade popcorn så mycket! Själv tyckte jag att de var sega och smaklösa, men vi gillar inte alltid samma saker jag och killarna... popcornen serverades till hockey på tv...

I frysen

Nu börjar vi få lite struktur på det här med flyttplaneringen. Det är nämligen inte helt okomplicerat att fundera ut när man ska flytta vad och när man ska börja sova på nya stället och när barnen ska sluta på det ena dagiset och börja på nästa... Vi har gott om flytthjälp under två helger, och alla ska ju sova någonstans, och äta, och man ska hyra släpkärra och ha någorlunda koll på var barnen befinner sig. Och när ska man flytta katterna? Och flyttstäda? Men som sagt, nu har vi nog fått styr på planeringen.

Det innebär ju då också att operation frystömning kan börja på allvar! Inte för att vi har mat hemma för en dryg månad, men det är ju definitivt dags att sätta tänderna i de där hyllvärmarna (i frysen, hello..) som har legat där ett tag. Som två kg lammrevben, t ex. Och slaget från samma lamm (sidan, typ). Den kan man visst göra någon form av lammrulle av. Intressant.

För ett par veckor sedan gjorde jag en gryta korv stroganoff, men av någon anledning så blev det en himla massa sås, som dessutom smakade tråkigt. Inte illa, bara tråkigt, inget sting. Så vi åt upp korven och frös in såsen som blev över. Idag tog jag fram såsen och blandade i dubbelt så mycket korv, men det blev fortfarande väldigt såsigt. Bättre sting dock, eftersom jag hackade i en 'Hot Portugal' från växthuset (visstja, skulle ju vattna där..). Men vi fick typ fem portioner korvgryta över. Frystömningen går lite långsamt just på den punkten.

Äntligen helg

Min man är så söt. Han vet att en tungt jobb-belastad fru med tre parallella projekt som hon knappt hinner med, och ideella projekt med tungt ansvar som hon försöker driva på sin fritid, innerligt uppskattar att mötas av tända ljus, kallt vitt vin och en ljuvligt gräddig senapsfisk när hon kommer hem strax efter sex en fredagskväll. Det där blev en lång mening, det inser frun. Men hon hoppas ändå att ni orkade läsa, och förstår hur söt min man är.

Rödbetssoppa

Idag har jag lagat en fantastiskt god rödbetssoppa. Receptet kommer från Lisa på Taffel, och jag ploppade dessutom i lite frikadeller. Soppan är kryddad med kummin och senapsfrön, smakerna finns där i bakgrunden, men tar aldrig över. Hur gott som helst!

Jag följde alltså ursprungsreceptet till punkt och pricka, förutom då frikadellerna, och att jag tog åtta små rödbetor istället för fyra stora. Frikadellerna gjorde jag av 250 g fläskfärs som jag saltade, pepprade och rullade till ett gäng småbollar. Jag kokade upp en liter vatten med 1,5 kycklingbuljongtärning, la ner bollarna, lät det koka upp igen, och koka tills bollarna flöt upp. Sedan tog jag kastrullen från värmen, och lät frikadellerna ligga i en stund till medan jag fixade med soppan (kanske 5 minuter). När det var dags att tillsätta buljongen till grönsaksfräset (jag använde ju då givetvis buljongen från frikadellkoket) så fiskade jag upp frikadellerna med en hålslev och la åt sidan, hällde buljongen i soppan, och la ner frikadellerna när några minuter återstod av koktiden för att de skulle bli varma igen. Klart!

September

Otålig

Jorå, huset blev sålt, och kvickt gick det! Såå skönt! Nu är jag inte så lite otålig att få flytta in i nya huset. Lite vemodigt är det förstås, särskilt när jag tänker på att jag nästa september inte kommer att ha en massa sallad, gurka, morötter, broccoli och rödbetor att bära in varje dag. Men å andra sidan får jag närmare till Malmös utbud av roliga matbutiker. Och någon liten hörna av nya trädgården ska jag väl se till att odla upp! Jag har redan planer på var, givetvis... Men det är nya huset jag ser mest fram emot, så mycket större, egna rum till barnen, mer ytor i köket, och - lyxprylen framför alla andra - en fullstor kyl! Jag är ordentligt trött på att knöka in maten i vårt lilla halvskåp. Och vi får matkällare! Hur lyxigt som helst! Jag vill flytta nu! Eller nej, jag måste ju skörda färdigt här först...

Toppenhelg

Ekorundan! Jag och lillkillen har andats lantluft på riktigt i helgen minsann! Igår åkte vi till två gårdar i Hörbytrakten, och idag till två gårdar åt Eslövshållet.

Lördagens första besök var hos Torbjörn på Den Gamles Gård. Han odlar grönsaker och en hel massa annat på friland och i växthus, som han vanligtvis säljer på Mårtenstorget i Lund. Han visade runt på gården och berättade om sina odlingar, och vi köpte fantastiskt fin sparrispotatis och princess-potatis. Det var extra kul att hälsa på just hos Torbjörn, eftersom han är en gammal kollega till mig.

Därefter åkte vi ett stycke norrut, till gården Vidablick, som har självplock av sockermajs. Där knatade vi in mellan majsplantorna (tigerskogen, enligt 3-åringen) och plockade 12 fina majskolvar. Det fanns också en jättefin inredningsbutik på gården som jag gärna hade stannat längre i, men 3-åringen var föga imponerad. "Här fanns det ju ingen majs" sa han och gick ut.

På kvällen lagade jag örtbakad sparrispotatis med timjan och rosmarin, och stekte manchego-fyllda köttfärsbiffar, piffade med paprikapasta. Kokta majskolvar till också förstås. Så gott!

Söndagens första gårdsbesök var hos den ekologiska mjölkgården Långaröd. Här fick 3-åringen uppleva himmelriket - han fick provsitta tre stora traktorer och en åkgräsklippare tillsammans med en av sönerna på gården. Jag tror inte att han missade att fråga om vad en endaste knapp eller spak skulle användas till! Mycket mer intressant än korna, tyckte han. Mamman däremot, som är lite yrkesskadad, fick tid för en pratstund om ammoniakförluster, med en annan av gårdens söner. Vi köpte med oss rybsolja i fina flaskor, och nyslungad honung från granngården.

Sista stället på helgens turné var Klinta Kryddor & Grönt. Vilket ställe! Gårdsbutik med jättefina grönsaker och mycket annat, och en fin inredningsbutik också. Kolla hemsidan, de har nätbutik! Dessutom café, där man kunde sitta och fika i ett stort växthus med kiwilianer slingrande i taket. Supermysigt! Man fick åka gården runt på flaket till en minitraktor, det var populärt hos lillkillen kan jag lova. Vi köpte en fantastisk rotselleri - jag gillar egentligen inte rotselleri något vidare, men den här var så himla snygg, med blasten kvar. Eller jo, det är gott i långkokta köttgrytor, jag får väl laga en sådan när jag har beundrat den färdigt. Vi köpte också vaxbönor och brytbönor, och rödlök och en stor purjolök. Bönorna har vi ätit ikväll, det är så himla gott!

En riktig toppenhelg helt enkelt. Och just ja, huset är sålt!

Visning igen

Ikväll har det varit visning igen, så vi fick åter utrymma huset och åka på utflykt. Idag besökte vi badhuset och en pizzeria i nya hemkommunen, båda fick godkänt. Badet var förresten bättre än pizzan ;-)

Och budgivningen rullar på, det är kul. Det går bättre än vi hade trott. Tur att inte räntehöjningen har skrämt spekulanterna. Och kommer man från storstadshållet så är det ju fortfarande ett billigt hus.

Tror minsann det är läge för kaffe, konjak och choklad i soffan!

Helgtips

Har man inget särskilt för sig i helgen så kan jag tipsa om Ekorundan. Jag och 3-åringen kommer att ta oss en tur och titta på kossor och plocka majs!

Pizza på byn

Nu har totalt 20 olika spekulanter varit och tittat på huset. Det är inte fy skam för ett hus i den här lilla byn, mäklaren hade tippat på 7-8 stycken i bästa fall. Han tror att det kommer att börja trilla in bud imorgon, trevligt!

Vi åkte till huvudorten och åt pizza. Jag gillar pizza med sardeller och kapris, men jäklars vad det är salt! Är fortfarande hur törstig som helst. Och inte vet jag, men frågan är om inte kroppen har vant sig av lite med snabba kolhydrater i massor, jag kunde absolut inte få ner hela pizzan. Fast det kanske var lite pga saltet också. Anyway, det är ju inget att sörja för, att jag bara åt halva...

Sälja hus

Peppar peppar, men det här med husförsäljning verkar nog kunna gå vägen. Vi har redan haft 4 spekulanter här, varav en vill köpa huset, och det är redan innan första "riktiga" visningen imorgon kväll. Till den har mäklaren hittills 12 anmälda. Inte så konstigt i och för sig, bilderna på Hemnet är jättefina, det är knappt att vi känner igen oss. Alla vi känner som har sett bilderna undrar vart vi har gjort av alla grejer, vilket väl tyder på att vi hade det lite rörigt förut... även när vi hade städat. Det gör helt enkelt en väldig skillnad att inte förvara saker ovanpå bokhyllor, eller att ha ett gäng träningsväskor framme på golvet typ jämt. (Surprise..)

Men som sagt, imorgon kväll är det visning, vi kommer att tillbringa ett par timmar på den lokala pizzerian, och sedan får vi se om det trillar in något bud. Spännande!

Broccoli

I år odlar jag broccoli i två olika odlingslådor, varav en ligger bredvid växthuset, en bit ifrån de andra odlingslådorna. Båda lådorna klädde jag in ordentligt med fiberduk, och i båda lådorna gick det små hål i fiberduken efter ett tag. Plantorna växte ordentligt, och jag lyfte inte särskilt ofta på duken, man kunde ju liksom se rakt igenom att de växte bra. För ett par dagar sedan såg jag att det hade börjat bli dags att skörda i den lådan som var närmast växthuset. Jag noterade också att det fanns en del larver på bladen i den andra lådan, och tänkte väl att jag skulle ta och plocka bort dem så fort jag fick tid. Idag lyfte jag på duken till lådan där jag hade sett larver, och fann detta:

Skelett. Hoppsan. Jag lovar, för max tre dagar sedan fanns det stora frodiga blad här. Tur att jag hade en låda till. Den ser ut så här, inte en enda larv, dock har jag plockat ett par sniglar här. Men broccolin är kvar.

Smarrig paj

Idag har vi haft något av en skördefest till middag. Hemodlad broccoli, rödbetor, sallad och morötter, och en röra på getost, matlagningsgrädde och timjan, den senare från krukan här utanför. Korv också, men den hade ingen framstående roll i måltiden. Om den som bestämmer sig för att köpa vårt hus har bråttom med tillträdesdatum, så kan det nog råka ingå ett par rödbetor i köpet. På tal om det, förresten, huset skulle enligt mäklaren komma ut på Hemnet ikväll, men än är det inte där. Imorgon, får man anta.

Jag skulle gå på ett styrelsemöte ikväll, och bakade en kaka för att liksom uppväga det faktum att jag flyttar och måste lämna min post. Men mötet blev flyttat, så här står jag med min kaka. Maken är nöjd, dock ;-)!

Det här är ett mellanting mellan kaka och paj. Glass till hade inte varit fel alls, men den funkar som kaka till kaffet också. Jag älskar krusbär, men vilken sylt som helst går förstås bra, om den är av den fastare typen. Receptet var ursprungligen fördubblat, och räcker då till en långpanna. Sedan har jag vinklat till det lite med dinkel, muscovado och pumpafrön. Förstås ;-)!


Krusbärssylt-kak-paj

150 g smör
1 ägg
4,5 dl fullkornsdinkel (eller dinkelsikt)
1,5 dl ljust muscovadosocker
2 tsk bakpulver
2 dl krusbärssylt
1/2 dl pumpafrön
1 1/2 dl havregryn
1 dl ljust muscovadosocker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
smör och ströbröd till formen

Rör smöret smidigt (jag mikrar det någon minut på låglåg temp, annars blir det för jobbigt), och rör sedan ner ägget. Blanda mjöl, socker och bakpulver, och rör sedan ner i äggsmeten. Smör och bröa en rund form med löstagbar kant, och tryck sedan ut degen i botten. Ha lite mjöl på händerna om degen är kladdig. Bred ut sylten ovanpå smeten. Hacka pumpafröna lite i mixer, och blanda sedan med havregryn, socker och vaniljsocker. Smält smöret, och blanda med havregrynblandningen. Strö sedan över havre-smör-smulet över sylten. Grädda i 200 grader, på nedersta falsen i ugnen, i 20-25 minuter.

Bakis, men mätt

Jag är bakis idag. Huvva. Var på en väldigt trevlig kräftskiva igår och snapsade hejvilt med glada bordskamrater, sjöng roliga visor och åt hejdlöst god kantarellpaj. Idag har jag däremot inte gjort så mycket mer än att ligga i soffan och läsa, och att laga lite mat då och då. Men väldigt god mat!

Butternut-squash hittar man i affären nu, den är god. Skala, kärna ur och skär i grova bitar, och baka i ugn, 175 grader ca 30 minuter tills bitarna är mjuka. Lite olivolja, flingsalt och spiskummin kan man ha på också, innan man skickar in dem i ugnen, inte dumt alls.

Sedan har jag stekt makrill, det är en väldigt trevlig firre. Jag penslade med ägg och vände runt filéerna i finhackade cashewnötter innan stekning, funkade bra. Mycket bättre GI-värde än ströbröd.

Slutligen, ett toknyttigt såstips. Tina fryst hackad spenat, (i mikron på defrost), lägg i en sil och låt det mesta av vätskan rinna av. Blanda med lite turkisk yoghurt, majonäs, dill, citronsaft, salt och vitpeppar.

För övrigt anser jag att jag bör skärpa till mig och ta fram kameran i större utsträckning när jag lagar mat. En riktig matblogg har bilder. Och butternut-squashen är ju löjligt fotogenisk. Bättring utlovas.

Ny-stylat...

Torsdag idag, mäklaren skulle komma och ta foton. Således har vi tillbringat de senaste kvällarna och nätterna med att plocka undan kubikmetervis med grejor och stuvat in i klädkammare, skåp och förråd, putsat och fejat, arrangerat limefrukter och vindruvor i fruktskålar samt plockat in trädgårdens vackraste blommor och placerat på borden. Mäklaren ringer, är tio minuter försenad, men det gör inget, för då hinner vi torka av utemöblerna också och lägga i dynorna. Så kommer mäklaren. "Jag har glada nyheter" säger han. "Från och med idag så får alla som anlitar oss sina hus fotograferade av en proffsfotograf. Han kommer på måndag."

Men tjena. Vi har barn, remember? Huset har aldrig varit så fint som nu, och du inbillar dig att vi kan hålla det i det skicket till måndag? Jo, right.

Fast sedan visade det sig att fotografen nog kunde komma imorgon istället, kruxet är att det ska bli dåligt väder, så det blir inte så fina utomhusbilder. Men de kunde mäklaren själv ta, på måndag då, när det enligt honom är solsken. OK kompromiss faktiskt. Så efter helgen finns vi på Hemnet!

Garden-styling

Just när man har landat i att man har köpt ett nytt (fast gammalt) hus, så slås man av insikten av allt som det innebär att sälja sitt nuvarande. På torsdag kommer mäklaren för att ta foton, så nu ska det homestylas. Men jag har börjat i trädgården. Jag har klippt ner, rensat ogräs, flyttat växter, köpt nya fina blommande perenner som jag strategiskt har placerat vid ingången till trädgården. Riktigt fint blir det! Ärligt talat, den som köper det här stället får 1500 kvadratmeter härlig trädgård med stora gräsytor, och många rabatter i alla väderstreck, med såväl lökar som blommar hela våren och försommaren, som massor av perenner och en del ettåriga raringar som självsår sig själv. De dubbla mörklila vallmorna högst upp är ett exempel. Mitt i trädgården finns örtagården, kantad av isop. Här växer en stor salvia, slätbladig persilja som självsår sig, gräslök, dragon, citronmeliss, åbrodd, johannesört, pepparmynta, temynta, oregano, libbsticka, luftlök och smultron. Det finns sju upphöjda odlingsbäddar för grönsaksodling, och ett växthus med en frodig vinranka som kommer att ge druvor om ett eller ett par år. Vidare finns äppel-, päron- och körsbärsträd, jordgubbar, hallon, björnbär, vita och röda vinbär och krusbär.

Dessutom medföljer ett charmigt korsvirkeshus på 129 kvm med 6 rum och kök!

Glad i hela kroppen

Vi har köpt ett hus! Jojomensan, vi vann budgivningen. Jag är jätteglad, men framförallt lugn. De senaste två veckorna har jag varit konstant på helspänn, har så himla gärna velat ha huset, men samtidigt tvingats vara beredd på att någon annan skulle bjuda över oss. Därför är det så fantastiskt skönt att allt är klart, att vi vet var vi ska fira jul någonstans.

Därför är dagens recept en:

Firargryta
6 portioner

800 g fläskkött, t ex benfri kotlettrad eller fläskytterfilé (samma sak?)
1 rödlök
smör till stekning
salt, svartpeppar
1/2-1 l torkade trattkantareller
1/2 dl portvin
2 dl vatten
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 1/2 msk mörk oxfond
2 tsk dijonsenap

Lägg trattisarna i en bunke och häll varmt vatten över dem. Låt stå i 15-20 minuter. Skiva köttet i cm-stora skivor, klyfta löken. Salta, peppra och stek köttet och löken i smör, i omgångar i en stekpanna, och lägg efterhand över dem i en gryta. Krama ur svampen, och stek även den i smör och flytta över till grytan. Koka ur stekpannan med portvin och vatten, och häll över i grytan, tillsammans med grädde, fond och senap. Koka i 20-30 minuter. Smaka av med mer salt och peppar om det behövs. Servera med ris eller potatis, och gele. Och gärna ett gott rött vin i glasen!

Kul affär

Idag begav jag mig till Malmö för att ta ett konformatörsmått. Konforma-que? Jo, ett konformatörsmått tar man om man ska måttbeställa en hatt, i mitt fall en doktorshatt, som jag ska pryda huvudet med på promotionshögtiden i Uppsala i oktober. Silly me trodde att man kunde ringa och beställa sin hatt, bara man hade ett mått på huvudomfånget. Men si, så enkelt var det nu inte alls, ett konformatörsmått var man tvungen att ha, och det kunde minsann inte vem som helst ta, utan jag fick vackert bege mig till Westerblads Hattaffär i Malmö. Väl där förstod jag att det inte var så enkelt som att mäta kors och tvärs med ett måttband över skallen... Jag fick en hattliknande tingest nedtryckt över huvudet, ganska ont gjorde det, och så var det piggar som stack upp i ett visst mönster, orsakat av min huvudform. Piggarnas mönster gjorde hål i en papperslapp, som den vänlige affärsinnehavaren lade i ett kuvert, som jag nu ska skicka till hattmakaren. Hatten görs nämligen för hand. Nej, det är inte billigt.

Själva poängen med det här inlägget var nu inte att prata hattmakeri, utan det jag ville komma till var att jag på vägen till hattaffären passerade den ekologiska butiken "Astrid och aporna". Jag hade hört talas om den förut, men aldrig varit där. Men vilket ställe! Allt de säljer är ekologiskt - och vegetariskt. I frysdisken fanns vegetarisk grillad anka (nej, jag skämtar inte), vegetarisk kyckling, en massa skaldjurssubstitut och andra märkliga grejer. Sojafärs och sojakorvar förstås, men även en hel del torkade köttliknande produkter. Här är det inte svårt att vara vegetarian, tänkte jag. Och missförstå mig inte nu, jag försöker inte ironisera, jag blev riktigt fascinerad. Men inte ett dugg sugen på att testa ;-)

Och det fanns så mycket mer - först gick jag bara runt och tittade, visste inte om jag skulle handla något, men så kom jag till chokladhyllan... Dags att hämta en varukorg. Det fanns en massa olika märken av choklad, vissa kände jag till, andra inte. Kunde definitivt inte låta bli att köpa två chokladkakor av mörk choklad smaksatt med ros respektive lavendel i jättesöta rosa och lila förpackningar! Och te! Hur många sorter som helst, massa olika yogi-teer som jag redan är fast för, och en hel drös andra... köpte några förstås. Och det fanns torrvaror, konserver, kakor, hudvård... Jag köpte maskrosläsk. Johodå. Men jag har inte provat den än.

Jag kommer att åka dit igen. Jag som tidigare varit imponerad över Mossagårdens breda ekologiska utbud (det är jag fortfarande, särskilt som jag kan beställa det ända hem) - här fanns mer. Mycket mer. Och jag är ju ingen obligat eko-nisse (som flertalet av de övriga kunderna såg ut att vara, om jag får tillåta mig att vara lite fördomsfull ;-) utan mest fascinerad över alla, för mig, nya matvaror. Lovely.

Nähäpp, nu ska jag gå ner och prata ekonomi med maken. Budgivning pågår...

Syndabekännelse

Jo, alltså, det var ju det där med frystömning och skafferitömning. I frysen hittade jag lammkotletter, inte dumt alls. I skafferiet hittade jag... arborioris. Risotto alltså. Det är inte GI det. Inte någonstans.

Men gud så gott.

Det blev en superbasic variant med lök, vitlök, ris och kycklingbuljong. Och smör och parmesan, som ju förut var de ingredienser som gjorde risotton onyttig. Nu är det riset istället. Intressant. Men man kan ju ta en liten portion.

Om det inte vore så svårt.

Byteshandel

Dillen växer som aldrig förr. Jag vet inte varför jag aldrig har lyckats särskilt bra med den tidigare, men i år funkar det i allafall. Har varit ute och plockat en 5-literspåse full, till chefen. Jag ska få inlagd gurka i retur. Helt OK byte, tycker jag!

Annica GI-tipsar

Ni vet, jag käkar ju ganska GI-inriktat, även om det har letat sig in en hel del paj och marmelad här på bloggen, vilket skulle kunna tolkas som om jag är en riktig sockergris egentligen. Det är jag faktiskt inte, och även om jag flera gånger har tänkt skriva några rader om GI-kostens förträfflighet, så har alltid Jante suttit där på min axel och sagt att jag icke skall förhäva mig. Ikväll har jag låst in Jante en stund, och är istället styrkt av såväl ett par glas rödvin som en diskussion med ett par goda vänner som ville bli av med några kilo var. Diskussionen blev förvisso kort, eftersom allt annat verkar vara en omöjlighet i sällskap med våra sammanlagt fem barn... Icke desto mindre insåg jag att jag har en del erfarenhet att dela med mig av. Jag har faktiskt medelst enbart kostomläggning och nada motion gått ner ca 10 kg sedan i vårvintras, och det är jag inte så lite nöjd med!

Således följer här några tips som har funkat för mig. Kanske fyller jag på med fler framöver, då rödvinet kan göra mig en aning glömsk ;-)!

* Var skeptisk mot bröd. Det är för mig en gåta (eftersom jag inte har orkat läsa på) att knäckebröd har GI 100. Men OK, inget mer knäckebröd då. Bröd skall vara grovt, bakat helst på surdeg och innehålla hela korn. Jag har länge haft en ambition att behärska surdegsbakning, men ännu har jag inte ens försökt. Suveränt bra bröd som uppfyller GI-kraven finns att köpa från Röstånga Mölla via Mossagården. Eller så köper jag riktigt grovt bröd med hela kärnor i vanliga matbutiker. Osötat, givetvis.

* Frukosten ska enligt GI-renläriga bestå av ägg och bacon, typ. Jag finner det svårt att styra över mitt eget frukostintag, då jag alltsomoftast inte lyckas släpa mig upp ur sängen förrän frukosten redan står på bordet. Lyckligtvis är jag utrustad med en make som är väldigt mycket mer morgonpigg än jag, som alltså fixar ovan nämnda frukost. Ovan nämnda make är, till skillnad från mig själv, uppvuxen på havregrynsgröt, vilket han mycket framgångsrikt har implementerat i nuvarande hushåll. Havregrynsgröt har, såvitt jag förstår, inte fantastiskt GI-värde, ännu sämre ligger vårt hemlagade äppelmos till; icke desto mindre är det just detta som står på frukostbordet i stort sett dagligen. Och jag har gått ner i vikt ändå. Ibland äter vi fil till frukost. Fil har schysst GI-värde, givetvis ska den ätas utan socker. Fil är också bättre än yoghurt. Självklart är det de naturella varianterna jag menar, fruktvarianterna är för söta för att platsa i en GI-meny. En macka brukar det också bli, med bröd enligt kraven i ovanstående punkt. Proteinpålägg, typ skinka eller kalkon. Ibland ost och marmelad, eftersom jag gör så god marmelad ;-)

* Lunch då? Här har jag nog gjort störst förändringar, jämfört med mina tidigare kostvanor. Normalt sett intar jag ju lunchen i form av lunchlåda på jobbet, men de senaste sex veckorna har jag haft semester och ätit hemma. Tidigare hemmaluncher har bestått antingen av fil, müsli och 2-3 mackor, eller makaroner och färdiga köttbullar. Numera är lunchen ofta äggbaserad. Kokta ägg på macka (bra bröd då alltså), ofta även med inlagd sill (förmodligen alldeles för mycket socker, men jag äter det ändå), stekta ägg med bacon och vita bönor i tomatsås, eller omelett. Omeletten kan innehålla kokt potatis om sådan finns över sedan föregående dag, märkligt nog har kokt potatis lägre GI-värde om den fått kallna. Räkor är också poppis på omeletten tycker barnen. Sallad kan det också bli till lunch (vi har ju välsignade mängder i trädgården), då med kokta bönor på burk (superkonserver verkligen), eller Zetas burk med blandade bönor och matvete. Kokta ägg kan också hamna i salladen. Vilket som helst av ovanstående lunchalternativ kan kompletteras med avocado.

* Överhuvudtaget är ju grejen med GI att man ska minska andelen kolhydrater i kosten, eller åtminstone byta ut sämre alternativ mot bättre. Således har jag såväl slopat vit pasta och vitt ris till förmån för fullkornsvarianterna, som minskat radikalt på portionsstorleken. Det är ändå inte kolhydratdelen av måltiden som man håller sig mätt på, utan proteinet och fettet. Ofta skippar jag pastan och riset helt på min tallrik, men lagar det till barnen (och maken, om han vill ha). Jag kan varmt rekommendera rött råris (jag hittade det i hälsokostaffären, Life) eller helt dinkelvete istället för ris. Smakar såväl mer som bättre, och innehåller såväl långsammare kolhydrater som multipelt mycket mer näringsämnen. Men ät inga jätteportioner.

* Bulgur är bra, quinoa ännu bättre. Men inga jätteportioner här heller.

* Ät kött, och fisk, gärna fet fisk! Fryst makrill är fantastisk, och lax förstås. Men håll koll på WWF's fisklista, så du inte bidrar till utfiskning av hotade arter! (Det har förstås inget med GI att göra, men är icke desto mindre viktigt.) Makrill i tomatsås är super att ha hemma för att snabbfixa en bra måltid.

* Massor med grönsaker. De som har växt ovan jord har tydligen bättre GI-värde än rotfrukter, men även rotfrukter är OK om de äts råa. Fast nu är jag ju av uppfattningen att man inte ska avstå helt av något som man tycker är gott, så jag kommer att fortsätta att äta ugnsbakade rotfrukter, men kanske inte i megamängder. Alla kålsorter är bra, toppen för mig som redan gillar dem skarpt.

* Fett är inte farligt. Man kan använda vispgrädde, smör och fet creme fraiche, och ändå gå ner i vikt. Sug på den, viktväktarna!

* Räddningsplankan för alla måltider som ser ut att inte kunna mätta ordentligt är att ha kokta gröna linser, gärna puy-linser, i kylen. De har en förmåga att passa ihop med allt, och bara några skedar till maten ger mättnadsgaranti. Avocado är också toppen.

* När du är hungrig eller sugen mellan målen - nötter! En näve räcker, och mättnadskänslan infinner sig. Osaltade nötter är förstås nyttigast, jag gillar cashewnötter bäst, men har också ofta sötmandel och pistagenötter hemma. Oftast säljs nötterna i små påsar till höga priser, ibland är de dessutom härskna och tråkiga. Jag handlar ofta naturella nötter i lösvikt på Tasty House, de har helt OK kvalite, och bra priser. Dessutom behöver man ju som sagt inte äta några stora mängder. Nötter är dessutom optimala att alltid ha med sig i handväskan och ta till vid blodsockerfall. Mycket bättre än att köpa något onyttigt på Pressbyrån under shoppingturen.

* Ha alltid hemma: kikärter och olika bönor på burk, makrill i tomatsås, tonfisk på burk (om jag nu vågar skriva det efter att ha länkat till fiskguiden..), avocado (köp dem stenhårda, förvara i rumstemperatur, ät den dagen de är perfekt mogna, det kommer ändå inte att bli alla på samma dag), quinoa, frysta grönsaker, linser. Då finns alltid något att äta som går snabbt att fixa. Bönor i senapsvinägrett är suveränt gott!

* Mörk choklad. Gott och godkänt. And I love.

Nähäpp, nu får det vara slut på präktighetspredikandet för ikväll. Imorgon ska jag jobba. Bäst att gå och packa sig en bra lunchlåda!